Hot och våld ökar fortfarande inom prehospital akutsjukvård – räddningsverken oroade över ökat fysiskt våld vid uppdrag
23.2.2021 09:26:36 EET | Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund | Tiedote
– De rapporterade fallen av hot och våld är fortfarande bara toppen av isberget inom prehospital akutsjukvård. Statistiken från förra året visar en oroväckande ökning i det fysiska våldet, säger Jukka Lehtola tf. chef för prehospital akutsjukvård vid Östra Nylands räddningsverk.
Förra året noterades 46 fall av fysiskt våld, vilket är 10 procent av alla anmälda fall. Ökningen var 130 procent mot året innan. Tidigare år (2016–2019) noterades 16–21 liknande fall per år.
Flest hotfulla situationer inom prehospital akutsjukvård
Största delen av våldet sker i prehospital akutsjukvård av berusade patienter, antingen i ambulansen, hemma hos patienten eller utomhus. År 2020 förorsakades den typiska hot- eller våldssituationen av en onykter (86 %) manlig (73 %) klient inom prehospital akutsjukvård (89 %).
Hot och våld förekommer främst inom prehospital akutsjukvård, men några gånger per år också under räddningsväsendets övriga uppdrag, såsom brandsynen. Förhandsinformation om möjligt hot om våld fanns endast i cirka tio procent av fallen. I de övriga fallen var det fråga om en överraskning (60 %) eller att uppgiften inte framkom i anmälan (30 %).
– Utgångspunkten för varje utryckning är en bedömning av klientens vårdbehov, prehospital akutsjukvård eller någon annan tjänst inom räddningsväsendet. Personalens integritet och arbetsro är av största vikt vid varje uppdrag, säger Terhi Virtanen, koordinator för Räddningsverkens partnerskapsnätverk.
Ett enhetligt rapporteringssystem behövs för uppföljningen av situationerna
Räddningsverken har ökat utbildningen av personalen och förbättrat skyddsutrustningen inför eventuella våldssituationer. Det behövs konkreta åtgärder för att förebygga hot och våld i prehospital akutsjukvård.
För att få bättre överblick hoppas räddningsverken på ett enhetligt rapporteringssystem, det kunde göra informationen mer tillgänglig och sänka anmälningströskeln.
– Ett enhetligt rapporteringssätt skulle vara ett viktigt steg mot en tillförlitlig uppföljning av situationerna. En integration av rapporteringssystemet till exempel med det elektroniska patientjournalsystemet skulle ge mer tillförlitlig statistik, säger Virtanen.
Närmare upplysningar:
Terhi Virtanen, koordinator, Kommunförbundet, terhi.virtanen@kommunforbundet.fi, tfn. 09 771 2624
Jukka Lehtola, tf. chef för prehospital akutsjukvård, Östra Nylands räddningsverk, jukka.lehtola@borga.fi , tfn. 040 1471090
Räddningsverkens partnerskapsnätverk vid Kommunförbundet är en frivillig sammanslutning för de 22 räddningsverken i Finland. Partenskapsnätverket har som mål att utveckla räddningsverkens verksamhet så att samhällsservicen håller hög klass, är effektiv och ekonomisk och grundar sig på en gemensam tolkning av gällande regelverk och bestämmelser.
Yhteyshenkilöt
Riina SiirtolaViestinnän asiantuntija
Puh:050 577 1021riina.siirtola@kuntaliitto.fiTietoja julkaisijasta
Suomen Kuntaliitto / Finlands KommunförbundKuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kommunförbundet: Kommunerna motsätter sig inte konkurrensutsättning, men varnar för en okontrollerad upphandlingsreform5.2.2026 15:10:53 EET | Pressmeddelande
Regeringen överlämnade 5.2.2026 en proposition till riksdagen om en ändring av upphandlingslagen. Om förslaget går igenom skulle det ha stora konsekvenser för kommunernas servicestrukturer, organiseringen av tjänster och kommunernas gemensamma in house-bolag. Lagändringen skulle innebära omfattande strukturella arrangemang för många kommuner, bland annat inom måltids- och IKT-tjänster samt inom ekonomiförvaltningens och utvecklingsbolagens tjänster. Enligt Kommunförbundets bedömning ökar inte en mekanisk gräns på 10 procents ägande konkurrensen, utan hotar att splittra effektiva samarbetsstrukturer. "Kommunförbundet ställer sig positivt till målet att öka konkurrensen vid offentliga upphandlingar. Ur kommunernas perspektiv är den centrala frågan ändå hur konkurrensen kan ökas i områden där det i praktiken inte finns någon fungerande marknad”, säger Kommunförbundets verkställande direktör Minna Karhunen.
Kuntaliitto: Kunnat eivät vastusta kilpailutusta, mutta varoittavat hallitsemattomasta hankintauudistuksesta5.2.2026 15:10:53 EET | Tiedote
Hallitus antoi 5.2.2026 eduskunnalle esityksen hankintalain uudistamisesta. Toteutuessaan esitys vaikuttaisi merkittävästi kuntien palvelurakenteisiin, palveluiden järjestämiseen sekä kuntien yhteisiin in house -yhtiöihin. Lakimuutos merkitsisi monille kunnille laajoja rakennejärjestelyjä muun muassa ateria- ja ICT-palveluissa sekä taloushallinnon ja kehitysyhtiöiden palveluissa. Kuntaliiton arvion mukaan mekaaninen 10 prosentin omistusraja ei lisää kilpailua, vaan uhkaa hajottaa tehokkaita yhteistyörakenteita. ”Kuntaliitto jakaa tavoitteen kilpailun lisäämisestä julkisissa hankinnoissa. Kuntien näkökulmasta keskeinen kysymys on kuitenkin se, miten kilpailua voidaan lisätä alueilla, joilla toimivia markkinoita ei käytännössä ole”, Kuntaliiton toimitusjohtaja Minna Karhunen sanoo.
Kuntapalvelujen tuottavuuden mittaaminen aidosti monimutkaista - uusia mittareita tarvitaan4.2.2026 14:15:00 EET | Tiedote
Kuntaliiton Elinkeinoelämän tutkimuslaitos ETLA:lta tilaama tuore Toimintalähtöinen tuottavuusmittaus kunnissa -tutkimus tarkastelee kuntapalveluiden tuottavuustutkimuksen tilaa ja julkisten palvelujen tuottavuuden mittaamista. Kuntapalvelut muodostavat suomalaisen hyvinvointivaltion arjen ytimen. Viime aikojen julkisessa keskustelussa tuottavuuden parantaminen on nostettu keskeiseksi tekijäksi Suomen kasvulle.
Arbetslösheten tärde på kommunekonomin 20253.2.2026 11:07:56 EET | Pressmeddelande
Den kommunala ekonomin försvagades som väntat ifjol jämfört med år 2024. Mätt med verksamhetens och investeringarnas kassaflöde hade kommunekonomin ett underskott på över 800 miljoner euro år 2025, eftersom kommunernas kostnader ökade rejält bland annat på grund av AN-reformen. Det försämrade ekonomiska läget förklaras också av minskade skatteintäkter och nedskärningar i statsandelarna. Uppgifterna framgår av Kommunförbundets bokslutsanalys, som bedömer kommunekonomins tillstånd år 2025.
Työttömyys kuritti kuntien taloutta vuonna 20253.2.2026 11:04:00 EET | Tiedote
Kuntatalouden tila heikkeni odotetusti vuodesta 2024. Toiminnan ja investointien rahavirralla mitattuna kuntataloudessa oli yli 800 miljoonan euron alijäämä vuonna 2025, sillä kuntien kustannukset kasvoivat muun muassa TE-palvelu-uudistuksen myötä reippaasti. Talouden tilan heikkenemistä selittävät myös verotulojen aleneminen sekä valtionosuuksien leikkaukset. Tiedot käyvät ilmi kuntatalouden tilaa vuonna 2025 arvioivasta Kuntaliiton tilinpäätösanalyysistä.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme