Behandling med coronavirusläkemedlet Paxlovid inleds på HUS
Paxlovid är ett oralt coronavirusläkemedel som används inom öppenvården för vuxna som löper risk att drabbas av allvarlig covid-19 på grund av sjukdom, läkemedelsbehandling som försvagar motståndskraften eller ålder. Också vaccinationsbakgrund beaktas då man överväger att inleda behandling med läkemedlet. Paxlovid hindrar coronaviruset från att föröka sig i kroppen hos den som blivit smittad. Läkemedlet tas under fem dygn och är avgiftsfritt för patienten.
Vissa enheter som har hand om specialistsjukvården på HUS inleder i det första skedet behandling med Paxlovid för de patienter följs upp hos dem och som på grund av sin sjukdom eller läkemedelsbehandling lider av immunbrist. Läkemedlet ges också till vissa cancerpatienter och personer med svår kronisk lungsjukdom. På HUS webbplats hus.fi/coronamedicinering finns samlad information om hur patienterna i målgruppen ska agera för att få och inleda medicinering.
För att behandling med Paxlovid ska kunna påbörjas krävs att coronavirussmitta har konstaterats genom laboratorietest. Behandling med Paxlovid ska inledas som fort som möjligt efter det att symtomen har börjat, dock senast inom 5 dygn. Därför lönar det sig för dem som kan få läkemedlet att söka sig till test så snabbt som möjligt efter att symtomen börjat. Mer information om symtomen och om hur man söker sig till test finns på HUS webbplats hus.fi/corona.
De aktiva substanserna i läkemedlet är nirmatrelvir och ritonavir. Ritonavir har kända interaktioner med många andra läkemedel. Därför är läkemedelsbehandling med Paxlovid inte lämplig för alla som hör till riskgruppen för allvarlig covid-19 och den behandlande läkaren bör noggrant bedöma ifall läkemedlet är lämpligt för patienten.
Mera information för media:
Nyckelord
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum