Suomen Akatemia

Svagt förtroende för den offentliga regleringen av gruvverksamheten

Jaa

En ny undersökning som kartlägger finländarnas inställning till gruvverksamhet visar att förtroendet för lagstiftningen och den offentliga regleringen av branschen är svagt. Enligt enkäten litar cirka 45 procent av enkätdeltagarna inte på de myndigheter som ansvarar för tillsynen över gruvverksamhetens miljökonsekvenser. Drygt en tredjedel av de som besvarade enkäten uppgav sig lita på myndigheterna i viss mån. Undersökningen genomfördes vid Jyväskylä universitet och är en del av Finlands Akademis akademiprogram Mineraltillgångar och materialersättning.

Enligt undersökningen uppgav hela 54 procent av deltagarna att de inte litar på att de miljörisker och sanitära olägenheter som gruvverksamheten medför kan förebyggas med hjälp av miljölagstiftningen med anknytning till verksamheten. På motsvarande sätt uppgav 29 procent av deltagarna att de i viss mån litar på miljölagstiftningens förmåga att förebygga miljörisker och sanitära olägenheter.

“Resultaten liknar till stor del resultaten av den tidigare enkäten från 2012. Även denna gång är förtroendet för myndigheterna som sköter tillsynen över gruvverksamhetens miljökonsekvenser samt förtroendet för miljölagstiftningens förmåga att förebygga miljörisker och sanitära olägenheter oroväckande svagt”, konstaterar Tapio Litmanen, sociologiprofessor vid Jyväskylä universitet.

Enligt forskarna bör det emellertid noteras att gruvverksamheten är relativt väl accepterad av allmänheten. Drygt 40 procent av deltagarna i enkäten accepterar gruvverksamheten med vissa förbehåll och 40 procent accepterar gruvverksamheten bättre än så.

“I synnerhet brytningen av grundmetaller, ädelmetaller och industrimineraler accepteras i allmänhet väl. Uranbrytning är å sin sida den minst accepterade”, berättar forskare Tuija Jartti.

Enligt enkäten uppfattades medborgarorganisationerna som den mest pålitliga gruppen av aktörer med anknytning till branschen. Stats- och kommunalförvaltningen uppfattades som den näst mest pålitliga gruppen av aktörer och gruvindustrin som den minst pålitliga. Förtroendet för olika aktörer är likväl relativt svagt.

Jobbskapandet gruvverksamhetens största fördel

I undersökningen utreddes också deltagarnas åsikter om gruvverksamhetens för- och nackdelar. De som besvarade enkäten uppfattade branschens sysselsättningsskapande effekt som den största fördelen med gruvverksamheten. Enligt enkätsvaren upplevs gruvverksamheten skapa arbetstillfällen för finländare (82 % av deltagarna) och förbättra de regionala sysselsättnings- och utbildningsmöjligheterna (73 % av deltagarna). Miljökonsekvenserna – i synnerhet inverkan på vattendragens kvalitet – upplevdes som den viktigaste nackdelen (84 % av deltagarna).

Av undersökningen framgick att finländarna förhåller sig skeptiskt till fördelningen av den ekonomiska nyttan av gruvverksamheten. Man upplever också att gruvindustrin samt kommunal- och statsförvaltningen varken lyssnar till eller respekterar lokalsamhällenas åsikter.

Undersökningen genomfördes i september 2016 och målgruppen var personer i åldern 18–75 år, som är bosatta i Fasta Finland och har finska som modersmål. Samplet på 4 200 personer var indelat i två kluster: i det ena representerade Norra Karelen, Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland gruvlandskapen, i det andra ingick det övriga Fasta Finland. Enkätens svarsprocent var 26 procent (n = 1 091).

Resultaten av undersökningen har rapporterats i publikationen Jartti, T., Litmanen, T., Lacey, J. & Moffat, K. (2017). Finnish Attitudes Toward Mining. YFI Publications 4. University of Jyväskylä.

Publikationen kan laddas ner på adressen http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7299-8.

Yhteyshenkilöt

Mer information
professor Tapio Litmanen
tfn 040 570 7083

forskare Tuija Jartti
tfn 040 805 4184
institutionen för samhällsvetenskap och filosofi
Jyväskylä universitet

Finlands Akademi, kommunikationen
Aino Laine, kommunikationsplanerare
tfn 0295 335 007
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Tietoja julkaisijasta

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Suomen Akatemia rahoittaa korkealaatuista tieteellistä tutkimusta, toimii tieteen ja tiedepolitiikan asiantuntijana sekä vahvistaa tieteen ja tutkimustyön asemaa. Vuonna 2018 rahoitamme tutkimusta 436 miljoonalla eurolla. Suomen Akatemia saa osan tutkimusrahoitukseen käyttämistään varoista rahapelitoiminnan voittovaroista.  Vuonna 2018 Akatemia käyttää tieteen edistämiseen rahapelitoiminnasta saatuja varoja 70,7 miljoonaa euroa.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Akatemia

Uneven terrain helps joggers detach from everyday life4.7.2018 10:27Tiedote

Physical sensations are accentuated when running in different environments. A research project funded by the Academy of Finland found that while running on forest trails the challenges caused by the uneven terrain help joggers detach from everyday life. Twists and bumps on the trail require positive concentration from joggers, which prevents them from worrying about other things. Moreover, trail running generates a positive connection with nature as the jogger focuses on various rocks, branches and other natural objects. On the other hand, running on steady terrain enables joggers to find a state of mind that can either be rather void of thought or allow them to solve everyday problems without active effort.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme