Det behövs nu stöd för ork inom social- och hälsovården och kommunsektorn
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 25.1.2023
Det långsiktiga utvecklingsarbetet syns i Mitä kuuluu?-enkätresultaten som bättre välbefinnande i arbetet. Den positiva förändringen som uppnåtts under de senaste åren stöder arbetsplatsernas attraktions- och hållkraft inom social- och hälsovårdsbranschen. Arbetsstress är normalt inom branschen men har minskat något. Även återhämtningen har förbättrats, osäkerheten minskat och den positiva inställningen mot förändringar ökat.
Ett till tecken på den positiva utveckling som uppnåtts inom social- och hälsovårdsbranschen är att allt fler skulle rekommendera sin arbetsgivare till sina vänner. 68 procent är det högsta talet sedan 2018.
Inom välfärdsområdena som inlett sin verksamhet krävs det dock arbete för att förbättra välbefinnandet i arbetet. Ett alltför stort antal arbetstagare inom social- och hälsovården återhämtar sig dåligt eller har nedsatt arbetsförmåga.
– För att förbättra branschens håll- och attraktionskraft bör man satsa mer målmedvetet än tidigare på att utveckla välbefinnandet i arbetet. Det är viktigt att inkludera välbefinnande i arbetet som ett perspektiv när man går på djupet med de praktiska arbetsarrangemangen eller med vårdarbetets ledning och dess utveckling, konstaterar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.
Unga behöver mer stöd
Unga experter inom vårdbranschen bör på ett bättre sätt inkluderas i utvecklingen av välbefinnande i arbetet. De ungas resultat i Mitä kuuluu?-enkäten har utvecklats mot det bättre men är till flera delar ännu svagare än i de andra åldersgrupperna.
Arbetets meningsfullhet och återhämtningen kräver fortfarande förbättring. Alltför många unga upplever kundvåld eller diskriminering och alltför många unga har en nedsatt arbetsförmåga eller upplever psykisk belastning.
Problem med orken bland personer under 30 år betonas också i kommunsektorns omfattande Kommun10-undersökning.
– De ungas depression- och ångestsymtom, den större andelen personer som bedömer sin egen arbetsförmåga vara nedsatt och den mindre andelen personer som återhämtar sig bra från arbetsdagen är oroväckande, berättar Kommun10-undersökningens direktör Jenni Ervasti.
År 2022 hade 15 procent av alla Kommun10-respondenter under 30 år depression- och/eller ångestsymtom. I andra åldersgrupper var motsvarande siffra 8–11 procent. År 2022 bedömde 29 procent av alla respondenter under 30 år att deras arbetsförmåga var nedsatt medan motsvarande siffra var 24 procent år 2020.
– Trots de tydliga problemen med ork är ungas bedömning av atmosfären på arbetsplatsen och chefens agerande även mer positiv än de äldres. Ändringsbehovet ligger troligen med andra ord i hur belastande arbetet är och i främjandet av arbetsförmåga och bättre återhämtning, i stället för i arbetsgemenskapen eller chefens verksamhet, funderar Ervasti.
Inom kommunsektorns yrkesgrupper väcker vård- och undervisningspersonalens ork mest oro
Arbetsstress, dvs. situationer med mycket arbetspress men lite kontroll i arbetet, upplevdes enligt Kommun10-undersökningen fortfarande mest av närvårdare (41 procent), hälsovårdare och sjukskötare (34 procent) och barnskötare och skolgångsbiträden (33 procent).
Stressen bland hälsovårdare och sjukskötare hade dock minskat från mätningarna under coronaåret 2020. Under motsvarande tidsperiod hade lärarnas arbetsrelaterade stress ökat med 2–3 procentenheter.
Återhämtning från belastningen som arbetsdagen orsakar hade försvagats bland kommunsektorns hela respondentgrupp jämfört med situationen för två år sedan (andelen personer som återhämtade sig bra sjönk från 41 procent till 38 procent). De största nedgångarna fanns bland lågstadie- och barnträdgårdslärare samt barnskötare och skolgångsbiträden.
Även arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? visar tecken på att belastningsfaktorerna anhopas enligt yrkesgrupp. Sjukskötarnas och närvårdarnas arbete är fortfarande mer belastande än hos andra trots att man just i dessa yrkesgrupper har nått positiv utveckling.
Enligt samma undersökning har arbetsförmågan hos fler än var tredje person som arbetar inom social- och hälsovårdsbranschen blivit nedsatt. Utvecklingen är oroande särskilt vad gäller läkarnas återhämtning. Dessutom har långa arbetsdagar ökat bland ledare, specialsakkunniga och läkare.
Ytterligare information
Forskningsprofessor Jaana Laitinen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 046 851 4426, jaana.laitinen@ttl.fi
Ledande forskare Jenni Ervasti, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 825 5475, jenni.ervasti@ttl.fi
Läs mer
Mediainformationens presentationsmaterial (pdf, på finska)
Kommun10-undersökningens material i Arbetslivskunskap
Kommunsektorns arbete och arbetstagares välbefinnande | Arbetslivskunskap | www.tyoelamatieto.fi
Mitä kuuluu?-arbetshälsoenkätens material om ledarskap och chefsarbete i Arbetslivskunskap
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Internationellt samarbete skapar nya möjligheter för att främja mental hälsa på arbetsplatser17.6.2025 08:00:00 EEST | Pressmeddelande
Många länder möter liknande utmaningar när det gäller hantering av psykosociala faktorer på arbetsplatsen. Genom att dela kunskap och goda praxis över nationsgränser skapas möjlighet att försöka lösa dessa utmaningar tillsammans. Första hjälpen-förpackningen för mental hälsa erbjuder akut hjälp till små arbetsplatser för att stödja medarbetarnas mentala välbefinnande.
Kansainvälinen yhteistyö tuo uusia mahdollisuuksia mielenterveyden tukemiseen työpaikoilla17.6.2025 08:00:00 EEST | Tiedote
Monissa maissa kohdataan samankaltaisia haasteita psykososiaalisten tekijöiden käsittelemisessä työpaikoilla. Jakamalla osaamista ja hyviä käytänteitä yli valtiorajojen näitä haasteita voidaan pyrkiä ratkomaan yhdessä. Mielenterveyden ensiapupakkaus tarjoaa ensihätään apua pienille työpaikoille työntekijöiden mielen hyvinvoinnin tukemiseksi.
International collaboration brings new opportunities to support mental health in workplaces17.6.2025 08:00:00 EEST | Press release
In many countries, similar challenges related to mental health are encountered in workplaces. By sharing expertise and best practices across borders, these challenges can be addressed collectively. The Mental Health First Aid Kit offers immediate support for small workplaces in promoting employees' mental well-being.
Fördelarna med distansarbete fördelas inte jämnt – effekterna varierar mellan olika arbetstagargrupper16.6.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande
Distansarbete kan öka välbefinnandet och lätta på arbetsbördan, men det gynnar inte alla lika mycket. Till exempel kan upplevelserna skilja sig åt mellan chefer och arbetstagare. Arbetshälsoinstitutets longitudinella undersökning inom projektet HYMY ger ny information om varför distansarbete kan försvaga förtroendet och gemenskapen – och i vilka roller och livssituationer det kan stödja välbefinnandet.
Etätyön hyödyt eivät jakaannu tasan – vaikutukset vaihtelevat työntekijäryhmittäin16.6.2025 06:00:00 EEST | Tiedote
Etänä työskentely voi lisätä hyvinvointia ja keventää työtaakkaa, mutta se ei hyödytä kaikkia yhtä paljon. Esimerkiksi esihenkilöiden ja työntekijöiden kokemukset voivat poiketa toisistaan. Työterveyslaitoksen HYMY-hankkeen pitkittäistutkimus tarjoaa uutta tietoa siitä, miksi etätyö voi heikentää luottamusta ja yhteisöllisyyttä ja millaisissa rooleissa ja elämäntilanteissa se voi tukea hyvinvointia.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum