JHL driver på regeringen att gå vidare med lagstiftningen om vårdlandskapen - Landskapen ska garanteras beskattningsrätt och verksamhetsförutsättningar

Det är mycket viktigt med tanke på anordnandet och finansieringen av basservicen att regeringen i rask takt för vårdreformen i mål. Lagen om beskattningsrätt för landskapen ska stiftas för att garantera vårdområdena möjligheter att utföra sina uppgifter.

Två tredjedelar av kommunerna i Finland uppvisade ifjol ett negativt resultat. Inom kommunekonomins historia är resultatet det näst sämsta genom tiderna. Nu behövs snabba ryck för kommunekonomin kommer inte att förbättras med snabb tidtabell trots statens goda agerande. I många kommuner pågår redan samarbetsförhandlingar och situationen är svår för de kommunalt anställda.

Kommunernas viktigaste uppgift är att anordna jämlik basservice av god kvalitet.

- Uppgiften underlättas inte av att kommunerna i sin trängda ekonomiska situation lägger ut servicen i syfte att spara pengar. Kvalitetskontrollen försvåras märkbart då servicen läggs ut, betonar JHL:s ordförande Päivi Niemi-Laine.

- Inrättande av självstyrande vårdområden, dvs. landskap, skapar möjligheter att anordna servicen. Det är viktigt att kommunerna inte i det här skedet fattar förhastade beslut om att lägga ut servicen eftersom de kommande vårdlandskapen kommer att ha en stark offentlig serviceproduktion.

Det är bra att landets regering har satt igång med att korrigera den politik som den föregående regeringen förde beträffande nedskärningen i statsandelar. Statsandelarna för kommunernas basservice och kompensationerna för skatteförluster ökar nästa år med totalt cirka 1,1 miljarder euro i jämförelse med år 2019. Finansieringen av till exempel kommunernas basservice ökar år 2020 med totalt cirka 800 miljoner euro.

- Korrigeringen i finansieringen av basservicen tar konkurrenskraftsavtalets upphörande i beaktande. Nu får kommunerna 263 miljoner euro mer för att finansiera sina lönekostnader. Det här är rätt och ett nödvändigt beslut, säger Niemi-Laine.

Kommunerna får nästa år en engångsersättning på 237 miljoner euro i kompensation för att korrigera de inverkningar som förorsakas av att nedskärningen i semesterersättningen som konkurrenskraftsavtalet medförde upphör. De temporära nedskärningarna i statsandelarna som den tidigare regeringen gjorde upphör också nästa år. Som en del av höjningen i statsandelar för basservicen görs en indexförhöjning på 187 miljoner euro.

- Regeringen har ett hårt arbete framför sig för att på ett trovärdigt sätt påvisa att de nya uppgifter som kommunerna ålagts också ska få finansiering. Så verkar också ske, åtminstone i huvuddrag, säger Niemi-Laine.

- Utvidgningen av den subjektiva rätten till dagvård och förminskningen av gruppstorlekar, ändringarna i Vasa centralsjukhus jour och stödet för familjer i olika livsskeden är exempel på verksamheter som kommer att få mer pengar. Det är särskilt viktigt att Social- och hälsovårdsministeriet får ett anslag på 80 miljoner euro för utveckling av vård- och omsorgstjänster. Anslaget kan användas till exempel för beredning och utveckling av personaldimensioneringen på 0,7 inom vården. 

Mer information: ordförande Päivi Niemi-Laine, tfn 040 702 4772