ELY-keskukset

Odlingsförbudet för vresros träder i kraft den 1 juni 2022 – Är du redo?

Dela

Odlingsförbudet för vresros träder i kraft den 1 juni 2022 varefter den inte ens får odlas i hemträdgården.

Vresrosens nypon samlas in på hösten och levereras till förstöring med brännbart avfall. (Bild: Reima Leinonen).
Vresrosens nypon samlas in på hösten och levereras till förstöring med brännbart avfall. (Bild: Reima Leinonen).

Odlingsförbudet för vresros som startar i början av juni gäller alla markägare och aktörer. NTM-centralerna övervakar att förbudet följs.

I lagen om främmande arter definieras vresrosen som invasiv främmande art. Den får inte odlas eller låtas sprida sig i miljön och den får inte importeras, säljas eller köpas. Dessutom ska markägaren på det område som den äger bekämpa den och avlägsna den genom att till exempel utmatta den. Utmattningen innebär att beståndet klipps ner vid roten och att nya skott regelbundet klipps ner så att växten inte hinner forma frön. Med dessa åtgärder dör växten under åren.

Reima Leinonen, koordinator för främmande arter vid NTM-centralen i Kajanaland, påminner om samarbetets betydelse: ”Odlingsförbudet för vresros och bekämpningen av den kräver gemensam ansträngning och långsiktighet av oss alla. Verkställandet av förbudet innebär inte att vi på följande dag skulle böta medborgare för att man inte håller sig till förbudet. Vi måste tänka på att vi tillsammans kan lyckas med detta.”

Vresrosen sprider sig effektivt på alla ställen – Hur känner du igen vresrosen?

Vresrosen känns bäst igen på dess röda eller vita blommor som har fem kronblad och på dess nypon som är ”klämda”, det vill säga har samma form som rova. Genom dessa nypon förökar sig växten. Nyponen ska på hösten samlas in till exempel i en plastbehållare och levereras till brännbart avfall.

Vresrosen har rymt från trädgårdar och den sprider sig effektivt bland annat på sandstränder, där den lätt tränger undan sandsträndernas känsliga växtlighet och täcker sandstränderna som ogenomträngliga taggiga bestånd. I hemgården kan vresrosbeståndet inte tyglas genom att klippa ner och sköta det, eftersom fåglar äter och tar frön till omgivningen. Man måste alltså avlägsna och ödelägga beståndet samt följa hur avlägsnandet lyckas.

Vresrosen är ursprungligen en prydnadsväxt från Östasien och den har under årtionden planterats runt om i Finland. Information om hur man känner igen och bekämpar vresros samt övrig information om den finns på webbplatsen vieraslajit.fi

Alla behövs för att bekämpa främmande arter

Enligt förvaltningsplanerna för främmande arter ska bekämpningens spets riktas till de känsligaste, viktigaste och sårbaraste områdena, det vill säga naturskyddsområden och deras närområden samt strandnaturen.

”Det är mycket viktigt att vi alla drar vårt strå till stacken och börjar bekämpa såväl vresrosen som andra invasiva främmande arter. Vresrosen kan bekämpas endast om vi alla på de områden som vi äger tar detta till våra arbetslistor på sommaren”, betonar Leinonen.

Utöver den egna tomten kan vresrosen bekämpas även annanstans med markägarens tillstånd. Målet är att minska antalet av denna besvärliga oinbjudna gäst eller avlägsna den från naturen.

Runt om i Finland ordnas även denna sommar talkon mot främmande arter. Medborgarna kan delta i dem och bekämpa de invasiva främmande arterna. Kampanjen Solotalkot pågår för andra sommaren och uppmuntrar människor att delta i bekämpningsarbetet, och bland annat kommuner har anvisat områden där man kan delta i talkot.

Nyckelord

Kontakter

NTM-centralen i Kajanaland

Reima Leinonen, bekämpning av invasiva främmande arter
tel. 0295 023 799, reima.leinonen@ely-keskus.fi

Bilder

Vresrosens nypon samlas in på hösten och levereras till förstöring med brännbart avfall. (Bild: Reima Leinonen).
Vresrosens nypon samlas in på hösten och levereras till förstöring med brännbart avfall. (Bild: Reima Leinonen).
Ladda ned bild

Länkar

Om

NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd. 

Följ ELY-keskukset

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset

Rantarakentamisessa huomioitava saimaannorpan lisääntymis- ja levähdyspaikat (Etelä-Savo, Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala, Kaakkois-Suomi)17.5.2022 09:00:00 EEST | Tiedote

Kuntien kaavoituksessa ja rakentamisen luvituksessa on huomioitava erittäin uhanalaisen norpan lisääntymis- ja levähdyspaikat, joiden hävittäminen ja heikentäminen on luonnonsuojelulain nojalla kiellettyä. Lisääntymis- ja levähdyspaikoilla tarkoitetaan poikas- ja makuupesiä sekä karvanvaihdon aikaisia makuukiviä.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum