Forskning: En hund gör hemmets mikrobflora rikligare och mångsidigare
5.3.2021 12:00:00 EET | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
I bostäder där man har en hund som husdjur är mikrobfloran betydligt mångsidigare och rikligare än i hem utan hund. Detta upptäcktes i en ny undersökning som publicerats i tidningen Scientific Reports.
Från hundar lösgörs allergener, päls och mikrober i inomhusluften. I sina pälsar och tassar har de också jord som de tar med sig utifrån in i hemmet.
”Det fanns rikligare med bakterier i prover som togs då marken var bar än i prover tagna då marken var täckt av snö. En varierande bakterieflora i hemmet har i tidigare undersökningar kopplats till en minskad risk för astma och allergier”, säger THL:s specialforskare Anne Karvonen.
I de hem där det bodde en hund identifierades proportionellt sett fler bakterier, som mest sannolikt härstammade från hundens egen mikroflora, till exempel från nosen, huden, munnen och mag-tarmkanalen. Hunden hade mindre inverkan på hemmets svampmikrobiom, det vill säga jästsvampar och mögel.
”I framtiden kommer vi att utreda om just dessa bakterier som har en koppling till hundar skyddar de barn som i hemmet får infektioner i övre luftvägarna i den tidiga barndomen. Om så är fallet kommer vi i framtiden att kunna utveckla inomhusluften i hemmet i en hälsofrämjande riktning”, berättar THL:s gästforskare, barnläkare Jenni Mäki.
I undersökningen analyserades mikrober i dammprover från finländska hem i stads- och glesbygdsområden (LUKAS-undersökningen, sammanlagt 182 hem) samt från tyska stadshem (LISA-undersökningen, sammanlagt 284 hem). Ungefär vart tredje finländskt hem som deltog i undersökningen hade en hund (31 %), i de tyska hemmen fanns det betydligt färre hundar (6 %).
Mikrobfloran i hemmets inomhusluft påverkas förutom av husdjur också av flera andra faktorer, såsom antalet människor, boendemiljön (stad eller landsbygd), förvaring av ved inomhus samt eventuella fuktskador i hemmet. I denna undersökning utreddes hur hundar påverkar mikrobfloran i hemmets inomhusluft. Från Finland medverkade Institutet för hälsa och välfärd, Kuopio universitetssjukhus och Östra Finlands universitet i undersökningen.
Referens
Mäki JM, Kirjavainen PV, Täubel M, Piippo-Savolainen E, Backman K, Hyvärinen A, Tuoresmäki P, Jayaprakash B, Heinrich J, Herberth G, Standl M, Pekkanen J, Karvonen AM. Associations between dog keeping and indoor dust microbiota. Scientific Reports. 2021.
Mer information
Anne Karvonen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6325
fornamn.efternamn@thl.fi
Jenni Mäki
gästforskare, barnläkare
THL, Kuopio universitetssjukhus och Östra Finlands universitet
fornamn.efternamn@kuh.fi
(Vi ber att intervjuförfrågningar till Mäki skickas per e-post)
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum