Policyrekommendation: Arbetsförmåga och produktivitet inom välfärdsområdena med samarbete mellan aktörer inom social- och hälsovården
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 7.2.2023
Social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder måste beaktas inom välfärdsområdena som sin egen helhet på samma sätt som servicehelheterna riktade till barn och unga eller de äldre.
– En särskild synvinkel inom social- och hälsovårdens servicehelhet för personer i arbetsför ålder är att stödja arbetsförmågan och anställbarheten. Genom att påverka dem kan man förebygga hot av arbetsoförmåga och förbättra arbetskraftens tillgänglighet och sålunda även arbetsproduktiviteten, berättar direktör Eva Helaskoski från Arbetshälsoinstitutet.
Rekommendationer för förbättring av arbetsförmåga och produktivitet
Social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder måste beaktas inom välfärdsområdena som sin egen helhet på samma sätt som servicehelheterna riktade till barn och unga eller de äldre.
– En särskild synvinkel inom social- och hälsovårdens servicehelhet för personer i arbetsför ålder är att stödja arbetsförmågan och anställbarheten. Genom att påverka dem kan man förebygga hot av arbetsoförmåga och förbättra arbetskraftens tillgänglighet och sålunda även arbetsproduktiviteten, berättar direktör Eva Helaskoski från Arbetshälsoinstitutet.
Arbetshälsoinstitutets experter rekommenderar att välfärdsområdenas beslutsfattare samt social- och hälsovårdens utvecklare och aktörer beaktar följande i ordnandet av social- och hälsovårdstjänster:
- Social- och hälsovårdens servicehelhet för personer i arbetsför ålder måste koordineras inom välfärdsområdena
- Arbetsförmåga och anställbarhet bör ligga i fokus inom social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder
- Företagshälsovårdens roll i stödet av arbetsförmågan måste klargöras
- Samarbetet mellan företagshälsovården och den offentliga hälso- och sjukvården bör fördjupas med TYÖOTE-verksamhetsmodellen
Man kan bekanta sig närmare med rekommendationen och dess motiveringar i Arbetshälsoinstitutets publicerade policyrekommendation: https://www.ttl.fi/politiikkasuositus-tyokykya-ja-tuottavuutta-hyvinvointialueille-sote-toimijoiden-yhteistyolla
– Samarbete är nyckelordet då social- och hälsovårdstjänster produceras för personer i arbetsför ålder. Dess utveckling är viktigt inom välfärdsområdena. När alla som producerar social- och hälsovårdstjänster för personer i arbetsför ålder är kända och informationsflödet mellan aktörerna är bra blir även rollerna tydligare. Samtidigt faller överlappande arbete bort och resurserna används effektivt, förklarar forskningschef Hanna Hakulinen om fördelarna med att koordinera social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder.
TYÖOTE-verksamhetsmodellen är en bra lösning för det praktiska samarbetet
I TYÖOTE-verksamhetsmodellen förverkligas samarbetet mellan företagshälsovården och den offentliga hälso- och sjukvården samt effektiviseringen av arbetsförmågans stödåtgärder på en praktisk nivå. Verksamhetsmodellens grundidé är att man inom den specialiserade sjukvården eller primärvården i vissa fall skriver endast en kort sjukfrånvaro och att patientens arbetsförmåga och förutsättningar att återgå till arbetet bedöms närmare i ett företagshälsovårdsteam som är bekant med arbetsförhållandena. Erfarenheterna från välfärdsområdena är mycket bra.
– Det har kommit mycket positiva erfarenheter från välfärdsområdena om TYÖTE-verksamhetsmodellen. Sjukledigheter har som bäst blivit till och med 40 procent kortare och patienterna har haft nytta av de individuella stödåtgärderna för arbetsförmågan. Det är viktigt att välfärdsområdena kan trygga att TYÖOTE-verksamhetsmodellen etableras i och sprids till alla allmänna patientgrupper som drabbas av mycket arbetsoförmåga, betonar överläkare Pauliina Kangas.
Policyrekommendationen presenteras för experter inom branschen och andra som är intresserade av ämnet i seminariet Sote-palveluiden yhteistyöllä työkykyä ja tuottavuutta (Arbetsförmåga och produktivitet med samarbete inom social- och hälsovårdstjänsterna) den 8 februari i Helsingfors centrumbibliotek Ode. Hybridevenemanget startar klockan 12 och kan följas på nätet via denna länk: https://vimeo.com/event/2842019/8a2cbceeda
Ytterligare information
Eva Helaskoski, direktör, tel. 030 474 2300, eva.helaskoski@ttl.fi
Hanna Hakulinen, forskningschef, tel. 030 474 7257, hanna.hakulinen@ttl.fi
Pauliina Kangas, överläkare, tel. 030 474 2514, pauliina.kangas@ttl.fi
Se också
Sote-palveluiden yhteistyöllä työkykyä ja tuottavuutta | Työterveyslaitos (ttl.fi)
Ansvarsfullt stöd för arbetsförmågan – TYÖTE | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Employees’ own responsibility for maintaining work ability and health increases in remote work—common ground rules and supervisor support are needed28.3.2023 08:30:00 EEST | Press release
According to a recent study, the most significant health threat detected in remote work during the COVID-19 pandemic was not getting enough sleep. Stress eating was also common. With regard to work ability, the lack of recovery and sense of community during the working day was significant. Workplaces are now responsible for developing new ways to support health-related behaviour and to observe and maintain employees’ work ability even when working remotely.
Arbetstagarens eget ansvar för att upprätthålla arbetsförmågan och hälsan ökar vid distansarbete – gemensamma spelregler och chefens stöd behövs28.3.2023 08:30:00 EEST | Tiedote
Enligt en nyligen genomförd undersökning var det största hotet mot hälsan som observerades vid distansarbete under coronaperioden kort nattsömn. Även stressätandet ökade. När det gäller arbetsförmågan var bristen på återhämtning och social gemenskap under arbetsdagen betydande. Det ligger nu på arbetsplatsernas ansvar att utveckla nya sätt att stödja hälsobeteende och att observera och upprätthålla arbetsförmågan även när man arbetar på distans.
Työntekijän oma vastuu työkyvyn ja terveyden ylläpitämisestä lisääntyy etätyössä – tarvitaan yhteisiä pelisääntöjä ja esihenkilön tukea28.3.2023 08:30:00 EEST | Tiedote
Tuoreen tutkimuksen perusteella merkittävin korona-ajan etätyössä havaittu terveysuhka oli lyhyet yöunet. Myös stressisyöminen lisääntyi. Työkyvyn kannalta merkittävää oli työpäivän aikaisen palautumisen ja yhteisöllisyyden puute. Työpaikkojen vastuulla on nyt kehittää uusia tapoja tukea terveyskäyttäytymistä sekä havainnoida ja ylläpitää työkykyä myös etätyössä.
Haastavat asiakastilanteet ovat kasvava työstressin aiheuttaja työpaikoilla – nyt on aika tunnistaa riskit23.3.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Haastavat asiakastilanteet ovat tutkitusti Euroopan yleisin työterveysriski heti tuki- ja liikuntaelinsairauksien riskien jälkeen, ja Suomessa ilmiö on laajentumassa koskemaan yhä useampia työpaikkoja. Asiakkaiden kohtaaminen on tärkeä osa työnkuvaa monissa tehtävissä. Riskien tunnistaminen on ensimmäinen askel kuormituksen vähentämiseksi.
Arbetsengagemang upplevs mest inom människorelaterade yrken och inom administrativt ledarskapsarbete22.3.2023 09:00:00 EET | Tiedote
I materialet som sammanställts av svaren i Arbetshälsoinstitutets Arbetsengagemang-test framkommer att arbetsengagemang är kopplat till hälsa, arbetsförmåga och tillfredsställelse med livet. Enligt resultaten är arbetsengagemang inte ett sällsynt fenomen i finländskt arbetsliv. Det finns dock skillnader mellan olika verksamhetsområden. Arbetsengagemanget är stort speciellt inom undervisnings-, social- och hälsovårdssektorn. Inom industriellt arbete är engagemanget mindre.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum