Personer som fyllt 50 år borde ges möjlighet till mindre nattarbete och mindre långa arbetstider
I Finland utförs nattarbete mest (på finska) inom social- och hälsovårdstjänsterna, och nattarbete blir allt vanligare inom branschen. Enligt materialet ”Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen” som uppdaterades i juni iArbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst på Arbetshälsoinstitutet webbplats för Arbetslivskunskap gör 55–64-åriga skiftarbetare färre nattskift än till exempel 25–34-åringar. De äldre hade också färre på varandra följande nattskift. Uppgiften är tillfredsställande då till exempel användningen av sömnmedel och långa perioder av sjukfrånvaro bland skiftarbetare med nattskift ökar i takt med åldern och redan från 40 års ålder enligt forskningsprojektet COADAPT som avslutades i maj.
- I takt med åldern försvagas anpassningen till nattarbete och olika krämpor som kommer med åren kan öka behovet av återhämtning efter tunga nattskift. Genom att minska nattarbete och undvika långa arbetstider kan vi enligt undersökningarna bäst minska hälsorisker i skiftarbete, betonar Mikko Härmä, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.
Den uppdaterade Trafikljusmodellen för arbetstider innehåller rekommendationer för 50 år fyllda personer
Arbetshälsoinstitutets Trafikljusmodell för arbetstider ger på undersökningar baserade rekommendationer och gränsvärden för bedömning av hur belastande arbetstiderna är. I synnerhet social- och hälsovårdssektorn strävar i huvudsak efter att följa modellen.
Utifrån nyaste forskningsresultat har Arbetshälsoinstitutet i juni uppdaterat rekommendationerna om nattarbete och längden på arbetsskift i Trafikljusmodellen för arbetstider. Nytt är även nya rekommendationer för personer som fyllt 50 år:
- möjlighet att göra mindre nattarbete
- möjlighet till kortare total arbetstid och kortare arbetsskift
- undvikande av korta arbetsskiftintervaller för att möjliggöra tillräcklig återhämtning
Det är av stor samhällelig betydelse att reducera arbetsbelastningen för äldre anställda då det sannolikt skulle minska sjukfrånvaron och förlänga yrkeslivet.
En gemensam skiftplanering förbättrar arbetsförmågan
Gemensam skiftplanering ger den anställda bättre möjlighet att själv påverka planeringen av sin skiftlista. Enligt resultaten från COADAPT-projektet som ingick i forskningsprojektet EU Horisont och avslutades i juni minskade gemensam skiftplanering sjukfrånvaro, arbetsrelaterad stress och sömnrubbningar bland anställda inom social- och hälsovården på avdelningsnivå och förbättrade deras uppleva arbetsförmåga. Effekterna var liknande både bland de yngre och äldre anställda.
- Behovet att påverka egna arbetstider på grund av hälsan är dock större bland de äldre. Vi jämförde 55-åringar som använde gemensam skiftplanering med dem där skiftlistorna endast gjordes via cheferna. Risken för försämrad arbetsförmåga var 42 procent lägre bland dem som använde gemensam skiftplanering, berättar professor Mikko Härmä.
Uppdaterade rekommendationer om bedömningen av hur belastande arbetstiderna är i Trafikljusmodellen för arbetstider
- Länk: Työaikojen kuormittavuuden arviointi | Työterveyslaitos (ttl.fi) (på finska)
Uppdaterade ”Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen-material” i Arbetslivskunskapen
- Materialet gällande arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen beskriver ändringar i arbetstidernas längd, nattarbete, återhämtning, lediga dagar och möjligheterna att påverka arbetstiderna inom social- och hälsovårdsbranschen enligt kalenderår, arbetsgivarsektor, arbetstidssystem, kön och ålder.
- Via forskningssamarbetet har Arbetshälsoinstitutet en databas som innehåller dagliga arbetstidsuppgifter om över 220 000 personer från och med 2008.
- Materialet omfattar alla universitetssjukvårdsdistrikt inom den offentliga sektorn och de största städerna.
- Länk till webbplatsen: Materialsida som uppdateras i Arbetslivskunskap (på finska)
- Länk till analyssidan: Analyssida som uppdateras i Arbetslivskunskap (på finska)
COADAPT-projektet
SOTE Arbetstider-projektet
Mer information:
forskningsprofessor Mikko Härmä,mikko.harma@ttl.fi, p. +358 40 544 2750
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Puh:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Puh:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLinkit
Tietoja julkaisijasta
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Työterveyslaitos
Employees’ own responsibility for maintaining work ability and health increases in remote work—common ground rules and supervisor support are needed28.3.2023 08:30:00 EEST | Press release
According to a recent study, the most significant health threat detected in remote work during the COVID-19 pandemic was not getting enough sleep. Stress eating was also common. With regard to work ability, the lack of recovery and sense of community during the working day was significant. Workplaces are now responsible for developing new ways to support health-related behaviour and to observe and maintain employees’ work ability even when working remotely.
Arbetstagarens eget ansvar för att upprätthålla arbetsförmågan och hälsan ökar vid distansarbete – gemensamma spelregler och chefens stöd behövs28.3.2023 08:30:00 EEST | Tiedote
Enligt en nyligen genomförd undersökning var det största hotet mot hälsan som observerades vid distansarbete under coronaperioden kort nattsömn. Även stressätandet ökade. När det gäller arbetsförmågan var bristen på återhämtning och social gemenskap under arbetsdagen betydande. Det ligger nu på arbetsplatsernas ansvar att utveckla nya sätt att stödja hälsobeteende och att observera och upprätthålla arbetsförmågan även när man arbetar på distans.
Työntekijän oma vastuu työkyvyn ja terveyden ylläpitämisestä lisääntyy etätyössä – tarvitaan yhteisiä pelisääntöjä ja esihenkilön tukea28.3.2023 08:30:00 EEST | Tiedote
Tuoreen tutkimuksen perusteella merkittävin korona-ajan etätyössä havaittu terveysuhka oli lyhyet yöunet. Myös stressisyöminen lisääntyi. Työkyvyn kannalta merkittävää oli työpäivän aikaisen palautumisen ja yhteisöllisyyden puute. Työpaikkojen vastuulla on nyt kehittää uusia tapoja tukea terveyskäyttäytymistä sekä havainnoida ja ylläpitää työkykyä myös etätyössä.
Haastavat asiakastilanteet ovat kasvava työstressin aiheuttaja työpaikoilla – nyt on aika tunnistaa riskit23.3.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Haastavat asiakastilanteet ovat tutkitusti Euroopan yleisin työterveysriski heti tuki- ja liikuntaelinsairauksien riskien jälkeen, ja Suomessa ilmiö on laajentumassa koskemaan yhä useampia työpaikkoja. Asiakkaiden kohtaaminen on tärkeä osa työnkuvaa monissa tehtävissä. Riskien tunnistaminen on ensimmäinen askel kuormituksen vähentämiseksi.
Arbetsengagemang upplevs mest inom människorelaterade yrken och inom administrativt ledarskapsarbete22.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote
I materialet som sammanställts av svaren i Arbetshälsoinstitutets Arbetsengagemang-test framkommer att arbetsengagemang är kopplat till hälsa, arbetsförmåga och tillfredsställelse med livet. Enligt resultaten är arbetsengagemang inte ett sällsynt fenomen i finländskt arbetsliv. Det finns dock skillnader mellan olika verksamhetsområden. Arbetsengagemanget är stort speciellt inom undervisnings-, social- och hälsovårdssektorn. Inom industriellt arbete är engagemanget mindre.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme