Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 9.2.2023

I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt utreddes arbetsplatsernas verksamhetssätt under coronapandemin. Nyckeln till framgångsrik riskhantering var arbetsplatsernas egen riskbedömning och allmänna anvisningar.

– Det är nu viktigt att teckna ner arbetsplatsernas erfarenheter och lärdomar så att de kan utnyttjas när man överväger sätt att hantera kommande pandemier, säger ledande forskare Pia Perttula från Arbetshälsoinstitutet.

Under coronapandemin började arbetsplatser ägna särskild uppmärksamhet åt hälsa och säkerhet. I och med coronan identifierade arbetsplatserna tydligare än tidigare behovet av en riskbedömning av biologiska agenser.

På arbetsplatsen bör risker bedömas som en helhet

Belastningsfaktorer på arbetsplatsen under coronapandemin inkluderade bland annat rädslan för att insjukna i corona, det snabba införandet och hanteringen av distansarbetspraxis och den försvagade känslan av gemenskap på arbetsplatsen. Även ärenden förknippade med anställningsförhållanden väckte oro.

– Det kommer även i fortsättningen att vara viktigt att olika risker bedöms som en helhet och att information och anvisningar tas fram för arbetsplatser för riskhanteringen, påminner äldre sakkunnig Sirpa Laitinen.

Redan i de tidiga stadierna av pandemin identifierades och genomfördes fungerande riskhanteringsåtgärder på arbetsplatserna, till exempel effektivare hygien- och rengöringspraxis, säkerhetsavstånd och minskning av antalet möten mellan människor på arbetsplatsen. Arbetsplatserna använde sig av företagshälsovårdens expertis i sin riskbedömning.

Även behovet av intern kommunikation betonades under pandemin. För att hantera riskerna var det viktigt att med hjälp av kommunikation nå både arbetsplatsens egen personal och andra som arbetade i arbetsplatsens lokaler.

Allmänna anvisningar skapas bäst i samarbete

Behovet av information var stort på arbetsplatserna under coronapandemin. Särskilt i början var arbetsplatserna intresserade av konkreta tips om vilka åtgärder som bör vidtas på arbetsplatserna för att hantera coronarisken. Arbetsplatserna ansåg att offentlig kommunikation var nödvändig, men bedömde att informationen ibland var motsägelsefull och utmanande att tillämpa på arbetsplatsen.

– Ett nära samarbete mellan producenterna av allmänna anvisningar är en förutsättning för att anvisningarna är överensstämmande och når arbetsplatserna, säger äldre sakkunnig Erja Mäkelä.

Det är viktigt att teckna ner lärdomar från coronapandemin för framtiden och att ta hänsyn till pandemins olika faser. Arbetshälsoinstitutets experter har tagit fram anvisningar för arbetsplatsernas för de olika stadierna i pandemicykeln. Dessa finns i forskningsprojektets slutrapport.

– Enligt WHO befinner vi oss fortfarande i pandemifasen. I praktiken genomgår dock arbetsplatserna en fas av återhämtning från pandemin. Senast nu är det viktigt att skriva ner de anvisningar och åtgärder som var avgörande för den egna arbetsplatsen vid bekämpningen av infektioner, konstaterar Mäkelä.

Läs mer

• Slutrapport (pä finska): Pandemi och riskhantering på arbetsplatsen

Forskningsprojekt: Pandemi och riskhantering

• Syftet med undersökningen var att reda ut och utvärdera arbetsplatsernas lärdomar och erfarenheter om coronapandemins effekter på hanteringen av arbetssäkerhet. Dessutom utreddes arbetsplatsernas verksamhetssätt, tidpunkterna för åtgärder för att förhindra exponering och det informationsflödesnätverk som användes av arbetsplatsen för att bedöma och hantera risker under epidemin. Syftet var att hitta bra sätt med vilka arbetsplatserna även i fortsättningen kan förbereda sig för de risker som biologiska agenser orsakar.
• Målgruppen för undersökningen var Noll olycksfall-forumets nätverk av arbetsplatser och de parter vars information användes av arbetsplatserna under pandemin. Som forskningsmaterial användes allmänna anvisningar från pandemitiden.
• I undersökningen granskades perioden 1.1.2020–31.12.2021.
• Projektets webbplats (på finska): Pandemia ja riskien hallinta | Työterveyslaitos (ttl.fi)

Ytterligare information

• Ledande forskare Pia Perttula (forskning), pia.perttula@ttl.fi, +35843 820 0499
• Äldre sakkunnig Sirpa Laitinen (biologiska riskfaktorer), Sirpa.Laitinen@ttl.fi, +35846 851 1911
• Äldre sakkunnig Erja Mäkelä (riskhanteringsanvisningar), erja.makela@ttl.fi, +35846 851 4948
• Projektledare Tiina-Mari Monni, Tiina-Mari.Monni@ttl.fi, +35850 433 1607