Kommunenkät: Coronaepidemin har ökat barnskyddsbehovet och psykiska problem hos barnskyddets klientfamiljer

21.4.2021 09:53:18 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Tiedote

Jaa

Familjernas svårigheter och stödbehovet hos barnskyddets klienter har ökat på grund av coronaepidemin, framgår det av en kommunenkät som THL och Centralförbundet för Barnskydd låtit göra. 85 kommuner och 18 samkommuner besvarade enkäten som riktades till ledningen för barnskyddet.

Av de kommuner som svarade på enkäten bedömde 40 procent att antalet klienter inom barnskyddet har ökat på grund av coronaviruset och 47 procent uppger att antalet barnskyddsanmälningar har ökat.

Livssituationen för barnskyddets klientfamiljer har klart försvårats i största delen av kommunerna. Upp till 63 procent av kommunerna bedömde att psykiska problem hos barn har ökat jämfört med tiden före coronaepidemin. På motsvarande sätt bedömde 55 procent av kommunerna att föräldrarna har fler psykiska problem än tidigare.

"Ökningen i psykiska problem är oroväckande. Tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga bör uppmärksammas särskilt i eftervården av coronakrisen", konstaterar specialforskare Pia Eriksson vid THL.

Över 70 procent av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten bedömde att interaktionsproblemen i barnskyddets klientfamiljer, föräldrarnas orkeslöshet och problemen med barnens skolgång har ökat.

Tillgången till social- och hälsovårdstjänster försämrades under vintern

Enligt enkäten försämrades tillgången till social- och hälsovårdstjänster för klienter inom barnskyddet under den gångna vintern på grund av coronaepidemin jämfört med hösten 2020.

"Särskilt utmanande är den dåliga tillgången till barn- och ungdomspsykiatri samt skolväsendets och elevvårdens tjänster för klienter inom barnskyddet. Man bör satsa på barns och ungas välbefinnande i skolan genom att fästa särskild uppmärksamhet vid elevvårdens resurser", säger Annukka Paasivirta, specialsakkunnig vid Centralförbundet för Barnskydd.

Av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten bedömde 56 procent att tillgången till skolväsendets och elevvårdens tjänster hade försvårats åtminstone i viss mån. Tillgången till barn- och ungdomspsykiatriska tjänster bedömdes å sin sida ha försvårats i viss mån på vintern i 62 procent av kommunerna och samkommunerna.

Brister i barnskyddets tjänster har funnits länge, redan före coronaepidemin. Därför är det svårt att bedöma coronaepidemins direkta inverkan.

"Det är dock klart att epidemin har förvärrat situationen. Den har också understrukit de brister som redan finns.Förutom att stärka andra tjänster bör också kommunernas resurser inom barnskyddet tryggas så att det ökade servicebehovet kan tillgodoses", säger Eriksson.

Mer information:

Läs mer i undersökningsrapporten (på finska)

Pia Eriksson
specialforskare
THL
tfn 029 524 7744
fornamn.efternamn@thl.fi

Annukka Paasivirta
specialsakkunnig
Centralförbundet för Barnskydd
tfn 040 647 2515
fornamn.efternamn@lskl.fi

Avainsanat

barnskydd coronaepidemin

Kuvat

Tietoja julkaisijasta

Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors

https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Institutet för hälsa och välfärd THL

Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande

År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd

Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av

Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande

Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem

Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande

Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda

Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande

Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme