Työterveyslaitos

Klimatförändringens effekter diskuteras på varannan arbetsplats – arbetarskyddssynpunkten lyfts sällan fram

Dela
Klimatförändringen syns bra på arbetsplatserna men mycket lite i arbetarskyddet. Detta framgår av Arbetarskyddspanelen som besvarades av mer än 500 arbetarskyddschefer och -fullmäktige. I Arbetshälsoinstitutets och Arbetarskyddscentralens årliga panel framkom behovet att förnya arbetarskyddspersonalens kompetens för att arbetsplatserna ska kunna bereda sig inför de arbetssäkerhetsrisker som klimatförändringen medför.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 24.3.2022

Lite mer än hälften (53 %) av de tillfrågade i Arbetarskyddspanelen uppskattade att klimatförändringen åtminstone i viss mån påverkat verksamheten på den egna arbetsplatsen. Cirka en tiondel (8 %) ansåg att påverkan var stor eller omfattande.

Oftast nämndes energilösningar, material- och produktval, återvinning, utsläppsminskning, klimatvänlig strategi och beredskap inför extrema väderförhållanden.

– Arbetsplatserna hade till exempel börjat använda el från vindkraft, utnyttja solenergi eller byta ut utrustning eller material mot energisparande eller mer etiska alternativ, berättar äldre sakkunnig Minna Toivanen vid Arbetshälsoinstitutet.

Knappt hälften av arbetarskyddspersonalen uppgav att arbetsplatsen uppmuntrar till klimatvänlig verksamhet och beaktar klimataspekten vid inköp och arbetssätt. Dock uppgav endast cirka en femtedel av respondenterna att deras arbetsplatser hade tillgänglig information om arbetets klimateffekter eller utbildning om temat eller att frågan hade behandlats vid introduktionen till arbetet.

Klimatförändringen behandlas sällan ur arbetarskyddssynpunkt

Nästan två av tre respondenter i panelen (60 %) uppgav att frågor relaterade till klimatförändringen åtminstone i någon utsträckning hade diskuterats på arbetsplatsen.

Endast på få arbetsplatser (8 %) hade man behandlat klimatförändringens effekter ur en arbetarskyddssynpunkt.

De vanligaste identifierade arbetssäkerhetsriskerna var ökad halka på vintrarna, exponering till värme och användning av skyddsutrustning i hetta. Dessutom hade man på många arbetsplatser identifierat farorna med och efterarbetet efter extrema förhållanden, såsom stormar och översvämningar, den varierande nederbörden samt sjukdomarna orsakade av fästingar och andra djur.

En del av respondenterna uppgav att klimatförändringen inte är ett aktuellt tema på arbetsplatsen och att dess konsekvenser inte ansetts omfattas av arbetarskyddsaktörernas expertis.

Information och praxis behövs för att identifiera nya risker

Beredskapen inför klimatförändringen varierade avsevärt: På vissa arbetsplatser iakttas frågor relaterade till klimatförändringen som en del av vanlig riskutvärdering och extra uppmärksamhet fästs vid eventuella nya risker. På andra arbetsplatser iakttas dessa inte alls.

– Det kan anses vara oroande att uppföljningen av de arbetssäkerhetsrisker som är relaterade till klimatförändringen var ringa. Det skulle vara bra om man på arbetsplatserna försökte titta på sin praxis för riskutvärdering med nya ögon och fundera över hur man skulle kunna identifiera de faror eller exponeringar som klimatförändringen medför, uppmuntrar specialsakkunnig Hanna Uusitalo vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetarskyddspersonalen ansåg att klimatförändringen är en ny fråga inom arbetarskyddet och att det därför behövs mångsidig information: basfakta, information om identifiering av arbetssäkerhetsrisker samt bransch- och yrkesspecifik information.

– Klimatförändringen inverkar på arbetet, innehållen i arbetet samt arbetsprocesserna. Arbetarskyddspanelens resultat ökar förståelsen av vilka slags arbetarskyddssynpunkter som kommer att bli en del av diskussionen om klimatförändringen och vilka kompetenser som behöver ökas på arbetsplatserna, sammanfattar utvecklingschef Jarna Savolainen betydelsen av Arbetarskyddspanelen.

Bekanta dig med resultaten i tjänsten Arbetslivskunskap

Arbetarskyddspanelen

  • Arbetarskyddspanelen är en enkätundersökning bland arbetarskyddspersonal som utförs en gång om året av Arbetshälsoinstitutet och Arbetarskyddscentralen.
  • Panelen samlar in information om de arbetarskyddsbehov som syns på arbetsplatsen samt om effekterna av samhälleliga fenomen på vardagsarbetet.
  • Panelen ger information om aktuella teman i arbetslivet. Denna gång var det växlande temat Klimatförändring och arbetarskydd. Den senaste enkäten utfördes i oktober–november 2021.
  • Enkäten skickades till arbetarskyddsfullmäktige och -chefer som plockades ur Personregistret för arbetarskyddet, och av dessa svarade 521 personer på enkäten.
  • Arbetarskyddspanelens sida på ttl.fi (på finska): Työsuojelupaneeli | Arbetshälsoinstitutet

Ytterligare information

  • Utvecklingschef Jarna Savolainen, Arbetarskyddscentralen, tfn 040 561 2022, jarna.savolainen[at]ttk.fi
  • Specialsakkunnig Hanna Uusitalo, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 0034, hanna.uusitalo[at]ttl.fi
  • Äldre sakkunnig Minna Toivanen, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 4506, minna.toivanen[at]ttl.fi

Nyckelord

Kontakter

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Undersökning: Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade särskilt inom social- och hälsovårdsbranschen – ångest var den vanligaste orsaken12.9.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande

Arbetshälsoinstitutets registerundersökning visar att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade tydligt inom alla undersökta verksamhetsområden åren 2015–2021. Ökningen var särskilt kraftig inom social- och hälsovårdsbranschen och bland kvinnor i tjänstemannaställning under 50 år. Samtidigt passerade ångest depression som den vanligaste orsaken till nya perioder av sjukfrånvaro.

Tutkimus: Mielenterveysperusteiset sairauspoissaolot kasvoivat erityisesti sote-alalla – ahdistuneisuus nousi yleisimmäksi syyksi12.9.2025 06:00:00 EEST | Tiedote

Työterveyslaitoksen rekisteritutkimus osoittaa, että mielenterveysperusteiset sairauspoissaolot lisääntyivät selvästi kaikilla tutkituilla toimialoilla vuosina 2015–2021. Nousu oli erityisen rajua sote-alalla ja alle 50-vuotiailla toimihenkilönaisilla. Samalla ahdistuneisuus ohitti masennuksen uusien sairauspoissaolojaksojen yleisimpänä syynä.

Study: Mental health-related sickness absences increased especially in the social welfare and health care sector – anxiety became the most common cause12.9.2025 06:00:00 EEST | Press release

A register study by the Finnish Institute of Occupational Health demonstrates that mental health-related sickness absences increased significantly in all studied industrial sectors in 2015–2021. The increase was particularly steep in the social welfare and health care sector and among female white-collar employees under the age of 50. At the same time, anxiety overtook depression as the most common cause of new periods of sickness absence.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye