Institutet för hälsa och välfärd THL

Brister i bedömningen av sjukhuspatienters näringsstatus – förnyad rekommendation om nutritionsbehandling effektiverar vården

7.3.2023 02:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande

Dela
Bedömningen av patienters näringsstatus borde förbättras i Finland. Eventuell undernäring ökar risken för komplikationer och fördröjer tillfriskandet. Därmed ökar också vårdpersonalens arbetsmängd och vårdtiderna förlängs.

Undernäring är en risk för alla sjukhuspatienter, men förekommer särskilt bland långtidssjuka, personer som förbereder sig för operationer, cancerpatienter och personer som återhämtar sig från allvarliga infektioner och trauman.

Statens näringsdelegation (VRN) och THL har publicerat en förnyad rekommendation om nutritionsbehandling. Ett av rekommendationens mål är att effektivera nutritionsbehandlingen ochkostrådgivningensom en del av den övergripande vården av patienten.

Enligt flera undersökningar minskar kostnaderna för vården om man använder sig av screening av risken för undernäring och förebyggande av undernäring.

"Patientens näringsstatus och risken för undernäring ska alltid bedömas vid ankomsten, oavsett orsaken till att patienten söker vård. För närvarande förverkligas detta för sällan", säger Ursula Schwab, professor i näringsterapi vid Östra Finlands universitet.

"God nutrition förbättrar patientens livskvalitet. Dessutom sparar man pengar på att ge patienten nutritionsbehandling och kostrådgivning enligt behov. Det är viktigt att beakta detta i välfärdsområdena just nu när man brottas med ökade kostnader", säger Schwab.

Den förnyade rekommendationen fastställer kvaliteten på den mat patienten får

Den förnyade rekommendationen om nutritionsbehandling innehåller bland annat minimikrav på näringskvaliteten på den mat som patienterna får. Dessutom har vegetarisk kost lagts till i urvalet parallellt med kost som innehåller kött.

Det är meningen att rekommendationen ska styra planeringen och genomförandet av nutritionsbehandlingen vid sjukhus och vård- och rehabiliteringsinrättningar samt ordnandet av måltidstjänster, livsmedelsupphandlingar och konkurrensutsättningar.

"Rekommendationerna gäller alla patienter, från spädbarn till åldringar. Rekommendationen beskriver hur patienternas nutrition ska ombesörjas i samband med olika sjukdomar. Till exempel tar den upp hur man effektiverar näringsintaget för en avmagrad patient med undernäring och hur proteinintaget förbättras med mat eller kliniska näringspreparat, eller hurdan mat man ska ge patienter som genomgått operationer i tarmkanalen eller som har sväljstörningar", berättar Schwab.

Utgångspunkten är internationella rekommendationer, forskningsrön och omfattande expertarbete

Rekommendationen grundar sig på internationella rekommendationer inom nutritionsbehandling, klinisk näringslära och medicinska forskningsrön, god vårdpraxis och de nationella God medicinsk praxis-rekommendationerna.

Den har utarbetats av en multiprofessionell expertgrupp som har gått igenom mycket omfattande vetenskaplig litteratur om alla de sjukdomar som tas upp i rekommendationen. Dessutom kunde utkastet till rekommendationen kommenteras offentligt.

"Upprättandet av rekommendationen var det mest omständliga arbete som VRN har gjort när det kommer till näringsrekommendationer för olika målgrupper. Det är en värdefull guide för de nya välfärdsområdena för att gemensamt utveckla nutritionsbehandlingen och sjukhusmaten och trygga kvaliteten", säger THL:s generaldirektör Markku Tervahauta.

"Rekommendationen ska tas i bruk på ett heltäckande sätt i alla välfärdsområden och man ska se till att alla som deltar i patienternas nutritionsbehandling känner till dess innehåll och använder den i sitt arbete."

Ytterligare information

Rekommendationer för nutritionsbehandling, Handledning 4/2023. Onlinepublicering tillgänglig från 24 mars.

Den tryckta publikationen finns till salu i THL:s bokhandel från 24 mars.

Nutritionsbehandling - Livsmedelsverket (på finska).

Ursula Schwab
professor, ordförande för expertarbetsgruppen
Östra Finlands universitet
tfn 029 445 4528
fornamn.efternamn@uef.fi

Arja Lyytikäinen
generalsekreterare
Statens näringsdelegation
tfn 050 409 9860
fornamn.efternamn@ruokavirasto.fi

Nyckelord

Om

Institutet för hälsa och välfärd THL
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Följ Institutet för hälsa och välfärd THL

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL

Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.

Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.

Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande

Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye