Kommunenkät: Coronaepidemin har ökat barnskyddsbehovet och psykiska problem hos barnskyddets klientfamiljer
Av de kommuner som svarade på enkäten bedömde 40 procent att antalet klienter inom barnskyddet har ökat på grund av coronaviruset och 47 procent uppger att antalet barnskyddsanmälningar har ökat.
Livssituationen för barnskyddets klientfamiljer har klart försvårats i största delen av kommunerna. Upp till 63 procent av kommunerna bedömde att psykiska problem hos barn har ökat jämfört med tiden före coronaepidemin. På motsvarande sätt bedömde 55 procent av kommunerna att föräldrarna har fler psykiska problem än tidigare.
"Ökningen i psykiska problem är oroväckande. Tillgången till mentalvårdstjänster för barn och unga bör uppmärksammas särskilt i eftervården av coronakrisen", konstaterar specialforskare Pia Eriksson vid THL.
Över 70 procent av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten bedömde att interaktionsproblemen i barnskyddets klientfamiljer, föräldrarnas orkeslöshet och problemen med barnens skolgång har ökat.
Tillgången till social- och hälsovårdstjänster försämrades under vintern
Enligt enkäten försämrades tillgången till social- och hälsovårdstjänster för klienter inom barnskyddet under den gångna vintern på grund av coronaepidemin jämfört med hösten 2020.
"Särskilt utmanande är den dåliga tillgången till barn- och ungdomspsykiatri samt skolväsendets och elevvårdens tjänster för klienter inom barnskyddet. Man bör satsa på barns och ungas välbefinnande i skolan genom att fästa särskild uppmärksamhet vid elevvårdens resurser", säger Annukka Paasivirta, specialsakkunnig vid Centralförbundet för Barnskydd.
Av de kommuner och samkommuner som besvarade enkäten bedömde 56 procent att tillgången till skolväsendets och elevvårdens tjänster hade försvårats åtminstone i viss mån. Tillgången till barn- och ungdomspsykiatriska tjänster bedömdes å sin sida ha försvårats i viss mån på vintern i 62 procent av kommunerna och samkommunerna.
Brister i barnskyddets tjänster har funnits länge, redan före coronaepidemin. Därför är det svårt att bedöma coronaepidemins direkta inverkan.
"Det är dock klart att epidemin har förvärrat situationen. Den har också understrukit de brister som redan finns.Förutom att stärka andra tjänster bör också kommunernas resurser inom barnskyddet tryggas så att det ökade servicebehovet kan tillgodoses", säger Eriksson.
Mer information:
Läs mer i undersökningsrapporten (på finska)
Pia Eriksson
specialforskare
THL
tfn 029 524 7744
fornamn.efternamn@thl.fi
Annukka Paasivirta
specialsakkunnig
Centralförbundet för Barnskydd
tfn 040 647 2515
fornamn.efternamn@lskl.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Institutet för hälsa och välfärd THL
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
Ny verksamhetsmodell främjar hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken – goda resultat i kommunförsöken19.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Genom små förändringar i kosten och satsningar på matpedagogik är det möjligt att främja hälsosamma och hållbara måltider inom småbarnspedagogiken utan att kostnaderna eller matsvinnet ökar. Projektet Ruoka-askel fick goda erfarenheter av interventionen i daghemmen.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena särskilt i alkoholrelaterade sjukdomar och tillgång till yrkesinriktad rehabilitering7.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
De största skillnaderna i sjukligheten mellan regionerna är inom alkoholrelaterade sjukdomar och inom arbetsoförmåga i tillgången till yrkesinriktad rehabilitering. Detta framgår av de senaste resultaten i Nationella hälsoindexet.
Ett kriståligt samhälle förutsätter välmående människor som stöder varandra28.1.2025 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Ett kriståligt samhälle byggs upp av välmående människor som stöder varandra och har förmågan att anpassa sig samt av system som stärker befolkningens hälsa och välfärd. En färsk rapport från THL visar att en majoritet av finländarna upplever sig leva ett tryggt liv och litar på samhällsaktörerna och sina närstående. Däremot har förtroendet för till exempel det politiska beslutsfattandet och hälso- och sjukvårdssystemet försämrats under de senaste åren. Också upplevelsen av otrygghet har blivit vanligare, särskilt bland äldre personer. ”Förtroendet utgör kärnan i både social hållbarhet och mental kristålighet. I Finland ligger förtroendet fortfarande på en hög nivå internationellt sett. Denna grund riskerar dock att falla sönder om ojämlikheten och utanförskapet ökar”, säger Laura Kestilä, ledande forskare vid THL. ”I en tid av geopolitisk osäkerhet och många kriser får samhällsdebatten ofta en hård ton. Frågor om befolkningens välfärd och hälsa hamnar ofta i skymundan trots att det är
Människans och naturens välfärd som mål för det nationella beslutsfattandet – THL publicerade ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell12.12.2024 02:00:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat ett förslag till en välfärdsekonomisk styrmodell och uppföljningsindikatorer. Det är fråga om en modell för att planera politiska åtgärder och följa upp vilka effekter de har, inte bara för ekonomin utan också för den sociala och ekologiska hållbarheten. Styrmodellen ger ett hållbarhetsperspektiv till exempel vid utarbetandet av regeringsprogram och statsbudgeten. I modellen föreslås till exempel att man utser en framtidsombudsman och genomför ett omfattande hörande av medborgarna.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme