Hot och våld ökar fortfarande inom prehospital akutsjukvård – räddningsverken oroade över ökat fysiskt våld vid uppdrag
– De rapporterade fallen av hot och våld är fortfarande bara toppen av isberget inom prehospital akutsjukvård. Statistiken från förra året visar en oroväckande ökning i det fysiska våldet, säger Jukka Lehtola tf. chef för prehospital akutsjukvård vid Östra Nylands räddningsverk.
Förra året noterades 46 fall av fysiskt våld, vilket är 10 procent av alla anmälda fall. Ökningen var 130 procent mot året innan. Tidigare år (2016–2019) noterades 16–21 liknande fall per år.
Flest hotfulla situationer inom prehospital akutsjukvård
Största delen av våldet sker i prehospital akutsjukvård av berusade patienter, antingen i ambulansen, hemma hos patienten eller utomhus. År 2020 förorsakades den typiska hot- eller våldssituationen av en onykter (86 %) manlig (73 %) klient inom prehospital akutsjukvård (89 %).
Hot och våld förekommer främst inom prehospital akutsjukvård, men några gånger per år också under räddningsväsendets övriga uppdrag, såsom brandsynen. Förhandsinformation om möjligt hot om våld fanns endast i cirka tio procent av fallen. I de övriga fallen var det fråga om en överraskning (60 %) eller att uppgiften inte framkom i anmälan (30 %).
– Utgångspunkten för varje utryckning är en bedömning av klientens vårdbehov, prehospital akutsjukvård eller någon annan tjänst inom räddningsväsendet. Personalens integritet och arbetsro är av största vikt vid varje uppdrag, säger Terhi Virtanen, koordinator för Räddningsverkens partnerskapsnätverk.
Ett enhetligt rapporteringssystem behövs för uppföljningen av situationerna
Räddningsverken har ökat utbildningen av personalen och förbättrat skyddsutrustningen inför eventuella våldssituationer. Det behövs konkreta åtgärder för att förebygga hot och våld i prehospital akutsjukvård.
För att få bättre överblick hoppas räddningsverken på ett enhetligt rapporteringssystem, det kunde göra informationen mer tillgänglig och sänka anmälningströskeln.
– Ett enhetligt rapporteringssätt skulle vara ett viktigt steg mot en tillförlitlig uppföljning av situationerna. En integration av rapporteringssystemet till exempel med det elektroniska patientjournalsystemet skulle ge mer tillförlitlig statistik, säger Virtanen.
Närmare upplysningar:
Terhi Virtanen, koordinator, Kommunförbundet, terhi.virtanen@kommunforbundet.fi, tfn. 09 771 2624
Jukka Lehtola, tf. chef för prehospital akutsjukvård, Östra Nylands räddningsverk, jukka.lehtola@borga.fi , tfn. 040 1471090
Räddningsverkens partnerskapsnätverk vid Kommunförbundet är en frivillig sammanslutning för de 22 räddningsverken i Finland. Partenskapsnätverket har som mål att utveckla räddningsverkens verksamhet så att samhällsservicen håller hög klass, är effektiv och ekonomisk och grundar sig på en gemensam tolkning av gällande regelverk och bestämmelser.
Yhteyshenkilöt
Riina SiirtolaViestinnän asiantuntija
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Saija Niemelä-Pentti, direktör för Rovaniemi utbildningssamkommun, blir ordförande för Kommunförbundets nätverk för yrkesutbildning20.11.2025 14:00:00 EET | Pressmeddelande
Yrkesutbildningen är nu viktigare än någonsin. Finland behöver experter både för att lösa arbetsmarknadens matchningsproblem och för att höja utbildningsnivån. Nästan hälften av dem som inleder yrkeshögskolestudier kommer från yrkesutbildningen. Därför är det viktigt att stärka studiestigarna, konstaterar Arenans nya ordförande Saija Niemelä-Pentti. Arenan för yrkesutbildning är Kommunförbundets nätverk för sakkunniga inom yrkesutbildningen. Under ledning av sin ordförande deltar nätverket i den nationella utbildningspolitiska diskussionen och lyfter fram synpunkter från kommunalt anknutna yrkesutbildningsanordnare inom en bred skala yrkesutbildningar.
Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUn johtaja Saija Niemelä-Pentti puheenjohtajaksi Kuntaliiton ammatillisen koulutuksen verkostoon20.11.2025 14:00:00 EET | Tiedote
”Ammatillisen koulutuksen merkitys on nyt suurempi kuin koskaan. Suomi tarvitsee osaajia niin työmarkkinoiden kohtaanto-ongelmien ratkaisemiseksi kuin koulutustason nostamiseksi. Lähes puolet ammattikorkeakouluopintonsa aloittavista tulee ammatillisesta koulutuksesta, joten väylien vahvistaminen on tärkeää”, toteaa Areenan tuore puheenjohtaja Saija Niemelä-Pentti Rovaniemen koulutuskuntayhtymä REDUsta. Myös väestökehitys haastaa järjestäjiä monella tapaa. Oppivelvollisuusikäisten määrä vähenee, mutta samanaikaisesti opiskelijoiden tuen tarve kasvaa. Kaikkiin tuen tarpeisiin ei voida vastata pelkällä koulutuksella. ”Tarvitsemme uudenlaisia ratkaisuja opiskelijoiden kokonaisvaltaisen hyvinvoinnin vahvistamiseksi. Kuntaliiton ja Areena-verkoston esittämä kuntouttavan opetuksen malli on yksi lupaava suunta. Siinä yhdistetään hyvinvointialueiden palvelut, työpajatoiminnan sisältöjä ja ammatillisen koulutuksen vahvuudet”, Niemelä-Pentti sanoo.
Kuntaveroprosentti nousee ensi vuonna 560 000 suomalaisella - korotukset keskittyvät samoihin kuntiin hyvinvointialueuudistuksen jälkeen18.11.2025 12:20:49 EET | Tiedote
Kunnat ovat päättäneet tulo- ja kiinteistöveroprosenteistaan seuraavalle vuodelle. Koko Suomessa tuloveroprosenttia nostaa 38 kuntaa ja laskee 5 kuntaa. Tuloveroprosenttiaan korottavissa kunnissa asuu noin 560 000 suomalaista, mikä on selvästi pienempi määrä kuin tavallisesti. Tuloveroprosentti säilyy ennallaan 265 kunnassa.
Invandringens fördelar små för regionstädernas befolkningsutveckling: attraktionskraften behöver stärkas7.11.2025 11:03:08 EET | Pressmeddelande
Befolkningsutvecklingen i regionstäderna gagnas av invandring, men en betydande del av inflyttningsöverskottet från utlandet förloras vid fortsatt migration inom landet. Detta framgår av en utredning beställd av Kommunförbundet, som granskade invandringen till regionstäder och den interna migrationen bland personer med främmande språk som modersmål under åren 2010–2024.
Maahanmuuton hyödyt seutukaupunkien väestökehitykselle jäävät vähäisiksi: veto- ja pitovoimaa vahvistettava7.11.2025 10:53:30 EET | Tiedote
Seutukaupunkien väestökehitys hyötyy maahanmuutosta, mutta huomattava osa ulkomailta saadusta muuttovoitosta menetetään jatkomuutoissa Suomen sisällä. Tämä selviää Kuntaliiton tilaamasta selvityksestä, joka tarkasteli seutukaupunkien maahanmuuttoa ja vieraskielisten maan sisäistä muuttoa vuosina 2010–2024.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme