VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

Hälsovårdscentralerna bör bli bättre på identifiering av och vårdplanering för kunder som är höganvändare av tjänster

Jaa

Statens revisionsverk utredde förutsättningar för kostnadseffekterna vid vården av kunder som är höganvändare av primärvårdstjänster. Vid revisionen uppdagades brister vid identifiering av kunderna, samordning av vården samt i informationsutbytet. Hälsovårdscentralerna bör ha mer systematisk uppföljning av kundernas behov och användning av tjänster. Samordnade kriterier skulle underlätta identifieringen av höganvändande kunder, och en vårdplan som upprättats tillsammans med kunden är ett bra verktyg för uppföljning av vården. År 2014 använde kommunerna och staten över 2,8 miljarder euro på att ordna primärvårdstjänster.

Revisionen riktades in på hälsovårdares och sjukskötares mottagningsverksamhet inom öppenvården. Vid revisionen konstaterades att mindre än hälften av hälsovårdscentralerna strävade efter att identifiera långtidssjuka eller höganvändande kunder som en separat kundgrupp. Det finns inga enhetliga kriterier för identifieringen. Skriftliga anvisningar skulle skapa enhetligare rutiner och säkerställa likabehandling av kunderna. Endast 25 procent av de 118 hälsovårdscentraler som svarade på revisionsverkets enkät utgår från skriftliga anvisningar vid identifiering av kunder. Anvisningar saknas helt på 61 procent av hälsovårdscentralerna. Även användningen av patientdatasystem varierar. På hälsovårdscentralerna finns dock en medvetenhet om att höganvändande kunder bör tas bättre i beaktande, och nya anpassade tjänster utarbetas redan.

Endast en del av de höganvändande kunderna har en vårdplan och uppgifterna om kunderna förmedlas ibland dåligt mellan serviceleverantörerna. Genom individuell samordning av vården med hjälp av en kundansvarig skulle kundens behov beaktas bättre. I dag är kunderna i ojämlik ställning eftersom endast en del av hälsovårdscentralerna erbjuder individuell samordning av vården.

Kommunerna och staten använder mycket resurser på primärvården för höganvändande kunder, men det finns dåligt med information om det totala antalet kunder. Ekonomiska resurser bör riktas in på utbudet av förebyggande tjänster. Frågan är ytterst viktig för statsfinanserna: Om kunderna eller deras servicebehov inte identifieras i tid, kan det leda till användning av mer omfattande och dyrare tjänster inom social- och hälsovården eller den specialiserade sjukvården – och då ökar kostnaderna.

Utbytet av uppgifter om långtidssjuka och höganvändande kunder mellan serviceleverantörer bör bli bättre. Steg i denna riktning vore integration av patientdatasystemen och användning av kunddata vid identifiering av kunder och planering av vårdkedjor. Det behövs systematisk insamling av data om kunders användning av tjänster och därtill anknytande kostnader och dessa data bör användas effektivt vid hanteringen och utvecklingen av servicesystemet.

Social- och hälsovårdsministeriet bör ta fram enhetliga kriterier för identifiering av kunder. Det är centralt att kundernas behov identifieras, användningen av tjänster följs upp och kunderna bemöts på ett jämlikt sätt. Hälsovårdscentralerna bör tillsammans med kunderna lägga upp en vårdplan för den individuella vården och använda planen effektivare vid genomförande och uppföljning av vården.

Högbehövande och höganvändande kunder inom primärvården (revisionsberättelse 11/2017)

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Nina Martikka
ledande effektivitetsrevisor
tfn 09 432 5734
nina.martikka@vtv.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto
Porkkalankatu 1, PL 1119
00101 Helsinki

09 4321http://www.vtv.fi

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on eduskunnan yhteydessä toimiva ylin kansallinen tarkastusviranomainen, joka tarkastaa valtion taloudenhoitoa ja omaisuuden hallintaa sekä valvoo puolue- ja vaalirahoitusta. Tarkastustyöllä virasto varmistaa, että valtion varoja käytetään eduskunnan päättämiin kohteisiin lakia noudattaen ja järkevästi.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme tältä julkaisijalta, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta VTV Valtiontalouden tarkastusvirasto

De flesta fullmäktigeledamöter och ersättare som valts vid kommunalvalet lämnade in redovisningarna av valfinansieringen inom utsatt tid4.12.2017 12:01Tiedote

Statens revisionsverk (VTV) har publicerat en berättelse till riksdagen om tillsynen över valfinansieringen vid kommunalvalet 2017. Skyldigheten att redovisa valfinansieringen gäller alla invalda fullmäktigeledamöter och ersättare. Antalet redovisningsskyldiga vid kommunalvalet var 17 532 och de flesta av dessa lämnade in redovisningen inom utsatt tid. VTV uppmanade 1 639 redovisningsskyldiga att lämna in en redovisning av valfinansieringen, och för tillfället finns det åtta personer som inte har lämnat in redovisningen. Redovisningarna av valfinansieringen finns i tjänsten www.vaalirahoitusvalvonta.fi.

Suurin osa kuntavaaleissa valtuutetuksi tai varavaltuutetuksi valituista toimitti vaalirahoitusilmoituksensa määräajan puitteissa4.12.2017 12:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) on julkaissut eduskuntakertomuksen vuoden 2017 kuntavaalien vaalirahoituksen valvonnasta. Vaalirahoituksen ilmoitusvelvollisuus koskee valtuutetuksi tai varavaltuutetuksi valittuja. Ilmoitusvelvollisia oli kuntavaaleissa 17 532 henkilöä, joista valtaosa toimitti ilmoituksen määräaikaan mennessä. 1 639 ilmoitusvelvollista sai VTV:ltä kehotuksen vaalirahoitusilmoituksen toimittamisesta ja tällä hetkellä ilmoitus puuttuu vielä kahdeksalta henkilöltä. Vaalirahoitusilmoitukset ovat luettavissa www.vaalirahoitusvalvonta.fi-palvelussa.

Revisionsorgan i EU-länder bedömde finanspolitiska EU-, IMF- och OECD-rekommendationer7.11.2017 07:01Tiedote

Statens revisionsverk (VTV) medverkade i en parallell revision av sex EU-länders finanspolitik utifrån internationella organisationers finanspolitiska rekommendationer och medlemsländernas åtgärder för att minska de finanspolitiska riskerna. Utöver Finland deltog Nederländerna, Lettland, Portugal, Sverige och Slovakien i revisionen. Enligt resultaten från den parallella revisionen har EU, OECD och IMF gett liknande finanspolitiska rekommendationer till respektive land. Vad gäller Finland har dessutom en avsevärd del av rekommendationerna upprepats år efter år.

EU-maiden tarkastusvirastot arvioivat EU:n, IMF:n ja OECD:n talouspoliittisia suosituksia7.11.2017 07:00Tiedote

Valtiontalouden tarkastusvirasto (VTV) oli mukana kuuden EU-maan finanssipolitiikan rinnakkaistarkastuksessa, jossa tarkasteltiin kansainvälisten organisaatioiden talouspoliittisia suosituksia ja jäsenmaiden toteuttamia toimia julkisen talouden riskien pienentämiseksi. Tarkastuksessa olivat mukana Suomen lisäksi Hollanti, Latvia, Portugali, Ruotsi ja Slovakia. Rinnakkaistarkastuksen tulosten mukaan EU:n, OECD:n ja IMF:n talouspoliittiset suositukset ovat kunkin maan kohdalla olleet samansuuntaisia. Suomelle annetuissa suosituksissa on lisäksi ollut huomattavasti toistoa vuodesta toiseen.

De offentliga finanserna stärks inte enligt regeringens mål för den finansiella ställningen3.11.2017 07:01Tiedote

Enligt VTV:s bedömning förbättras den offentliga sektorns finansiella ställning inte i takt med regeringens mål för mandatperioden trots att ekonomin går bättre. När man eliminerar det förbättrade konjunkturlägets effekt på finanserna och utgår från finansministeriets prognos visar beräkningarna att det strukturella saldot för den offentliga sektorn försämras åren 2017 och 2018. Det strukturella saldot beräknas bli -1,3 procent i förhållande till bruttonationalprodukten år 2018 och hamnar då cirka 0,8 procentenheter från det medelfristiga målet (MTO). Trots att de offentliga finanserna stärks i år när ekonomin går bättre kommer inte heller det nominella balansmålet att uppnås under denna mandatperiod. Detta beror på att statsfinanserna stärks långsammare än planerat.

Julkisen talouden rahoitusasema ei vahvistu hallituksen tavoitteiden mukaisesti3.11.2017 07:00Tiedote

VTV:n arvion mukaan julkisyhteisöjen rahoitusasema ei tule parantuneesta taloustilanteesta huolimatta kohentumaan hallituksen tavoitteiden mukaisesti kuluvalla vaalikaudella. Julkisyhteisöjen rakenteellinen jäämä, josta on poistettu suhdannetilanteen kohentumisen vaikutus rahoitusasemaan, heikkenee valtiovarainministeriön ennusteeseen perustuvien laskelmien mukaan vuosina 2017 ja 2018. Rakenteellinen jäämä on noin -1,3 prosenttia vuonna 2018, jääden noin 0,8 prosenttiyksikön päähän sille asetetusta keskipitkän aikavälin tavoitteesta (MTO). Vaikka parantunut taloustilanne on vahvistanut julkista taloutta vuonna 2017, ei myöskään julkisen talouden nimellistä tasapainotavoitetta tulla saavuttamaan tällä vaalikaudella. Tämä johtuu valtiontalouden rahoitusaseman tavoiteltua hitaammasta vahvistumisesta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme