Ingripande i den etiska belastningen inom äldrearbetet förbättrar arbetshälsan, vårdkvaliteten och tillgången till arbetskraft

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 31.1.2023

En arbetstagare inom äldreomsorgen möter många typer av belastning. Förutom fysisk och kognitiv belastning innehåller arbetet psykosocial dvs. psykisk, social och etisk belastning.

– Etisk belastning försvagar redan i sig orken och arbetsförmågan hos arbetstagarna. Den kan leda till stress och utmattning. Särskilt skadligt är belastningen för arbetsförmågan när den förekommer samtidigt med andra psykosociala belastningsfaktorer. Det här är allmänt inom äldrearbetet, berättar forskningsprofessor Jaana Laitinen från Arbetshälsoinstitutet.

Modellen Vanhustyön vatupassi, som utvecklats av Arbetshälsoinstitutet, erbjuder förståelse för betydelsen av etisk belastning, information om hur den uppstår samt dess konsekvenser för chefer och arbetsenheter inom äldrearbetet. Modellen innehåller också metoder för att bearbeta och förbättra hanteringen av etisk belastning inom den egna arbetsplatsen.

Resurser för att utföra själva arbetet

En minskad etisk belastning gynnar alla: de anställda inom äldrearbetet, arbetsenheterna, klienterna, organisationerna och hela branschen. Det förbättrar arbetstagarnas välbefinnande och atmosfären på arbetsplatsen, vårdkvaliteten, attraktionskraften hos branschen och lindrar bristen på arbetskraft.

– När en arbetstagare har etisk kompetens och när man kommit överens om etiska principer för arbetsenheten kan arbetstagaren använda sina krafter på att utföra själva arbetet. Dessutom har arbetstagaren bättre metoder för att hantera etiskt utmanande situationer som oundvikligen kommer fram i äldrearbetet. Arbetets kvalitet och klientnöjdheten förbättras, säger Jaana Laitinen.

Verktyg för kontinuerlig utveckling i arbetets vardag

Inom arbetet med äldre kan arbetsförhållandena drabbas av kriser när resurserna minskar och när vårdarna upplever att brådskan inte ger förutsättningar för bra omsorg eller vård.

– Med metoderna i Vanhustyön vatupassi kan man bygga en arbetskultur som stöder arbetsplatsens förmåga att genomföra förändringar och förbättra arbetsförhållanden på arbetstagarnas initiativ. Med andra ord handlar det inte bara om att tåla förändring och anpassa sig till den, säger ledande forskare Eveliina Saari.

– Även med hjälp av små förändringar, till exempel mer gemensam diskussionstid vid skiftbyten, kan man ingripa snabbt i missförhållanden. En diskuterande arbetsgemenskap som utvecklar tillsammans skapar välbefinnande där både arbetstagarna och klienterna mår bra, fortsätter Eveliina Saari.

Vanhustyön vatupassi

• Modellen Vanhustyön vatupassi har utarbetats inom projektet Hyvä veto som genomför det nationella åldersprogrammet.
• I modellen har man sammanställt nuvarande forskning, arbetshälsoenkäten som besvarades av 22 000 yrkesverksamma inom social- och hälsovården samt läror och idéer från 200 yrkesverksamma inom social- och hälsovården och 50 verkstäder.
• Över 100 yrkespersoner och experter inom äldrearbetet har deltagit i pilottestningen av modellen.
• Vanhustyön vatupassi: Vanhustyön vatupassi (Vattenpasset för äldrearbete) | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
• Hyvä veto-projektet: Tryggande av tillgången på personal och branschens attraktionskraft inom tjänster för äldre (Hyvä veto) | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Mer information

• forskningsprofessor Jaana Laitinen, jaana.laitinen@ttl.fi, tfn 030 4746006
• ledande forskare Eveliina Saari, eveliina.saari@ttl.fi, tfn 030 474 2712