Vaasan kaupunki - Vasa stad

Betydelsen av integration togs upp under jubileumswebbinariet 13.11

Dela

I år är det 30 år sedan de första flyktingarna kom till Vasa år 1990. Integrationen firades 13.11.2020 med ett webbinarium där de olika skedena av integrationen på 1990–2010-talet och även dess nuläge och framtid behandlades.

Anföranden under webbinariet hölls av Tomas Häyry, Pia Pajunurmi, Kristina Stenman, Omar Yehia, Nasima Razmyar och Satu Ranta-Tyrkkö. Programledare var Emine Ehrström.

– Totalt 134 personer anmälde sig till evenemanget och i genomsnitt cirka 90 var på plats och följde webbinariet. Webbinariet spelades in och de som anmält sig får en länk till inspelningen, säger en av organisatörerna, projektchef Petra Winberg.

Stadsdirektören tog upp nödvändigheten av invandring

Vasa har genom tiderna varit mycket öppet för världen och tagit vara på de erbjudna möjligheterna. Därför är Vasa en mycket internationell stad i finländsk skala.

– Vi talar för invandring och integration, för behovet av invandring är helt obestridligt. Integrationsarbetets betydelse ökar, för staden ansvarar för arbetet även framöver i samarbete med NTM-centralen, den blivande samkommunen för välfärdsområde och den tredje sektorn. Vi har som mål att Vasa har de lyckligaste invånarna i Finland, konstaterade stadsdirektören Tomas Häyry avslutningsvis och öppnade jubileumsseminariet.

Början av integrationen var ständig inlärning

Chefen för asylförläggningen Pia Pajunurmi berättade hur integrationsarbetet började och hur det utvecklades från och med början av 1990-talet då de första flyktingarna kom till Vasa. I sitt anförande tog Pajunurmi också upp Kalle Sundelins minnen från den första tiden. Sundelin är före detta verksamhetsledare för Röda Korsets svenska distrikt i Österbotten. Vissa lärdomar hämtades från Tyskland och en del lärde man sig genom försök och misstag i praktiken.

– I Vasa har asylförläggningens klienter till exempel alltid bott i hyreslägenheter utspridda på olika håll i staden. Det har visat sig förbättra deras livskvalitet. De mår bättre när de själva tar ansvar för sin vardag och kan leva ett så normalt liv som möjligt. Detta verksamhetssätt har varit och fortfarande är något som andra kommuner tar efter, beskriver Pajunurmi.

Sysselsättning väldigt viktigt vid integration

Erfarenhetsexperten inom integration Omar Yehia, som bor i Vasa sedan 2004, berättade ur egen erfarenhet hur svårt det i början var att anpassa sig till Finland. Finland ligger trots allt långt från Libanon och Syrien, där Yehia tidigare hade bott.

– Ju längre bort från hemlandet du flyttar, desto större är de språkliga och kulturella utmaningar som du stöter på. I ditt hemland försörjer du din familj och tar hand om dem medan i ett nytt land är du plötsligt själv som ett barn som behöver hjälp med allt, beskriver Yehia.

Även om Yehia har fått tackla många utmaningar är han imponerad över den vackra naturen och hur lugnt och tryggt det är i Finland.

När Yehia blir tillfrågad när en invandrare kan anses vara integrerad svarar han: ”När hen hittar arbete och kan försörja sin familj. Arbetet ger möjlighet att lära sig finska och landets kultur.”

”Vi bestämmer hurdan atmosfär vi skapar i Finland”

– När jag som 8-åring kom till Finland från Afghanistan med min familj år 1992 var Finland helt annorlunda. Finländarna var lika främmande för flyktingar som flyktingarna var för Finland. Vi hamnade i Helsingfors och bor där fortfarande. Som barn utsattes jag knappast för rasism utan växte upp som en del av det finländska samhället. Trots det har det inte varit lätt för mig, även om jag också har varit lyckligt lottad, börjar Helsingfors biträdande borgmästare Nasima Razmyar sitt förväntade anförande.

Redan då var Helsingfors den stad i Finland där det talades flest främmande språk, och så är det fortfarande. Var fjärde helsingforsare har ett främmande språk som modersmål. Bland dem finns även personer som fötts i Finland. Av unga Helsingforsbor under 29 år har var femte ett främmande språk som modersmål. I hela Finland är den motsvarande andelen under åtta procent.

Flyktingkrisen år 2015 delade världen i tu. En del öppnade sina dörrar, en del ville stänga gränserna. Det blev bensinbombsattacker och ministrar hotades. Även om det också visades vilja att hjälpa var de motsatta reaktionerna starkare.

– Atmosfären i Finland är spänd. Hatretorik och rasism syns i människornas vardag, vid sandlådor, i skolor, framför allt i sociala medier men också bland de högsta beslutsfattarna. Det är bara ett steg från hatretorik till hatiska handlingar, förklarar Razmyar sin oro.

– Vi står inför något nytt på många sätt. Invandring behövs redan av ekonomiska skäl. Vi borde öppna dörrarna för dem som flyr undan krig. Hur får vi dem att bli en del av det finländska samhället? Och hur lyssnar vi på dem som är rädda för flyktingar? Det som behövs i samhällsdebatten är värdighet utan att den andra parten stämplas på något sätt, vädjar Razmyar.

Razmyar berättar hur nyheterna i Helsingin Sanomat om det nya fenomenet med ungdomsbrottslighet väckte uppståndelse och mycket rädsla. Rättelserna som publicerades senare kunde inte längre ställa situationen till rätta.

– Jag ansvarar för ungdomsarbetet och vet att ungdomsarbetarna träffar dessa ungdomar varje dag. Vi känner till var och en av dem. Jag talade häromdagen med en ung invandrare som har jobbat i ett invandrarprojekt. Nu var hen ledsen för att fem års arbete tycktes ha runnit ut i sanden på grund av nyheterna. Följderna av tidningsartikeln är påtagliga i invandrarungdomarnas vardag. De är rädda för att gå ut eller se på andra människor. Rasismen får dem att sänka blicken och känna sig värdelösa. Vi måste kunna diskutera konstruktivt och debatten måste bygga på fakta, säger Razmyar allvarligt.

Detta ger upphov till många frågor. Hur kommer det sig att samhällsklimatet är så här negativt? Hur hittar de personer med invandrarbakgrund som fötts i Finland sin plats i samhället? Upplever de sig jämlika och har de samma förutsättningar i livet som alla andra?

– Vi bestämmer hurdan atmosfär vi skapar i Finland. Det är upp till oss alla att bära ansvar. Mina varmaste lyckönskningar till Vasa för det utmärkta integrationsarbetet! Ha en fin höst! avslutar Razmyar sitt betydelsefulla anförande.

Nyckelord

Kontakter

- integrationsansvarig Hanna Kakko, tfn 0400 877 217, hanna.kakko@vasa.fi

- projektchef Petra Winberg, projektet Talent Coastline Employment, tfn 040 352 65 83, petra.winberg@vasa.fi

Länkar

Om

Vaasan kaupunki - Vasa stad
Vaasan kaupunki - Vasa stad
PL / PB 3
65101 Vaasa

+358 6 325 1111http://www.vaasa.fi

Vasa stad

Alltid soliga Vasa är Nordens energihuvudstad som förenar innovativitet, teknologi, högklassiga tjänster, mångsidigt utbildnings- och kulturutbud och positiv energi.

Följ Vaasan kaupunki - Vasa stad

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Vaasan kaupunki - Vasa stad

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum