Flickors upplevelser av sexuellt våld har ökat

År 2022 berättade åtta procent av flickorna i nionde klass om upplevelser av sexuellt våld, medan fem procent av de som svarade på barnofferundersökningen år 2013 hade upplevelser av sexuellt våld mot barn. En liknande utveckling kan också ses bland flickor i årskurs sex, även om mängden är mindre. Enligt Finlands statistikcentrals statistik över brott- och tvångsmedel har polisen under januari–mars 2022 fått kännedom om 760 fall av sexuella övergrepp mot barn, vilket är 73 procent mer än under januari–mars 2021.
För pojkar var mängden observerade upplevelser i undersökningen så liten att forskarna inte kan dra tydliga slutsatser om ändringen.
Sexuellt våld mot barn avser i undersökningen barns eller ungas upplevelser av sexuellt umgänge som myndigheterna enligt strafflagen skulle utreda som ett eventuellt sexuellt utnyttjande. Man frågade alltså inte barnen och ungdomarna direkt om sexuellt våld, utan allmänt om upplevelser av sexuellt umgänge.
Som sexuellt våld mot barn definierade man i undersökningen de upplevelser där den andra parten var en vuxen eller motsvarande minst fem år äldre person. Det sexuella umgänget skulle innefatta fysisk kontakt eller blottande av könsorgan. Begäran eller förslag om att göra något sexuellt har inte räknats med i den här granskningen. Därutöver har man observerat upplevelser av sexuellt umgänge som innefattat tvång, utpressning, hot och våld som sexuellt våld oberoende av den andra partens ålder.
Andelen okända som andra part har blivit väsentligt vanligare
Vid flickors upplevelser av sexuellt våld har andelen okända som andra part blivit väsentligt vanligare. När andelen okända år 2013 var 23 procent i svaren från flickor i årskurs nio, hade den ökat till 50 procent i undersökningen år 2022. Bland pojkar i årskurs nio hade andelen okända däremot minskat från 17 procent till åtta procent.
Bland sjätteklassister som upplevt sexuellt våld mot barn hade andelen okända bland flickor ökat från 31 procent till 58 procent och bland pojkar från fyra procent till 41 procent. I synnerhet för sjätteklassister är det viktigt att komma ihåg att mängden övergrepp är alltjämt liten.
Tvång och våld har ökat
Upplevelser av tvång och våld vid sexuellt våld mot barn har ökar ända sedan år 2008. År 2008 rapporterade en fjärdedel (25 %) av de sjätte- och niondeklassister som upplevt sexuellt våld att de utsatts för tvång eller våld. År 2013 rapporterade en tredjedel (33 %) om tvång eller våld. Under det nyaste mätningstillfället våren 2022 rapporterade 39 procent av sjätte- och niondeklassisterna om tvång och våld. Tvång rapporterades även av en större andel av dem som hade upplevelser av fysiskt sexuellt våld, det vill säga åtminstone upplevelser av sexuell beröring.
– Man bör observera att helhetsbilden av sexuellt våld mot unga verkar ha blivit allvarligare. Förutom ökade mängder, har även andelen okända parter stigit och samtidigt har tvång och våld ökat. På det hela taget är dessa ändringar oroväckande, konstaterar Taina Laajasalo, docent i rättspsykologi och ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd.
Allt fler som upplevt sexuellt våld mot barn ser det som övergrepp
År 2022 rapporterade en tredjedel (32 %) av sjätte- och niondeklassisterna som upplevt sexuellt våld att de utsatts för övergrepp. Under det föregående mätningstillfället år 2013 rapporterades detta av 20 procent av de som upplevt sexuellt våld. Knappt en fjärdedel (24 %) av unga som upplevt sexuellt våld såg händelsen som mycket eller ganska positiv i efterhand. Största delen (39 %) upplevde händelsen som mycket negativ och 27 procent som obetydlig. År 2013 upplevde nästan hälften (47 %) av alla barn och unga som upplevt sexuellt våld händelsen som mycket eller ganska positiv, medan en femtedel (21 %) upplevde händelsen som mycket negativ.
Barnofferundersökningen, som grundade sig på ett nationellt representativt urval, genomfördes för fjärde gången i Finland i maj 2022. Enkäten besvarades av 6 825 elever i sjätte och nionde klass. De tidigare mätningsgångerna är från åren 1988, 2008 och 2013. Undersökningen genomfördes vid Tammerfors universitet och den är en av de 30 åtgärderna i den nationella barnstrategin.
Med barnofferundersökningen 2022 har barns och ungas upplevelser av våld inom olika livsområden och livsmiljöer utretts på ett omfattande sätt. En mer detaljerad rapport, som även innehåller resultat om annat våld, publiceras i januari 2023.
Nyckelord
Kontakter
För mer information kontakta
Sari Hautamäki, forskare
sari.hautamaki@tuni.fi
050 560 3579
Johanna Laisaari, generalsekreterare för den nationella barnstrategin
Statsrådets kansli
+358 050 338 7576
Marjo Malja, socialråd
Social- och hälsovårdsministeriet
029 516 3581
Taina Laajasalo, ledande expert
Institutet för hälsa och välfärd
029 524 777
Bilder
Länkar
Om
Tampereen yliopisto kytkee yhteen tekniikan, terveyden ja yhteiskunnan tutkimuksen ja koulutuksen. Teemme kumppaniemme kanssa yhteistyötä, joka perustuu vahvuusalueillemme sekä uudenlaisille tieteenalojen yhdistelmille ja niiden soveltamisosaamiselle. Luomme ratkaisuja ilmastonmuutokseen, luontoympäristön turvaamiseen sekä yhteiskuntien hyvinvoinnin ja kestävyyden rakentamiseen. Yliopistossa on 21 000 opiskelijaa ja henkilöstöä lähes 4 000.
Rakennamme yhdessä kestävää maailmaa.
Följ Tampereen yliopisto
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Tampereen yliopisto
Väitös: Jouston hyödyntäminen sähkönsiirtoverkossa mahdollistaa kantaverkon käyttöasteen nostamisen kustannustehokkaasti17.9.2025 08:15:00 EEST | Tiedote
Väitöstutkimuksessaan DI Antti Kuusela esittää tarpeeseen tilattavan jouston hyödyntämistä sähkönsiirtoverkossa ratkaisuksi uusien verkkoliityntöjen mahdollistamiseen, siirtokapasiteetin kasvattamiseen sekä siirtorajoitusten hallintaan. Menetelmä kasvattaa kustannustehokkaasti nykyisen sähköjärjestelmän käyttöastetta, nopeuttaa puhdasta energiasiirtymää ja pienentää sähkösiirtojärjestelmän ympäristövaikutuksia.
Väitös: Uudet biomusteet ja monimateriaalitulostus vievät 3D-biotulosteet kohti potilashoitoa10.9.2025 08:40:00 EEST | Tiedote
Ihmiskehon uusiutumiskyky on ihmeellinen – mutta myös rajallinen. 3D-biotulostus voi mullistaa lääketieteen tarjoamalla uusia keinoja kudosten ja elinten biovalmistukseen silloin, kun luovuttajilta saatuja kudoksia ei ole riittävästi saatavilla. Diplomi-insinööri Paula Puistola kehitti väitöstutkimuksessaan uudenlaisia biomusteita ja biotulostusstrategioita, jotka auttavat ratkaisemaan alan nykyisiä teknologisia haasteita ja viemään biotulostusta lähemmäs kliinistä käyttöönottoa.
Mediakutsu: Lääkepolitiikan symposium – Tieteellisen näytön vahvistaminen päätöksenteossa9.9.2025 13:39:34 EEST | Kutsu
Uusien lääkkeiden korkeat hinnat ja terveydenhuollon rajalliset resurssit asettavat terveysjärjestelmämme kasvavan haasteen eteen. Millaista lääkehoitoa yhteiskuntamme tulee rahoittaa ja millä perusteilla?
Väitös: Uudet verkottuneet menetelmät mahdollistavat paikannuksen, jos satelliittisignaali puuttuu9.9.2025 09:17:00 EEST | Tiedote
Satelliittipaikannus ei ole enää itsestäänselvyys – miten pelastajat paikannetaan, kun signaalit katoavat? DI Maija Mäkelän väitöstyö esittelee uudenlaisia verkottuneita paikannusmenetelmiä, jotka yhdistävät sensoritiedon ja etäisyysmittaukset. Tuloksena on satelliittivapaa paikannusratkaisu, joka mahdollistaa jalankulkijaryhmien seurannan myös haastavissa olosuhteissa.
Mediakutsu: Nyt murretaan vesihuollon myyttejä!1.9.2025 14:00:00 EEST | Tiedote
Onko vesihuollossa liian monta osapuolta? Ovatko yksityisomisteiset vesihuoltolaitokset julkisia tehokkaampia? Tampereen yliopiston tutkijat murtavat sitkeimpiä vesihuollon myyttejä tuoreessa Dispelling Myths About Water Services -teoksessaan nyt kansainvälisestä näkökulmasta.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum