FFC:s färska förtroendemannaenkät visar att det är vanligare med rekryteringsproblem på arbetsplatser som har ett dåligt anseende som arbetsgivare. Av de arbetsplatser som har ett gott anseende har 59 procent haft svårigheter att rekrytera arbetstagare, medan andelen är 86 procent på de arbetsplatser som har ett dåligt anseende.

– Det är onödigt att klaga över bristen på arbetskraft och anklaga arbetslösa för att inte vilja jobba, om man inte har velat göra ändringar i sin egen verksamhet. Som man brukar säga: Det finns alltid jobb för bra arbetstagare. På samma sätt finns det alltid arbetstagare till goda jobb och bra arbetsgivare, betonar FFC:s ordförande Jarkko Eloranta.

Eloranta påpekar att det fortfarande är svårt för partiellt arbetsföra, invandrare och äldre personer att hitta sin plats på arbetsmarknaden. Det finns fortfarande mycket att förbättra när det gäller arbetsgivarnas attityder och förmåga att rekrytera olika slags människor.

– Det finns potential, men nu krävs det att arbetsgivarna byter rytm: att de tar större ansvar själva och att den egna organisationen kan rekrytera, ta emot, introducera och utbilda nya arbetstagare – och också olika arbetstagare. Det har varit mycket prat om mångfalden i arbetslivet, men nu är det dags för handling.

Mer inflytande för arbetstagarna

I sitt tal konstaterar Jarkko Eloranta att forskningen visar att arbetstagarna mår bättre och orkar bättre i arbetslivet när de har möjligheter att påverka sitt eget arbete och när de kan kombinera arbete och övrigt liv på ett bra sätt. Han anser att det nu är dags att genomföra ett försök där löntagare över 55 år får subjektiv rätt att förkorta sin arbetstid på egen bekostnad.

– Senare pensionering, mindre behov av invalidpension, bättre ork i arbetet, ökad arbetshälsa och stärkt produktivitet – en sådan full hand borde också arbetsgivarna vara intresserad av. Vågar arbetsgivarna syna de här korten?

Det nuvarande systemet för alterneringsledighet borde också utvecklas i en riktning som gör det möjligt att jobba på deltid, så att man kan luckra upp arbetskarriärerna utan att kontakten till arbetslivet bryts helt. Den här modellen skulle också ge arbetslösa en möjlighet till deltidsarbete.

Avtalsrörelsen framskrider

Avtalsrörelsen på arbetsmarknaden har kört i gång med företagsspecifika kollektivavtal. Jarkko Eloranta efterlyser intern samordning och solidaritet inom fackföreningsrörelsen som svar på arbetsgivarnas åtgärder som undergräver den finländska arbetsmarknadsmodellen och kollektivavtalen.

Arbetsgivarsidan strävar fortfarande efter att ensidigt kunna samordna avtalsuppgörelserna. Eloranta betonar att löntagarsidan inte erkänner arbetsgivarnas samordning och att den här samordningen inte ens borde vara möjlig med tanke på att arbetsgivarna själva har splittrat kollektivavtalsverksamheten. Facket ska se till att löntagarna får löneökningar som utvecklar köpkraften samt att de omfattas av den trygghet som kollektivavtalen ger.

– Vår styrka har alltid varit och kommer alltid att vara att vi står enade. Därför måste vi sträva efter enighet och solidaritet.