Odlingsförbudet för vresros träder i kraft den 1 juni 2022 – Är du redo?
Odlingsförbudet för vresros som startar i början av juni gäller alla markägare och aktörer. NTM-centralerna övervakar att förbudet följs.
I lagen om främmande arter definieras vresrosen som invasiv främmande art. Den får inte odlas eller låtas sprida sig i miljön och den får inte importeras, säljas eller köpas. Dessutom ska markägaren på det område som den äger bekämpa den och avlägsna den genom att till exempel utmatta den. Utmattningen innebär att beståndet klipps ner vid roten och att nya skott regelbundet klipps ner så att växten inte hinner forma frön. Med dessa åtgärder dör växten under åren.
Reima Leinonen, koordinator för främmande arter vid NTM-centralen i Kajanaland, påminner om samarbetets betydelse: ”Odlingsförbudet för vresros och bekämpningen av den kräver gemensam ansträngning och långsiktighet av oss alla. Verkställandet av förbudet innebär inte att vi på följande dag skulle böta medborgare för att man inte håller sig till förbudet. Vi måste tänka på att vi tillsammans kan lyckas med detta.”
Vresrosen sprider sig effektivt på alla ställen – Hur känner du igen vresrosen?
Vresrosen känns bäst igen på dess röda eller vita blommor som har fem kronblad och på dess nypon som är ”klämda”, det vill säga har samma form som rova. Genom dessa nypon förökar sig växten. Nyponen ska på hösten samlas in till exempel i en plastbehållare och levereras till brännbart avfall.
Vresrosen har rymt från trädgårdar och den sprider sig effektivt bland annat på sandstränder, där den lätt tränger undan sandsträndernas känsliga växtlighet och täcker sandstränderna som ogenomträngliga taggiga bestånd. I hemgården kan vresrosbeståndet inte tyglas genom att klippa ner och sköta det, eftersom fåglar äter och tar frön till omgivningen. Man måste alltså avlägsna och ödelägga beståndet samt följa hur avlägsnandet lyckas.
Vresrosen är ursprungligen en prydnadsväxt från Östasien och den har under årtionden planterats runt om i Finland. Information om hur man känner igen och bekämpar vresros samt övrig information om den finns på webbplatsen vieraslajit.fi
Alla behövs för att bekämpa främmande arter
Enligt förvaltningsplanerna för främmande arter ska bekämpningens spets riktas till de känsligaste, viktigaste och sårbaraste områdena, det vill säga naturskyddsområden och deras närområden samt strandnaturen.
”Det är mycket viktigt att vi alla drar vårt strå till stacken och börjar bekämpa såväl vresrosen som andra invasiva främmande arter. Vresrosen kan bekämpas endast om vi alla på de områden som vi äger tar detta till våra arbetslistor på sommaren”, betonar Leinonen.
Utöver den egna tomten kan vresrosen bekämpas även annanstans med markägarens tillstånd. Målet är att minska antalet av denna besvärliga oinbjudna gäst eller avlägsna den från naturen.
Runt om i Finland ordnas även denna sommar talkon mot främmande arter. Medborgarna kan delta i dem och bekämpa de invasiva främmande arterna. Kampanjen Solotalkot pågår för andra sommaren och uppmuntrar människor att delta i bekämpningsarbetet, och bland annat kommuner har anvisat områden där man kan delta i talkot.
Nyckelord
Kontakter
NTM-centralen i Kajanaland
Reima Leinonen, bekämpning av invasiva främmande arter
tel. 0295 023 799, reima.leinonen@ely-keskus.fi
Bilder
Länkar
Om
NTM-centralerna är statliga myndigheter som främjar den regionala utvecklingen genom att sköta statsförvaltningens uppgifter och utveckling. NTM-centralerna sköter uppgifter i anslutning till näringar, arbetskraft, kunnande samt trafik och infrastruktur samt miljö och naturresurser. NTM-centralerna utvecklar och stöder ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar välfärd.
Följ ELY-keskukset
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från ELY-keskukset
ELY-keskusten EU-rakennerahastoista myöntämien tukien maksatukset viivästyvät27.3.2024 13:40:02 EET | Tiedote
ELY-keskusten Uudistuva ja Osaava Suomi 2021–2027 EU-rakennerahasto-ohjelmasta myöntämien tukien ja avustusten maksatus viivästyy jälleen. Tietojärjestelmäongelmista johtuen erityisesti yritystuki- ja kehittämishankkeiden sekä Euroopan sosiaalirahaston (ESR+) hankkeiden maksatukset lykkääntyvät loppukevääseen.
Päivitetty Itä-Suomen yritysrahoitusstrategia on julkaistu (Etelä-Savo, Pohjois-Karjala, Pohjois-Savo)27.3.2024 12:59:19 EET | Tiedote
Itä-Suomen yritysrahoitusstrategia on päivitetty vuodelle 2024. Strategiaa käytetään ELY-keskuksissa yrityksen kehittämisavustushakemusten sekä Euroopan maaseudun kehittämisen maatalousrahaston (maaseuturahasto) yritystukihakemusten arvioinnissa ja hakemusten pohjalta tehtävien päätösten valmistelussa Etelä-Savon, Pohjois-Karjalan sekä Pohjois-Savon maakuntien alueella.
Maanteiden korjaus- ja päällystystyöt 2024 (Itä-Suomi) – rahoitus kaksinkertainen edelliseen vuoteen verrattuna25.3.2024 09:04:10 EET | Tiedote
Pohjois-Savon ELY-keskus käyttää vuonna 2024 päällystetyn tieverkon korjaus-, päällystys- ja tiemerkintätöihin Itä-Suomessa (Pohjois-Savo, Pohjois-Karjala ja Etelä-Savo) yhteensä noin 68 miljoona euroa.
Vuoden Hyvä YVA -palkinto valtatien 8 parantaminen välillä Rauma-Eurajoki-hankkeelle21.3.2024 08:49:23 EET | Tiedote
Yva ry on myöntänyt vuoden 2024 Hyvä YVA -palkinnon valtatien 8 parantamista välillä Rauma-Eurajoki käsittelevälle ympäristövaikutusten arvioinnille. Hankkeesta vastaavana menettelyssä on toiminut Varsinais-Suomen ELY-keskuksen liikennevastuualue ja hankkeesta vastaavan edustajana projektipäällikkö Timo Bäcklund. YVA-konsulttina on toiminut projektipäällikkö Rauno Tuominen ja YVA-vastaava Taina Klinga Sitowise Oy:stä ja pääsuunnittelija Sari Kirvesniemi Ramboll Finland Oy:stä. Yhteysviranomaisena on toiminut Varsinais-Suomen ELY-keskuksen ympäristövastuualue ja yhteysviranomaisen edustajana johtava asiantuntija Asta Asikainen.
Vårfloden började snabbt (Egentliga Finland, Satakunta)18.3.2024 11:41:34 EET | Tiedote
Flodläget i sydvästra Finlands vattendrag under helgen var kraftigare än den vanliga vårfloden. Det varmt väder och regn fick floderna att svämma över i sydvästra Finland. Till exempel uppmättes den största flödet i Yläne älv sedan mätningarna började 1970, med en vattenföring på 41 m³/s på lördagen 16.3.2024.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum