Odlingsförbudet för vresros träder i kraft den 1 juni 2022 – Är du redo?

Odlingsförbudet för vresros som startar i början av juni gäller alla markägare och aktörer. NTM-centralerna övervakar att förbudet följs.
I lagen om främmande arter definieras vresrosen som invasiv främmande art. Den får inte odlas eller låtas sprida sig i miljön och den får inte importeras, säljas eller köpas. Dessutom ska markägaren på det område som den äger bekämpa den och avlägsna den genom att till exempel utmatta den. Utmattningen innebär att beståndet klipps ner vid roten och att nya skott regelbundet klipps ner så att växten inte hinner forma frön. Med dessa åtgärder dör växten under åren.
Reima Leinonen, koordinator för främmande arter vid NTM-centralen i Kajanaland, påminner om samarbetets betydelse: ”Odlingsförbudet för vresros och bekämpningen av den kräver gemensam ansträngning och långsiktighet av oss alla. Verkställandet av förbudet innebär inte att vi på följande dag skulle böta medborgare för att man inte håller sig till förbudet. Vi måste tänka på att vi tillsammans kan lyckas med detta.”
Vresrosen sprider sig effektivt på alla ställen – Hur känner du igen vresrosen?
Vresrosen känns bäst igen på dess röda eller vita blommor som har fem kronblad och på dess nypon som är ”klämda”, det vill säga har samma form som rova. Genom dessa nypon förökar sig växten. Nyponen ska på hösten samlas in till exempel i en plastbehållare och levereras till brännbart avfall.
Vresrosen har rymt från trädgårdar och den sprider sig effektivt bland annat på sandstränder, där den lätt tränger undan sandsträndernas känsliga växtlighet och täcker sandstränderna som ogenomträngliga taggiga bestånd. I hemgården kan vresrosbeståndet inte tyglas genom att klippa ner och sköta det, eftersom fåglar äter och tar frön till omgivningen. Man måste alltså avlägsna och ödelägga beståndet samt följa hur avlägsnandet lyckas.
Vresrosen är ursprungligen en prydnadsväxt från Östasien och den har under årtionden planterats runt om i Finland. Information om hur man känner igen och bekämpar vresros samt övrig information om den finns på webbplatsen vieraslajit.fi
Alla behövs för att bekämpa främmande arter
Enligt förvaltningsplanerna för främmande arter ska bekämpningens spets riktas till de känsligaste, viktigaste och sårbaraste områdena, det vill säga naturskyddsområden och deras närområden samt strandnaturen.
”Det är mycket viktigt att vi alla drar vårt strå till stacken och börjar bekämpa såväl vresrosen som andra invasiva främmande arter. Vresrosen kan bekämpas endast om vi alla på de områden som vi äger tar detta till våra arbetslistor på sommaren”, betonar Leinonen.
Utöver den egna tomten kan vresrosen bekämpas även annanstans med markägarens tillstånd. Målet är att minska antalet av denna besvärliga oinbjudna gäst eller avlägsna den från naturen.
Runt om i Finland ordnas även denna sommar talkon mot främmande arter. Medborgarna kan delta i dem och bekämpa de invasiva främmande arterna. Kampanjen Solotalkot pågår för andra sommaren och uppmuntrar människor att delta i bekämpningsarbetet, och bland annat kommuner har anvisat områden där man kan delta i talkot.
Nyckelord
Kontakter
NTM-centralen i Kajanaland
Reima Leinonen, bekämpning av invasiva främmande arter
tel. 0295 023 799, reima.leinonen@ely-keskus.fi
Bilder

Länkar
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
Kylmyys hidastaa valkoposkihanhien kevätmuuttoa29.4.2025 13:59:55 EEST | Tiedote
Viimeiset kaksi viikkoa ovat olleet hiljaisia valkoposkihanhien kevätmuutossa. Sunnuntaina 13.4. havaitun muuttoaallon jälkeen seuraava muuttoaalto saapui Suomeen vasta sunnuntain ja maanantain välisenä aikana 27.–28.4. Muuttoaaltojen välissä oli kylmä ja vastatuulinen jakso.
Kevyelle liikenteelle uusi väylä Viitostielle Kontiomäen eteläpuolelle (Kainuu)23.4.2025 09:39:21 EEST | Tiedote
Pohjois-Pohjanmaan elinkeino-, liikenne- ja ympäristökeskus on aloittanut liikennejärjestelmästä ja maanteistä säädetyn lain mukaisen tiesuunnitelman laatimisen valtatielle 5 Paltamoon. Suunnitelmaa laaditaan yhteistyössä Paltamon kunnan kanssa. Tiesuunnitelmassa suunnitellaan erillinen jalankulku- ja pyörätie valtatien 5 varteen välille Kontiomäen huoltoasema - Leppiläntien liittymä. Tie suunnitellaan valtatien 5 länsipuolelle huoltoaseman ja valtatien 22 liittymän välillä ja itäpuolelle valtatien 22 liittymän ja Leppiläntien välillä. Hankkeen tavoitteena on turvata jalankulkijoille ja pyöräilijöille kulkuyhteys kylältä huoltoaseman palveluihin sekä jalankulun ja pyöräilyn olosuhteiden kehittäminen. Suunnittelutyö aloitetaan huhtikuussa 2025 ja tiesuunnitelma valmistuu helmikuussa 2026. Alkuvuodesta 2026 järjestetään Paltamossa avoin vuorovaikutustilaisuus, jossa esitellään suunnitelmaluonnoksia. Vuorovaikutustilaisuudesta tiedotetaan erikseen. Tiesuunnitelman jälkeen hankkeelle laadi
Varsinais-Suomen ELY-keskus teki päätöksen Porin raatihuoneen suojelemisesta (Satakunta, Varsinais-Suomi)17.4.2025 08:58:22 EEST | Tiedote
Varsinais-Suomen ELY-keskus on suojellut Porin raatihuoneen piha-alueineen. Raatihuone on valtakunnallisesti arvokas kohde ja se sijaitsee myös muinaisjäännösalueella.
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut16.4.2025 14:18:44 EEST | Tiedote
Valkoposkihanhien kevätmuutto on alkanut keskimääräistä aikaisemmin. Ensimmäiset kaksi valkoposkihanhea havaittiin perjantaina 7.3. Turun Ruissalossa. Kuluvan jakson suurin muuttoaalto koettiin sunnuntaina 13.4., jolloin useassa havaintopisteessä laskettiin yli 3 000 muuttavaa valkoposkihanhea. Helsingin Kivikossa laskettiin suurin määrä, 3 630 muuttavaa hanhea.
Honkajoen alueella on aloitettu selvitystyö Karvianjoen tilan parantamiseksi (Satakunta, Etelä-Pohjanmaa)14.4.2025 12:34:33 EEST | Tiedote
Karvianjoen päävesistössä Honkajoen alueella selvitetään keinoja, joilla voidaan parantaa Karvianjoen ekologista tilaa. Esiselvitys toteutetaan osana JTF-rahoitteista NEVALA-hanketta, jonka yhtenä tavoitteena on edistää turvetuotannon kuormittamien vesistöjen kunnostamista. Esiselvityksen toteuttaa KVVY Tutkimus Oy, joka on kotimainen ympäristötutkimusten ja laboratoriopalveluiden ammattilainen.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum