Kommunförbundet offentliggjorde sin uppskattning av kostnaderna för en utvidgning av läroplikten
Målet med reformen är att höja utbildnings- och kompetensnivån samt att säkerställa att var och en har möjlighet att avlägga examen på andra stadiet.
Det centrala utbildningspolitiska målet i Kommunförbundets ställningstaganden är att alla ungdomar efter den grundläggande utbildningen ska genomgå utbildning eller avlägga en examen åtminstone på andra stadiet. Enligt Kommunförbundets uppfattning ska alla unga som avslutar den grundläggande utbildningen ha reella färdigheter för studier på andra stadiet inom yrkesutbildning eller gymnasieutbildning. Föratt målet ska nås krävs det att den grundläggande utbildningen och dess strukturer utvecklas samt att man i högre grad än för närvarande ordnar utbildningen flexiblare för att stärka utbildningens kontinuitet.
”Det är viktigt att varje ung person genomgår utbildning på andra stadiet”, säger Kommunförbundets styrelseordförande Joona Räsänen.
Den proposition som är på remiss innehåller utöver en höjning av läropliktsåldern även strukturella reformer. Reformerna består bland annat av att den som avslutar den grundläggande utbildningen blir skyldig att söka sig till utbildning samt att boendekommunens och utbildningsanordnaren får ett styrnings- och tillsynsansvar, som i förslaget baseras på principen med vägledning. Dessutom föreslås det att studiehandledningen enligt lagen om grundläggande utbildning effektiviseras. Kommunförbundet anser att de föreslagna strukturella reformerna är utbildningspolitiskt ändamålsenliga.
Vad innebär en utvidgning av läroplikten för kommunerna och utbildningsanordnarna?
Kommunerna blir inte skyldiga att ordna utbildning på andra stadiet eller skolskjutsar i och med att läroplikten utvidgas. Största delen av det ökade ansvaret följer av avgiftsfriheten och kommunernas och utbildningsanordnarnas nya styrningsskyldigheter.
Den fria ansökningsrätten kvarstår inom utbildningen på andra stadiet.
Läropliktslagen avses träda i kraft 1.8.2021.
”Tidtabellen för ikraftträdandet är enligt Kommunförbundets uppfattning för snäv. Lagen kunde träda i kraft tidigast 1.8.2022”, säger Joona Räsänen. Han uppmanar också kommunerna och utbildningsanordnarna att lämna in utlåtanden om utkastet till regeringsproposition till Undervisnings- och kulturministeriet, även om begäran om utlåtande hade skickats endast till vissa kommuner och utbildningsanordnare.
Kommunförbundet uppskattar att den föreslagna finansieringen för att utvidga läroplikten är otillräcklig i förhållande till de kostnader som reformen medför.
”Kostnaderna för genomförandet av reformen har underskattats. Kommunförbundets kalkyler över kostnaderna för utvidgningen av läroplikten skiljer sig från Undervisnings- och kulturministeriets uppskattning med ca 20 miljoner euro, vilket till stor del förklaras av skillnaderna i kostnaderna för läromedel”, säger direktör Terhi Päivärinta, och fortsätter: ”Om det inte har reserverats tillräcklig finansiering för att genomföra reformen, ska den inte genomföras.”
Vid beredningen av läropliktslagen bör man också beakta att konsekvenserna av coronakrisen sträcker sig flera år framåt i tiden. Kommunerna förhåller sig för närvarande mycket reserverat till att höja läropliktsåldern, vilket framgår av en färsk Kommunpuls-enkät.
Närmare upplysningar:
Ordförande för Kommunförbundets styrelse Joona Räsänen, tfn 050 547 5590
Direktör, undervisning och kultur Terhi Päivärinta, tfn 050 590 4796
Nyckelord
Kontakter
Selina Sassila
Kommunikationskoordinator
+358 50 465 4930
Selina.Sassila@kuntaliitto.fi
Om

Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI
09 7711http://www.kuntaliitto.fi
Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.
Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare. Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.
Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin: lakihankkeiden lausuntoaikoja pidennettävä kesälomakaudella26.6.2025 12:10:12 EEST | Tiedote
Kuntaliitto vetoaa valtioneuvostoon ja ministeriöihin, jotta lakihankkeiden lausuntokierroksia ei ajoitettaisi kesälomien ajaksi. Kunnille ei jää kesäkaudella aikaa valmistella ja jättää lausuntoja niitä koskeviin lakeihin ja asetuksiin.
Kuntaliitto selvitti: Suomalaiset samaistuvat vahvasti kotikuntaansa - kiinnostavia kuntakohtaisia eroja18.6.2025 01:00:00 EEST | Tiedote
Mihin kuntiin tai alueisiin samaistut? Kuntaliiton tuore Kuntalaistutkimus osoittaa, että suomalaiset samaistuvat yhä vahvasti kotikuntaansa, erityisesti pienissä kunnissa ja iäkkäämmissä ikäryhmissä. Paikallisuus elää vahvana arjessa, vaikka samaan aikaan Eurooppa ja maakunta kasvattavat merkitystään. Kärkikolmikkona samaistumisessa ovat Suomi, Pohjoismaat ja kotikunta. Kotikuntaansa samaistuvien määrä kuitenkin vaihtelee merkittävästi eri puolilla Suomea. Tutkimuksesta selviää myös, että mitä vahvemmin suomalaiset kokevat kuuluvansa kotikuntaansa, sitä enemmän he luottavat päätöksentekoon ja ovat tyytyväisempiä kunnan palveluihin. Samaan aikaan uudet hallinnolliset rakenteet etsivät vielä paikkaansa ihmisten arjessa: hyvinvointialueet eivät vielä tunnu omilta. Kuntalaistutkimukseen vastasi 10 500 suomalaista 46 kunnasta ja kaupungista. Liitedioista pääsee tutustumaan kuntakohtaisiin tuloksiin. Esimerkiksi Naantalissa ja Inarissa samaistuminen kotikuntaan on poikkeuksellisen vahvaa. S
Joka kolmas kuntapäättäjä on kohdannut häirintää tai uhkailua6.6.2025 07:20:00 EEST | Tiedote
Kolme kymmenestä kuntapäättäjästä on kokenut häirintää tai uhkailua kuluvalla valtuustokaudella, ilmenee Kuntaliiton tuoreesta Kuntapäättäjätutkimuksesta. Häirintää kokevat erityisesti naiset ja näkyvissä luottamustehtävissä toimivat. Häirinnän muodoista yleisimpiä ovat asiaton palaute mediassa (57 %), sanalliset uhkaukset tai aggressio kasvokkain (43 %) sekä maalittaminen (35 %). Sosiaalisessa mediassa tapahtuneet uhkaukset ovat hieman vähentyneet vuodesta 2020. Samalla tutkimus osoittaa myös valonpilkahduksia: keskusteluilmapiiri kunnissa on monin paikoin parantunut.
Vauvarahaa maksavien kuntien määrä kasvussa2.6.2025 09:24:01 EEST | Tiedote
Vauvaraha on yleistynyt erityisesti pienissä kunnissa, joissa etsitään tapoja tukea perheitä ja houkutella uusia asukkaita, selviää Kuntaliiton tuoreesta selvityksestä. Vastasyntyneitä muistetaan jollain tavalla lähes 120 kunnassa, ja vauvarahaa maksetaan 64 kunnassa. Suurimmillaan vauvaraha on 10 000 euroa. – Vaikka vauvaraha ei ratkaise väestörakenteen muutoksia, monessa kunnassa sen avulla halutaan viestiä, että lapset ja lapsiperheet ovat arvokkaita sekä tukea perheiden arkea, sanoo kehittämispäällikkö Jarkko Lahtinen Kuntaliitosta.
Vasa är Årets klimatkommun 202522.5.2025 14:40:00 EEST | Pressmeddelande
Kommunförbundet premierade Vasa stad med titeln Årets klimatkommun vid Kommunernas klimatkonferens i Åbo 22.5.2025. Kommunförbundet delar ut priset vartannat år. Urvalskriterierna baserar sig på resultaten av kommunernas arbete för att uppnå koldioxidneutralitet. Den premierade kommunen ska kommunicera på ett effektfullt och ansvarsfullt sätt, vara engagerad i förändringen och få konkreta resultat.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum