I Finland utförs nattarbete mest (på finska) inom social- och hälsovårdstjänsterna, och nattarbete blir allt vanligare inom branschen. Enligt materialet ”Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen” som uppdaterades i juni iArbetshälsoinstitutets Arbetslivskunskap-tjänst på Arbetshälsoinstitutet webbplats för Arbetslivskunskap gör 55–64-åriga skiftarbetare färre nattskift än till exempel 25–34-åringar. De äldre hade också färre på varandra följande nattskift. Uppgiften är tillfredsställande då till exempel användningen av sömnmedel och långa perioder av sjukfrånvaro bland skiftarbetare med nattskift ökar i takt med åldern och redan från 40 års ålder enligt forskningsprojektet COADAPT som avslutades i maj. 

• I takt med åldern försvagas anpassningen till nattarbete och olika krämpor som kommer med åren kan öka behovet av återhämtning efter tunga nattskift. Genom att minska nattarbete och undvika långa arbetstider kan vi enligt undersökningarna bäst minska hälsorisker i skiftarbete, betonar Mikko Härmä, forskningsprofessor vid Arbetshälsoinstitutet.
   

Den uppdaterade Trafikljusmodellen för arbetstider innehåller rekommendationer för 50 år fyllda personer 

Arbetshälsoinstitutets Trafikljusmodell för arbetstider ger på undersökningar baserade rekommendationer och gränsvärden för bedömning av hur belastande arbetstiderna är. I synnerhet social- och hälsovårdssektorn strävar i huvudsak efter att följa modellen. 

Utifrån nyaste forskningsresultat har Arbetshälsoinstitutet i juni uppdaterat rekommendationerna om nattarbete och längden på arbetsskift i Trafikljusmodellen för arbetstider. Nytt är även nya rekommendationer för personer som fyllt 50 år:  

• möjlighet att göra mindre nattarbete 
• möjlighet till kortare total arbetstid och kortare arbetsskift 
• undvikande av korta arbetsskiftintervaller för att möjliggöra tillräcklig återhämtning 

Det är av stor samhällelig betydelse att reducera arbetsbelastningen för äldre anställda då det sannolikt skulle minska sjukfrånvaron och förlänga yrkeslivet. 

En gemensam skiftplanering förbättrar arbetsförmågan 

Gemensam skiftplanering ger den anställda bättre möjlighet att själv påverka planeringen av sin skiftlista. Enligt resultaten från COADAPT-projektet som ingick i forskningsprojektet EU Horisont och avslutades i juni minskade gemensam skiftplanering sjukfrånvaro, arbetsrelaterad stress och sömnrubbningar bland anställda inom social- och hälsovården på avdelningsnivå och förbättrade deras uppleva arbetsförmåga. Effekterna var liknande både bland de yngre och äldre anställda. 

• Behovet att påverka egna arbetstider på grund av hälsan är dock större bland de äldre. Vi jämförde 55-åringar som använde gemensam skiftplanering med dem där skiftlistorna endast gjordes via cheferna. Risken för försämrad arbetsförmåga var 42 procent lägre bland dem som använde gemensam skiftplanering, berättar professor Mikko Härmä.
   

Uppdaterade rekommendationer om bedömningen av hur belastande arbetstiderna är i Trafikljusmodellen för arbetstider 

• Länk: Työaikojen kuormittavuuden arviointi | Työterveyslaitos (ttl.fi) (på finska)

Uppdaterade ”Arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen-material” i Arbetslivskunskapen 

• Materialet gällande arbetstider inom social- och hälsovårdsbranschen beskriver ändringar i arbetstidernas längd, nattarbete, återhämtning, lediga dagar och möjligheterna att påverka arbetstiderna inom social- och hälsovårdsbranschen enligt kalenderår, arbetsgivarsektor, arbetstidssystem, kön och ålder. 
• Via forskningssamarbetet har Arbetshälsoinstitutet en databas som innehåller dagliga arbetstidsuppgifter om över 220 000 personer från och med 2008.  
• Materialet omfattar alla universitetssjukvårdsdistrikt inom den offentliga sektorn och de största städerna. 
• Länk till webbplatsen: Materialsida som uppdateras i Arbetslivskunskap (på finska)
• Länk till analyssidan: Analyssida som uppdateras i Arbetslivskunskap (på finska)

COADAPT-projektet 

• COADAPT: Mukautuviin ympäristöihin ja vuorovaikutteiseen tekoälyyn perustuva lähestymistapa aktiiviseen ikääntymiseen ja työkykyyn | Työterveyslaitos (ttl.fi) (på finska)

SOTE Arbetstider-projektet 

• Ergonomisen vuorosuunnittelun ja COVID-19 pandemian vaikutukset työaikoihin ja terveyteen SOTE-sektorilla (SOTE Työajat) | Työterveyslaitos (ttl.fi) (på finska)
   
   

Mer information: 

forskningsprofessor Mikko Härmä,mikko.harma@ttl.fi, p. +358 40 544 2750