Studie: Högskolestuderande sitter oroväckande mycket, 41 procent sitter minst 12 timmar på vardagar
12.4.2023 08:50:01 EEST | Institutet för hälsa och välfärd THL | Pressmeddelande
Högskolestuderande sitter väldigt mycket. Av dem sitter 41 procent 12 timmar eller mer på vardagar. Över hälften av de manliga studerandena vid yrkeshögskolan, 52 procent, sitter 12 timmar eller mer på vardagar. Uppgifterna framgår av Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT), vars nyaste material samlades in vårvintern 2021 under den tredje vågen av coronaepidemin.
Högskolestuderandena satt i genomsnitt 11 timmar per dygn. Av tidigare befolkningsundersökningar har det framgått att till exempel män i åldern 18–29 år sitter i genomsnitt 8 timmar 29 minuter och kvinnor 8 timmar 8 minuter under vardagarna. Den tid som studerande använder för att sitta är således större än genomsnittet för unga vuxna.
"Högskolestuderande, särskilt män, sitter oroväckande mycket. Nyligen har det också rapporterats om att de finländska männens fysiska kondition har försämrats. Dessa två forskningsresultat vittnar om att stillasittandet bör minskas och rörligheten i vardagens verksamhetsmiljö främjas aktivt", berättar planerare Noora Holm vid THL.
”Vårt forskningsmaterial har samlats in mitt under coronaepidemin och ett vardagsliv som avviker från det normala, men situationen har varit dålig under en lång tid", säger Holm.
Studieinriktningen påverkar mängden sittande
Största delen av sittandet skedde under studie- eller arbetsdagen samt hemma vid tv:n, datorn eller smart enheten.
Bild 2. Se bilden nedan.
Mest satt studerande inom databehandling och datakommunikation (cirka 12 timmar och 30 minuter) och minst studerande inom pedagogik (cirka 9 timmar och 30 minuter).
"Studierna inom olika studieinriktningar kan ha olika karaktär. Till exempel för lärarstuderande inom småbarnspedagogiken är undervisningen kanske mer funktionell och de är mindre stillastående under studiedagen. Studier i databehandling och datakommunikation utförs däremot i huvudsak sittande vid terminaler", berättar Holm.
Bild 3. Se bilden nedan.
Pauser och även små rörelser ökar välmående och piggheten under studierna
Långvarigt sittande är en hälsorisk även om personen rör sig i en mängd som motsvarar rekommendationerna.
"Att sitta för mycket ökar bland annat risken för övervikt, sömnsvårigheter och psykiska störningar. Även lite rörelse, såsom att stiga upp och lite motion när man studerar ökar vakenheten och påverkar uppmärksamheten och minnet positivt", berättar Kirsti Siekkinen, sakkunnig inom främjande av hälsa i programmet Studier i rörelse.
Det finns många sätt att förebygga att man fastnar och sitta på stolar och soffor i högskolans och vardagens verksamhetsmiljöer.
"Det är väsentligt att högskolornas studieutrymmen stöder byte av arbetsställning. Dessutom är det önskvärt att utbildningsanordnaren möjliggör och uppmuntrar studerandena till aktiva pauser som främjar hälsan, välfärden och lärandet – även i distansundervisningen", konstaterar Jussi Ansala, specialsakkunnig inom högskoleidrott vid Studerandenas idrottsförbund.
Bild 4. Se bilden nedan.
Materialet från Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT) samlades in i februari–mars 2021 med en elektronisk enkät. Målgruppen för undersökningen var 18–34-åriga högskolestuderande som anmält sig som närvarande våren 2021 och som avlade grundexamen vid en finländsk högskola.
Det fanns 6 258 respondenter (deltagandeaktivitet 53 %). Till denna undersökning om sittande valde vi studerande som studerar på heltid samt studerande som utför deltidsarbete och tillfällig arbete. Studerande som utför heltidsarbete utelämnades från analyserna.
Källa:
Holm N, Ikonen J, Siekkinen K, Ansala J, Parikka S (2023). Tässä istun enkä muuta voi – korkeakouluopiskelijoiden istuminen ja paikallaanolon paikat koronaepidemian aikana (på finska). Forskningen i korthet 12/2023. Institutet för hälsa och välfärd, Helsingfors.
Mer information:
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
Noora Holm
planerare
THL
tfn 029 524 7418
fornamn.efternamn@thl.fi
Kirsti Siekkinen
sakkunnig inom främjande av hälsa
Studier i rörelse-programmet
Jyväskylä yrkeshögskola
tfn 050 368 5250
fornamn.efternamn@jamk.fi
Jussi Ansala
specialsakkunnig inom högskoleidrott
Studerandenas Idrottsförbund
tfn 044 780 0214
fornamn.efternamn@oll.fi
Nyckelord
Bilder
Om
Institutet för hälsa och välfärd THLMannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
https://thl.fi/sv/web/thlfi-sv
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Antalet skyddshemsklienter ökade i fjol – även fler samtal ringdes till Nollinjen27.1.2026 08:00:00 EET | Pressmeddelande
År 2025 ökade antalet kunder vid skyddshemmen jämfört med året innan. Sammanlagt hade skyddshemmen 5 979 kunder, vilket är cirka 180 fler än år 2024. Uppgifterna framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) preliminära statistik för 2025. Ökning även i antalet boendedygn Enligt Skyddshemstjänsternas förhandsuppgifter uppgick det totala antalet boendedygn i fjol till cirka 113 000, vilket är nästan åtta procent fler än 2024. Den genomsnittliga vistelsetiden per kund förlängdes med en dag jämfört med året innan. I fjol var den genomsnittliga vistelsen 19 dagar, men i vissa regioner var förändringen betydligt större. De längsta vistelserna i fjol registrerades vid Lapplands skyddshem i Rovaniemi, där den genomsnittliga vistelsetiden var 28 dygn. ”I Rovaniemi har bostadsbristen förlängt skyddshemvistelserna. Om en kund har ekonomiska svårigheter eller en betalningsanmärkning är det mycket svårt att få en bostad”, säger Mari Kaltemaa Uurtamo, ansvarig socialarbetare vid Lapplands skyd
Digirekommendationerna för barn är klara – egen smarttelefon rekommenderas inte för barn under 13 år22.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
De nationella rekommendationerna för barns digitala användning på fritiden har preciserats efter höstens remiss- och kommentarsrunda. De färdiga rekommendationerna innehåller en skärpning av den rekommenderade åldersgränsen för smarttelefoner, som nu är 13 år. Rekommendationerna i korthet: För barn under 13 år rekommenderas ingen egen smarttelefon. För barn under 2 år rekommenderas ingen skärmtid alls. För 2–5-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag. För 6–10-åringar rekommenderas högst en timmes skärmtid per dag och för 11–13-åringar högst två timmar per dag. Om det behövs ska en vuxen begränsa skärmtiden. Innehållet som används på den digitala enheten ska vara lämpligt för barnet och stödja dess utveckling. Det innebär till exempel att åldersgränserna för digitala spel, tv-program och filmer ska följas och att barnet inte får exponeras för skadligt innehåll. Personer under 13 år får inte använda sociala medier. Rekommendationerna gäller åldersgränser för användning av
Antalet skyddshemplatser ökar avsevärt – totalt 15 nya platser runt om i landet14.1.2026 00:01:00 EET | Pressmeddelande
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har fattat finansieringsbeslut för skyddshem för år 2026. Riksdagen beslutade i budgeten för 2026 att öka finansieringen för skyddshem. Tack vare den ökade finansieringen kan de nuvarande platserna tryggas och nya platser tillkomma i flera regioner. Antalet platser ökar med totalt 15. Efter tilläggen finns det sammanlagt 243 skyddshemplatser i Finland. Största ökningen i Egentliga Finland De nya platserna gör det möjligt att bättre svara mot regionala behov. Situationen förbättras särskilt i Egentliga Finland, som har minst antal skyddshemplatser i förhållande till befolkningen jämfört med andra områden med skyddshem. Med de nya platserna stiger antalet från 10 till 18. "Egentliga Finlands enda skyddshem var fullt 179 dagar förra året. Då erbjuds plats på ett annat skyddshem, men långa avstånd försvårar möjligheten att ta emot hjälp. Med fler platser kan allt fler få hjälp i sin situation", säger Suvi Nipuli, utvecklingschef vid THL. Nya skyddshem
Enkäten Hälsa i skolan 2025: Barn och unga behöver stöd av vuxna för hälsosamma levnadsvanor – allt fler kan prata med sina föräldrar om sina personliga ärenden17.9.2025 00:00:00 EEST | Pressmeddelande
Enligt de senaste resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2025 kan största delen av barnen och de unga ofta eller ganska ofta diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. De behöver stöd av vuxna för hälsofrämjande levnadsvanor, eftersom endast en liten del av barnen och de unga både äter frukost och rör på sig och sover tillräckligt. Alkoholkonsumtionen och rökningen har minskat ytterligare, men användningen av nikotinpåsar har ökat betydligt. Lättare än tidigare att prata med vuxna Cirka 80 procent av eleverna i årskurs 4 och 5 samt cirka 70 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen upplever att de ofta eller ganska ofta kan diskutera med sina föräldrar om sina personliga ärenden. Upplevelsen av detta bland elever i årskurs 8 och 9 har ökat betydligt sedan millennieskiftet, då cirka 40 procent upplevde att de ofta eller ganska ofta kan diskutera sina personliga ärenden med sina föräldrar. Informationen om lågstadieelever har samlats in först seda
Ett nytt test avslöjar risken för centrala folksjukdomar och stöder hälsosamma livsstilsförändringar21.5.2025 00:05:00 EEST | Pressmeddelande
Risktestet för folksjukdomar har publicerats på webben. Testet är ett enkelt och snabbt sätt att få en bedömning av ens egen risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. Testet har utvecklats i samarbete mellan THL och Diabetesförbundet i Finland. Risktestet är avsett för vuxna för att främja den egna hälsan och välfärden. Målet är att väcka intresse för den egna hälsan och hjälpa med till exempel små hälsofrämjande livsstilsförändringar. Nästan varje vuxen finländare kan ha förhöjd risk att insjukna i typ 2-diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar och minnessjukdomar. ”Dessa vanliga sjukdomar försämrar välbefinnandet och funktionsförmågan särskilt i samband med stigande ålder. Det är viktigt att identifiera risken så att man kan ingripa i god tid och till och med förebygga sjukdomen helt och hållet”, konstaterar forskningschef Jaana Lindström vid THL. Folksjukdomar påverkar bland annat arbetsförmågan, så de har stor betydelse även för nationalekonomin. I
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum