Kommunenkät: Coronaepidemin har ökat barnskyddsbehovet och psykiska problem hos barnskyddets klientfamiljer
21.4.2021 09:53:18 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Tiedote
Av de kommuner som svarade på enkäten bedömde 40 procent att antalet klienter inom barnskyddet har ökat på grund av coronaviruset och 47 procent uppger att antalet barnskyddsanmälningar har ökat.
Livssituationen för barnskyddets klientfamiljer har klart försvårats i största delen av kommunerna. Upp till 63 procent av kommunerna bedömde att psykiska problem hos barn har ökat jämfört med tiden före coronaepidemin. På motsvarande sätt bedömde 55 procent av kommunerna att föräldrarna har fler psykiska problem än tidigare.
"Ökningen i psykiska problem är oroväckande. Tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga bör uppmärksammas särskilt i eftervården av coronakrisen", konstaterar specialforskare Pia Eriksson vid THL.
Över 70 procent av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten bedömde att interaktionsproblemen i barnskyddets klientfamiljer, föräldrarnas orkeslöshet och problemen med barnens skolgång har ökat.
Tillgången till social- och hälsovårdstjänster försämrades under vintern
Enligt enkäten försämrades tillgången till social- och hälsovårdstjänster för klienter inom barnskyddet under den gångna vintern på grund av coronaepidemin jämfört med hösten 2020.
"Särskilt utmanande är den dåliga tillgången till barn- och ungdomspsykiatri samt skolväsendets och elevvårdens tjänster för klienter inom barnskyddet. Man bör satsa på barns och ungas välbefinnande i skolan genom att fästa särskild uppmärksamhet vid elevvårdens resurser", säger Annukka Paasivirta, specialsakkunnig vid Centralförbundet för Barnskydd.
Av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten bedömde 56 procent att tillgången till skolväsendets och elevvårdens tjänster hade försvårats åtminstone i viss mån. Tillgången till barn- och ungdomspsykiatriska tjänster bedömdes å sin sida ha försvårats i viss mån på vintern i 62 procent av kommunerna och samkommunerna.
Brister i barnskyddets tjänster har funnits länge, redan före coronaepidemin. Därför är det svårt att bedöma coronaepidemins direkta inverkan.
"Det är dock klart att epidemin har förvärrat situationen. Den har också understrukit de brister som redan finns.Förutom att stärka andra tjänster bör också kommunernas resurser inom barnskyddet tryggas så att det ökade servicebehovet kan tillgodoses", säger Eriksson.
Mer information:
Läs mer i undersökningsrapporten (på finska)
Pia Eriksson
specialforskare
THL
tfn 029 524 7744
fornamn.efternamn@thl.fi
Annukka Paasivirta
specialsakkunnig
Centralförbundet för Barnskydd
tfn 040 647 2515
fornamn.efternamn@lskl.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Institutet för hälsa och välfärd THL
Ukrainas lärdomar för Finland: den psykiska kriståligheten bygger på hela samhällets förmåga att stödja människors möjligheter att klara sig – och den stärks redan under normala förhållanden23.10.2026 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
THL:s studie visar att befolkningens psykiska kristålighet är nära kopplad till hela samhällets funktionsförmåga. I Ukraina har civilbefolkningens möjligheter att klara sig och orka stärkts genom att vardagens kontinuitet och tjänster har upprätthållits, genom ett starkt civilsamhälle, flexibilitet i det lokala beslutsfattandet, utnyttjande av digitalisering samt utveckling av innovativa lösningar under föränderliga förhållanden. Det centrala budskapet för Finland är att den psykiska kriståligheten och förutsättningarna för den måste stärkas redan under normala förhållanden.
THL och Hjärtförbundet: Mindre salt i vardagen – en hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle främja befolkningens hälsa och sänka blodtrycksnivåerna24.9.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Saltintaget bland personer i arbetsför ålder i Finland har förblivit högt. Samtidigt har den tidigare nedgången i blodtrycksnivåerna stannat av. För att vända utvecklingen behövs nya åtgärder på befolkningsnivå. En hälsobaserad beskattning av livsmedel skulle vara ett sätt att uppmuntra till hälsosammare alternativ och göra det lättare för konsumenterna att fatta hälsosamma val i vardagen.
Undersökning: Ungas matval är fortfarande långt från målen för en hälsosam och hållbar kost – nya samhälleliga åtgärder behövs26.8.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Samma utmaningar som syns i vuxnas kostvanor syns i stor utsträckning också i ungas nutrition, enligt Kostundersökningen för unga som genomförts av Institutet för hälsa och välfärd (THL). Unga äter för lite grönsaker, bär och frukt och för mycket rött kött och köttprodukter. Vår nuvarande matmiljö stöder inte i tillräcklig grad hälsosamma matval bland unga, vilket innebär att det framför allt behövs nya samhälleliga åtgärder.
Unga konsumerar mycket energidrycker och många upplever redan att de är beroende – enligt THL bör försäljningen till personer under 18 år förbjudas4.6.2026 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt Kostundersökningen bland unga, som genomförts av THL, uppgav 67 procent av unga i åldern 12–20 år att de dricker energidrycker åtminstone ibland, 42 procent minst en gång i veckan, 15 procent 3–5 gånger i veckan och 6 procent dagligen eller nästan dagligen. Användningen var likartad bland flickor och pojkar. Många av de unga som använder energidrycker upplever sig vara beroende eller anser annars att de dricker för mycket.
Rusmedels- och beroendetjänsterna i omställning – kontakterna överförs till basservicen, där strukturer och kompetens behöver stärkas6.5.2026 00:01:00 EEST | Pressmeddelande
Rusmedels- och beroendetjänsterna befinner sig i ett övergångsskede där kontakterna i allt högre grad sker inom basservicen. Förändringen ger möjligheter till tidigare stöd och effektivare hänvisning till vård, men förutsätter en målmedveten utveckling av servicestrukturerna, samarbetet och kompetensen inom basservicen. Annars finns det risk för att tjänsterna inte motsvarar människornas allt mer varierande behov, konstateras det i Institutet för hälsa och välfärds (THL) färska rapport om tillståndet för rusmedels- och beroendetjänsterna (Päihde- ja riippuvuuspalvelujen tila). Till exempel hade rusmedels- och beroendetjänsterna inom den primära hälso- och sjukvården som avsåg alkoholanvändning 56 procent fler klienter 2024 än 2019. På motsvarande sätt har antalet kontakter inom den specialiserade sjukvården minskat. – Ärenden som gäller rusmedel och beroenden verkar i allt högre grad övergå till den primära hälso- och sjukvården och annan basservice. Detta förutsätter att servicehelhet
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme