Suomen Akatemia

Ny frysningsmetod gör det möjligt att rena vatten praktiskt taget utan extra energi

Jaa

Vinterkylan kan utnyttjas i rening av avloppsvatten på ett både kostnads- och energieffektivt sätt. Då avloppsvatten vintertid fryser naturligt är den is som bildas på ytan renare än det ofrusna vattnet under isen. Hur ren isen är påverkas av frysningens hastighet: ju långsammare frysning, desto renare is. Detta har man kommit fram till i en undersökning inom Finlands Akademis arktiska forskningsprogram som enligt principerna för hållbar utveckling ska utveckla praxis som lämpar sig för det arktiska områdets unika och känsliga natur.

Forskningsprojektet för rening av avloppsvatten med naturlig frysning leds av professorn i kemiteknik Marjatta Louhi-Kultanen och dess mål är att utveckla energiekonomisk behandling av avloppsvatten. Det ska ske med hjälp av årstidsväxlingar och naturlig isbildning; för frysning av avloppsvatten krävs ingen extra energi om vintern. Isskiktet avlägsnas mekaniskt från det övriga avloppsvattnet, varvid det återstående avloppsvattnet koncentreras. Energi behövs då bara till att bryta och transportera bort det frusna avloppsvattnet. Orenhetsnivåerna i avloppsvatten som samlats in både i laboratorieförhållanden och i naturliga vinterförhållanden visade sig vara lägre än miljötillståndens maximinivåer. Orenhetsnivåerna i isprover från gruvvattenbassänger var rentav 65–90 procent lägre än i själva gruvvattnet. Av resultaten kan man sluta sig till att den naturliga frysningen fungerar särskilt bra då man vill rena stora volymer svaga vattenlösningar.

”Även om isproven från gruvan var klart renare än gruvvattnet var deras uppmätta mekaniska styrkor klart lägre än för rent sjövatten. Mekanisk uppsamling av gruvis kräver alltså inte dyr specialutrustning”, säger TkD Mikko Suominen från Aalto-universitetets forskningsgrupp för havs- och arktisk teknik.

I undersökningen användes också en vintersimulator vars frysningsaggregat gör det möjligt att kontrollera frysningsprocessen genom justering av vattenlösningarna, kylluftens temperatur och strömningshastigheten. Det är viktigt att känna till isens fasthet och andra mekaniska egenskaper så att processen för isuppsamling kan optimeras. Resultaten av undersökningen tillämpas därför i utvecklingen av system för brytning och uppsamling av is.

I projektet deltar forskningsgrupper från Villmanstrands tekniska universitet och Aalto-universitetet som fokuserat på forskning i frysning, matematisk modellering samt utveckling av mekaniska processer såsom brytning, analysering, uppsamling och transport av is. I undersökningen testades reningsmetoden både på soptippsvatten och på kommunalt avloppsvatten. Därtill gjordes försök i gruvvattenbassänger i Sotkamo, på två torvmossar och på Saimens is.

Finlands Akademi ordnar den 6-7 juni en internationell vattenkonferens i Helsingfors, ”Emerging Pollutants in Freshwater Ecosystems”, som är en del av det europeiska samarbetsnätverket Water JPI:s verksamhet. I konferensen deltar över 200 forskare, beslutsfattare och samarbetspartner. Konferensens tema är aktuellt: skadliga ämnen i sötvattnets ekosystem. Under två dagar hålls föredrag och anföranden bland annat om vilka slags skadliga ämnen vårt dricksvatten hotas av och hur exempelvis kemikalier och insektgifter hamnar i vattnets kretslopp. På programmet står också de skadliga ämnenas effekter på ekosystemets funktion och människornas hälsa samt metoder för hur skadliga ämnen kan följas och bekämpas.

Konferensens webbsida: www.aka.fi/waterjpi2018

Mer information

- Marjatta Louhi-Kultanen, Aalto-universitetet, fornamn.efternamn(at)aalto.fi, tfn 050 324 5780

- Forskningsprogrammet för det arktiska området: www.aka.fi/arktiko

Yhteyshenkilöt

Jonathan Begley
Finlands Akademi, kommunikationen
tfn 0295 335 096
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Finlands Akademi är en statlig myndighet som lyder under Undervisnings- och kulturministeriet. Vi finansierar högklassig vetenskaplig forskning, verkar som sakkunnig inom vetenskapen och forskningspolitiken samt stärker vetenskapens och forskningens ställning. Vi finansierar forskning med 444 miljoner euro år 2018. En del av vårt stöd till vetenskaplig forskning finansieras genom vinstmedel från tipsbolaget Veikkaus intäkter.  År 2018 är vinstmedlens andel av vår totala stödsumma 70,7 miljoner euro.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Akatemia

Vetenskapens tillstånd 2018:vetenskapens nivå i Finland har höjts - Koncentrationer av forskning och kunskap, fenomenbaserad forskning och forskningsprofilering lägger grunden för framtida utveckling10.12.2018 10:00Tiedote

Finlands Akademi offentliggjorde idag 2018 års utvärderingsrapport om vetenskapens tillstånd i Finland. Resultaten, som grundar sig på bibliometriska indikatorer, visar att vetenskapens nivå i Finland har höjts under 2010-talet.Personer som avlagt doktorsexamen står för en allt större andel av den forskning som bedrivs i landet.Antalet forskningsårsverken vid statliga forskningsinstitut har minskat väsentligt.I framtiden kommer fenomenbaserad forskning, koncentrationer av forskning och kunskap samt forskningsprofilering att få allt större betydelse inom forskningens utveckling.

Tieteen tila 2018: Suomen tieteen taso noussut - Tutkimuksen ja osaamisen keskittymät, ilmiöpohjaisuus ja profiloituminen luovat pohjaa tulevalle kehitykselle10.12.2018 10:00Tiedote

Suomen Akatemian Tieteen tila 2018 -katsauksen tulokset kertovat, että bibliometrisillä mittareilla tarkasteltuna Suomen tieteen taso on noussut 2010-luvulla. Tohtorin tutkinnon suorittaneet tekevät aikaisempaa suuremman osan tutkimustyöstä. Tutkimustyövuodet valtion tutkimuslaitoksissa ovat vähentyneet merkittävästi. Ilmiöpohjaisuuden, tutkimuksen ja osaamisen keskittymien sekä profiloitumisen merkitys kasvavat tutkimuksen kehittämisessä tulevaisuudessa.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme