Priset Finländskt ingenjörsarbete och 30 000 euro går till ABB:s Azipod®-roderpropellersystem
Teknikens akademiker TEK och Tekniska Föreningen i Finland TFiF beslutade att den här gången belöna teknologi i stället för människor. ABB skänker hela summan till John Nurminens Stiftelse för skydd av Östersjön.

Priset Finländskt ingenjörsarbete 2021 går till ABB:s Azipod-roderpropellersystem. Eftersom så många ingenjörer har påverkat utvecklingen av Azipod-systemet, beslutade Teknikens akademiker TEK och Tekniska Föreningen i Finland TFiF att belöna teknologi i stället för människor.
– TEK och TFiF vill hedra alla som deltagit i utvecklingen av Azipod-systemet. Därför tillägnar vi priset alla fantastiska ingenjörer bakom teknologin, säger Jussi-Pekka Teini som koordinerar priset. Teini är expert på ett hållbart tekniksamhälle vid TEK.
Priset är ett erkännande som årligen delas ut för ett betydande ingenjörs- eller arkitektarbete. Prisets värde är 30 000 euro. TEK beslutade att tilldela prissumman divisionen ABB Marine & Ports, som äger teknologin och som för sin del beslutade att skänka hela summan till John Nurminens Stiftelse för skydd av Östersjön.
Den finländska innovationen sparar bränsle och miljö
ABB har till dags dato sålt över 700 Azipod-enheter för fler än 300 fartyg. Azipod-systemet används i 25 olika fartygstyper runt om i världen, från yachter till enorma kryssningsfartyg. Azipod-systemet används till exempel i Sveaborg II-färjan och i världens största kryssningsfartyg, Royal Caribbeans Wonder of the Seas.
Azipod är ett elektriskt framdrivningssystem, vilket betyder att det producerar dragkraften med el. Fartyg som lämpar sig för elektronisk kraftöverföring (t.ex. kryssningsfartyg) eller som behöver ett stort vridmoment även vid låg roteringhastighet för axel (t.ex. isgående fartyg) har nytta av Azipod-systemet.
- minskar bränsleförbrukningen: till exempel ett kryssningsfartyg med Azipod-propellersystemet förbrukar i genomsnitt ungefär tio procent mindre bränsle än ett fartyg utrustat med en konventionell axellinje och roder,
- minskar utsläppen: enligt ABB:s kalkyler minskar Azipod-systemet sjötrafikens utsläpp med cirka en miljon ton per år jämfört med traditionella framdrivningssystem,
- sparar utrymme inuti fartyget, eftersom den eldrivna motorn är placerad i samband med propellern på skrovets utsida,
- förbättrar bekvämligheten för passagerare: Azipod-systemet reducerar vibrationerna som motorn och dragkraften orsakar i fartygsskrovet så att färden är angenämare för passagerarna,
- hjälper isbrytare att röra sig smidigare, i upp till ett par meter tjock is,
- underlättar fartygets manövrerbarhet: Azipod-enheten roterar 360 grader vilket gör det lättare för fartyget att röra sig i hamnområden och möjliggör att fartyget kan styras under bromsning.
Hur energin produceras för den elektriska framdrivningen spelar ingen roll.
– Bara vi kommer på det bästa sättet att producera grön el, kan den användas i Azipod-propellersystemet, säger teknikdirektör Jukka Varis på ABB Marine & Ports framdrivningsenhet.
Dryga 30 år av ingenjörskunnande
Utvecklingen av Azipod-systemet inleddes i slutet av 1980-talet som ett samarbete mellan den offentliga sektorn, varvet och anordningsleverantören. Sjöfartsverket, Strömberg och Helsingfors varv som ägdes av Wärtsilä Marinindustri började utveckla en allt effektivare och behändigare isbrytare.
Resultatet av pilotprojektet blev en ny eldriven roderpropelleranordning, Azipod. Under pilotprojektet fusionerades Strömberg med ABB 1988. Efter Wärtsilä Marinindustris konkurs 1989 fortsatte Masa-Yards vidareutvecklingen och produktifieringen av propellerprojektet för varvets del.
– Azipod-systemet skapades för ett tydligt behov. Till en början identifierades behovet i isgående fartyg, men senare blev samma krav på smidighet aktuellt också för kryssningsfartyg. Vi kunde tillämpa det kunnande vi fått från isbrytare på kryssningsfartyg, minns Kari Laukia, affärsverksamhetsdirektör ansvarig för anordningar på Aker Arctic. Laukia svarade på 1990-talet för varvets del för den tekniska utvecklingen och planeringen av Azipod-systemet på Masa-Yards och ABB.
Nyckelord
Kontakter
Jussi-Pekka Teini
Teknikens akademiker TEK, Engineering Sustainability
+358 40 705 9755
Ilona Haarlaa
ABB Marine & Ports, Marketing and Communications Manager
+358 50 332 5089
Kari Laukia
Aker Arctic, Director, Equipment Business & Special Projects
+358 40 866 7244
Bilder






Länkar
Om
Tekniikan akateemiset TEK on tekniikan alan yliopistokoulutettujen etu- ja palvelujärjestö. Jäsenet ovat tekniikan, tietojenkäsittelyn, arkkitehtuurin tai luonnontieteiden yliopistotutkinnon suorittaneita ja näiden alojen opiskelijoita. TEK tukee jäseniään työuralla, edistää ammattikunnan osaamista ja yhteisöllisyyttä sekä rakentaa kestävää hyvinvointiyhteiskuntaa. Yli 75 000 jäsenellään TEK on Akavan toiseksi suurin jäsenliitto ja Suomen kahdeksanneksi suurin ammattiliitto.
Följ Tekniikan akateemiset - TEK
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Tekniikan akateemiset - TEK
Voitto irtosi syöpähoidolla ja digihinnoittelun perkaamisella12.4.2022 14:54:31 EEST | Tiedote
Lasten ja nuorten tiedekilpailun taso oli tänä vuonna kova. Kakkossijalle nousi tutkimus Maunulan paikannimistä. Pronssin jakoivat tutkimus Tampereen naiskaartilaisista vuonna 1918 sekä rukiin pH-käsittely.
Kutsu: Nuorten tiedekilpailu Otaniemessä30.3.2022 12:18:00 EEST | Kutsu
Tervetuloa tapaamaan ongelmanratkaisijoita – tieteestä, teknologiasta ja keksinnöistä kiinnostuneita lapsia ja nuoria! Tiedekilpailu on median edustajille avoinna maanantaina 4.4. klo 15.
Mari-Leena Talvitie: Nuorille tukea jaksamiseen nyt – ensi vuonna on myöhäistä24.3.2022 12:30:00 EET | Tiedote
TEKin hallituksen puheenjohtaja Mari-Leena Talvitie on huolissaan opiskelijoiden hyvinvoinnista, erityisesti mielenterveydestä. Jaksamisongelmia on jo joka toisella opiskelijalla. Talvitie avasi TEKin valtuuston kokouksen 24.3. Pasilassa.
Engineers Finland: Osaajapula uhkaa vihreän siirtymän toteutumista4.3.2022 07:00:00 EET | Uutinen
Tuoreen selvityksen mukaan vihreä siirtymä vaatii lisää tekniikan alan osaajia sekä laajempia työelämävalmiuksia, kuten jatkuvaa oppimista ja joustavuutta nopeasti kehittyvässä työympäristössä.
Kutsu: Väsyneeksi valmistuvat, verkkolähetys 4.2.1.2.2022 10:05:25 EET | Kutsu
Kyteekö kampuksilla jaksamiskriisi? Tekniikan akateemiset TEKin tutkimuspäällikkö Susanna Bairoh esittelee tuoreen opiskelijatutkimuksen tuloksia. Asiantuntijapanelistit pohtivat, mitä opiskelijoiden jaksamiseen liittyen pitäisi tehdä.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum