Penningpolitiska utmaningar, konjunkturprognos och Risto Rytis liv på Myntmuseets program i höst
Myntmuseets publikevenemang hösten 2022 fokuserar också på finansiell stabilitet, klimatstresstester och bostadsskuldsättning.
Genom publikevenemangen vill Finlands Bank främja medborgarnas ekonomiska kunnande och kännedomen om finansmarknaden. Målet är också att öka dialogen med allmänheten.
Evenemangen hålls på Finlands Banks myntmuseum, Snellmansgatan 2. De kan också följas live på nätet. Evenemangen börjar kl. 17 och inspelningar av dem kan ses i efterhand på Myntmuseets webbplats.
Ti 4.10 Nya utmaningar för penningpolitiken - snabb inflation, avtagande ekonomisk tillväxt och stigande skuldsättning
Avdelningschef Juha Kilponen
Ti 18.10 Bankernas klimatstresstester: vad testas och varför?
Riskexpert Deni Seitz, Finansinspektionen
Ti 25.10 Ekonomibok Nu: Me halusimme kaiken (Vi ville ha allt)
Bankdirektör Marja Nykänen intervjuar författaren Minna Sarantola-Weiss, Elos chefsekonom Tiina Helenius och redaktören Unto Hämäläinen om de omvälvningar som inträffade i slutet av 1980-talet i anslutning till bland annat avregleringen av bankerna och inom geopolitiken.
Ti 1.11 Hur skulle en kraftig höjning av räntorna påverka de finländska bolånetagarnas skuldbetalningsförmåga?
Senior rådgivare Jukka Vauhkonen
Ti 8.11 Ekonomibok Nu: Kylmästi laskeva mies - Talousvaikuttaja Risto Rytin elämä (En kallt kalkylerande man - den ekonomiska opinionsbildaren Risto Rytis liv)
Chefdirektör Olli Rehn intervjuar bokens författare, professor emeritus Sakari Heikkinen och docent Seppo Tiihonen.
Ti 15.11 Problem i nätbanken - vad är tillsynsmyndighetens roll?
Byråchef Markku Koponen, Finansinspektionen
Ti 20.12 Finlands Banks nya konjunkturprognos och analys av de offentliga finanserna
Byråchef Meri Obstbaum och rådgivare Jarkko Kivistö
Ytterligare upplysningar lämnas av Myntmuseets intendent Jaakko Koskentola, telefon 09 183 26 07.
Nyckelord
Bilder
Länkar
Om
Finlands Bank är Finlands monetära myndighet och nationella centralbank. Banken är samtidigt en del av Eurosystemet, som svarar för euroländernas penningpolitik och övriga centralbanksuppgifter och administrerar världens näststörsta valuta, euron.
Följ Suomen Pankki
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Suomen Pankki
Hushållen har mycket konsumtionskrediter – tillväxttakten har mattats av1.7.2025 10:00:00 EEST | Pressmeddelande
I maj 2025 uppgick det utestående beloppet av konsumtionskrediter som banker med verksamhet i Finland beviljat hushåll till 17,6 miljarder euro och utlåningen minskade med −0,7 % från året innan. Minskningen i det utestående beloppet av konsumtionskrediter är en följd av att utnyttjandet av konto- och kortkrediter och utbetalningarna av konsumtionskrediter utan säkerhet har minskat. Konsumtionskrediter beviljade av banker står för 63 % av hushållens totala utestående konsumtionskrediter. I maj 2025 minskade hushållens utestående kortkrediter[1] (3,6 miljarder euro) med −1,0[2] jämfört med ett år tidigare, då de utestående kortkrediterna vid motsvarande tidpunkt året innan ökade med nästan 6 %. Vid utgången av maj var 19 % av kortkrediterna räntefri betaltidskredit och 81 % äkta kortkrediter, dvs. kortkredit med ränta. I januari–maj 2025 utbetalades från bankerna 9 % mindre sedvanliga konsumtionskrediter utan säkerhet[3] jämfört med motsvarande tidpunkt ett år tidigare. Också det utestå
Kotitalouksilla runsaasti kulutusluottoja –kasvuvauhti hidastunut1.7.2025 10:00:00 EEST | Tiedote
Toukokuussa 2025 Suomessa toimivien pankkien kotitalouksille myöntämien kulutusluottojen kanta oli 17,6 mrd. euroa ja se supistui vuodentakaisesta −0,7 %. Kulutusluottokannan supistumiseen vaikuttavat tili- ja korttiluottojen vähentynyt käyttö ja vähäisemmät vakuudettomien kulutusluottojen nostomäärät. Pankkien myöntämät kulutusluotot kattavat 63 % kotitalouksien kokonaiskulutusluottokannasta. Toukokuussa 2025 kotitalouksien korttiluottokanta[1] (3,6 mrd. euroa) supistui −1,0 %[2] vuodentakaiseen verrattuna, kun vuosi sitten vastaavana aikana korttiluottokanta kasvoi lähes 6 prosentin vauhdilla. Toukokuun lopussa korttiluotoista 19 % oli korotonta maksuaikaluottoa ja 81 % pidennettyjä korttiluottoja eli korollista korttiluottoa. Tavanomaisia vakuudettomia kulutusluottoja[3] nostettiin pankeista tammi-toukokuun 2025 aikana 9 % vähemmän kuin vuosi sitten vastaavana aikana. Myös vakuudettomien kulutusluottojen kanta supistui toukokuussa. Suomessa toimivien pankkien myöntämistä kulutusluot
Households hold significant consumer credit – growth rate has slowed1.7.2025 10:00:00 EEST | Press release
In May 2025, the stock of consumer credit granted to households by banks operating in Finland was EUR 17.6 billion, having contracted −0.7% year-on-year. The contraction of the consumer credit stock reflects the reduced use of overdrafts and card credit as well as lower drawdown volumes of unsecured consumer credit. Consumer credits granted by banks account for 63% of households’ total consumer credit stock. In May 2025, households’ credit card credit stock[1] (EUR 3.6 billion) contracted −1,0%[2] year-on-year, as opposed to a growth rate of almost 6% in the same period a year earlier. At the end of May, 19% of the credit card credit was interest-free convenience credit and 81% was interest-bearing extended card credit. The volume of conventional unsecured consumer credit[3] drawn down from banks in January–May 2025 was 9% lower than in the same period a year earlier. The stock of unsecured consumer credit also contracted in May. Among the different types of consumer credit granted by
Referensränta och dröjsmålsräntor enligt räntelagen för tiden 1.7–31.12.202525.6.2025 14:00:00 EEST | Pressmeddelande
Referensräntan enligt 12 § i räntelagen (633/1982) är 2,5 % för tiden 1.7–31.12.2025. Dröjsmålsräntan för denna period är 9,5 % per år (referensräntan med tillägg för sju procentenheter enligt 4 § i räntelagen). Den dröjsmålsränta som tillämpas i kommersiella avtal är 10,5 % per år (referensräntan med tillägg för åtta procentenheter enligt 4 a § i räntelagen).
Korkolain mukainen viitekorko ja viivästyskorot 1.7.–31.12.202525.6.2025 14:00:00 EEST | Tiedote
Korkolain (633/1982) 12 §:n mukainen viitekorko ajanjaksona 1.7.–31.12.2025 on 2,5 %. Viivästyskorko tänä ajanjaksona on 9,5 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 §:n mukaisella 7 prosenttiyksikön lisäkorolla). Kaupallisiin sopimuksiin sovellettavaksi tarkoitettu viivästyskorko on 10,5 % vuodessa (viitekorko lisättynä korkolain 4 a §:n mukaisella 8 prosenttiyksikön lisäkorolla).
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum