Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Hot och våld ökar fortfarande inom prehospital akutsjukvård – räddningsverken oroade över ökat fysiskt våld vid uppdrag

Jaa
Den ökade förekomsten av hot och våld mot räddningsverkens personal samt fysiska angrepp vid utryckningar inom den prehospitala akutsjukvården oroar räddningsverken. Räddningsverkens partnerskapsnätverk som koordineras av Kommunförbundet har fört statistik över anmälningar om hot och våld mot räddningsverkens personal sedan år 2014. Från 2016 till 2020 har anmälningarna ökat med 67 procent.

– De rapporterade fallen av hot och våld är fortfarande bara toppen av isberget inom prehospital akutsjukvård. Statistiken från förra året visar en oroväckande ökning i det fysiska våldet, säger Jukka Lehtola tf. chef för prehospital akutsjukvård vid Östra Nylands räddningsverk.

Förra året noterades 46 fall av fysiskt våld, vilket är 10 procent av alla anmälda fall. Ökningen var 130 procent mot året innan. Tidigare år (2016–2019) noterades 16–21 liknande fall per år.

Flest hotfulla situationer inom prehospital akutsjukvård

Största delen av våldet sker i prehospital akutsjukvård av berusade patienter, antingen i ambulansen, hemma hos patienten eller utomhus. År 2020 förorsakades den typiska hot- eller våldssituationen av en onykter (86 %) manlig (73 %) klient inom prehospital akutsjukvård (89 %).

Hot och våld förekommer främst inom prehospital akutsjukvård, men några gånger per år också under räddningsväsendets övriga uppdrag, såsom brandsynen. Förhandsinformation om möjligt hot om våld fanns endast i cirka tio procent av fallen. I de övriga fallen var det fråga om en överraskning (60 %) eller att uppgiften inte framkom i anmälan (30 %).

– Utgångspunkten för varje utryckning är en bedömning av klientens vårdbehov, prehospital akutsjukvård eller någon annan tjänst inom räddningsväsendet. Personalens integritet och arbetsro är av största vikt vid varje uppdrag, säger Terhi Virtanen, koordinator för Räddningsverkens partnerskapsnätverk.

Ett enhetligt rapporteringssystem behövs för uppföljningen av situationerna

Räddningsverken har ökat utbildningen av personalen och förbättrat skyddsutrustningen inför eventuella våldssituationer. Det behövs konkreta åtgärder för att förebygga hot och våld i prehospital akutsjukvård.

För att få bättre överblick hoppas räddningsverken på ett enhetligt rapporteringssystem, det kunde göra informationen mer tillgänglig och sänka anmälningströskeln.

– Ett enhetligt rapporteringssätt skulle vara ett viktigt steg mot en tillförlitlig uppföljning av situationerna. En integration av rapporteringssystemet till exempel med det elektroniska patientjournalsystemet skulle ge mer tillförlitlig statistik, säger Virtanen.

Närmare upplysningar:

Terhi Virtanen, koordinator, Kommunförbundet, terhi.virtanen@kommunforbundet.fi, tfn. 09 771 2624

Jukka Lehtola, tf. chef för prehospital akutsjukvård, Östra Nylands räddningsverk, jukka.lehtola@borga.fi , tfn. 040 1471090

Räddningsverkens partnerskapsnätverk vid Kommunförbundet är en frivillig sammanslutning för de 22 räddningsverken i Finland. Partenskapsnätverket har som mål att utveckla räddningsverkens verksamhet så att samhällsservicen håller hög klass, är effektiv och ekonomisk och grundar sig på en gemensam tolkning av gällande regelverk och bestämmelser.

Yhteyshenkilöt

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote

Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S

Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote

Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.

Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote

Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye