Suomen Akatemia

Svagt förtroende för den offentliga regleringen av gruvverksamheten

Jaa

En ny undersökning som kartlägger finländarnas inställning till gruvverksamhet visar att förtroendet för lagstiftningen och den offentliga regleringen av branschen är svagt. Enligt enkäten litar cirka 45 procent av enkätdeltagarna inte på de myndigheter som ansvarar för tillsynen över gruvverksamhetens miljökonsekvenser. Drygt en tredjedel av de som besvarade enkäten uppgav sig lita på myndigheterna i viss mån. Undersökningen genomfördes vid Jyväskylä universitet och är en del av Finlands Akademis akademiprogram Mineraltillgångar och materialersättning.

Enligt undersökningen uppgav hela 54 procent av deltagarna att de inte litar på att de miljörisker och sanitära olägenheter som gruvverksamheten medför kan förebyggas med hjälp av miljölagstiftningen med anknytning till verksamheten. På motsvarande sätt uppgav 29 procent av deltagarna att de i viss mån litar på miljölagstiftningens förmåga att förebygga miljörisker och sanitära olägenheter.

“Resultaten liknar till stor del resultaten av den tidigare enkäten från 2012. Även denna gång är förtroendet för myndigheterna som sköter tillsynen över gruvverksamhetens miljökonsekvenser samt förtroendet för miljölagstiftningens förmåga att förebygga miljörisker och sanitära olägenheter oroväckande svagt”, konstaterar Tapio Litmanen, sociologiprofessor vid Jyväskylä universitet.

Enligt forskarna bör det emellertid noteras att gruvverksamheten är relativt väl accepterad av allmänheten. Drygt 40 procent av deltagarna i enkäten accepterar gruvverksamheten med vissa förbehåll och 40 procent accepterar gruvverksamheten bättre än så.

“I synnerhet brytningen av grundmetaller, ädelmetaller och industrimineraler accepteras i allmänhet väl. Uranbrytning är å sin sida den minst accepterade”, berättar forskare Tuija Jartti.

Enligt enkäten uppfattades medborgarorganisationerna som den mest pålitliga gruppen av aktörer med anknytning till branschen. Stats- och kommunalförvaltningen uppfattades som den näst mest pålitliga gruppen av aktörer och gruvindustrin som den minst pålitliga. Förtroendet för olika aktörer är likväl relativt svagt.

Jobbskapandet gruvverksamhetens största fördel

I undersökningen utreddes också deltagarnas åsikter om gruvverksamhetens för- och nackdelar. De som besvarade enkäten uppfattade branschens sysselsättningsskapande effekt som den största fördelen med gruvverksamheten. Enligt enkätsvaren upplevs gruvverksamheten skapa arbetstillfällen för finländare (82 % av deltagarna) och förbättra de regionala sysselsättnings- och utbildningsmöjligheterna (73 % av deltagarna). Miljökonsekvenserna – i synnerhet inverkan på vattendragens kvalitet – upplevdes som den viktigaste nackdelen (84 % av deltagarna).

Av undersökningen framgick att finländarna förhåller sig skeptiskt till fördelningen av den ekonomiska nyttan av gruvverksamheten. Man upplever också att gruvindustrin samt kommunal- och statsförvaltningen varken lyssnar till eller respekterar lokalsamhällenas åsikter.

Undersökningen genomfördes i september 2016 och målgruppen var personer i åldern 18–75 år, som är bosatta i Fasta Finland och har finska som modersmål. Samplet på 4 200 personer var indelat i två kluster: i det ena representerade Norra Karelen, Kajanaland, Norra Österbotten och Lappland gruvlandskapen, i det andra ingick det övriga Fasta Finland. Enkätens svarsprocent var 26 procent (n = 1 091).

Resultaten av undersökningen har rapporterats i publikationen Jartti, T., Litmanen, T., Lacey, J. & Moffat, K. (2017). Finnish Attitudes Toward Mining. YFI Publications 4. University of Jyväskylä.

Publikationen kan laddas ner på adressen http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-39-7299-8.

Yhteyshenkilöt

Mer information
professor Tapio Litmanen
tfn 040 570 7083

forskare Tuija Jartti
tfn 040 805 4184
institutionen för samhällsvetenskap och filosofi
Jyväskylä universitet

Finlands Akademi, kommunikationen
Aino Laine, kommunikationsplanerare
tfn 0295 335 007
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Tietoja julkaisijasta

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Suomen Akatemia rahoittaa korkealaatuista tieteellistä tutkimusta, toimii tieteen ja tiedepolitiikan asiantuntijana sekä vahvistaa tieteen ja tutkimustyön asemaa yhteiskunnassa. Pyrimme toiminnassamme siihen, että suomalainen tutkimus uusiutuu, monipuolistuu ja kansainvälistyy. Luomme edellytyksiä tutkijankoulutukselle ja tutkijanuralle, kansainvälistymiselle ja tutkimustulosten hyödyntämiselle. Katamme kaikki tieteen ja tutkimuksen alat. Vuonna 2019 rahoitamme tutkimusta 458 miljoonalla eurolla. Osa rahoituksesta tulee veikkausvoittovaroista. Akatemia toimii  opetus- ja kulttuuriministeriön hallinnonalalla.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Akatemia

Finlands Akademi beviljar över 30 miljoner euro till forskningsinfrastrukturer som främjar högklassig vetenskap18.1.2019 15:10:27Tiedote

Finlands Akademi beslutade idag om finansiering på sammanlagt 32,4 miljoner euro för att stärka forskningens infrastrukturer. Finansieringen fördelas mellan 21 infrastrukturer och 22 organisationer. Finansieringen beviljas för stärkande och uppgradering av nationellt betydelsefulla infrastrukturer som främjar högklassig vetenskaplig forskning. Bland finansieringsmottagarna finns två nya initiativ som inte finns med i Finlands vägvisare för forskningsinfrastrukturer.

Korkeatasoista tiedettä edistäville tutkimusinfrastruktuureille yli 30 miljoonaan euron rahoitus Suomen Akatemialta18.1.2019 15:10:26Tiedote

Suomen Akatemia on myöntänyt yhteensä 32,4 miljoonaa euroa tutkimusinfrastruktuurien vahvistamiseen. Rahoitus jakautuu 21 tutkimusinfrastruktuurille ja 22 tutkimusorganisaatiolle. Rahoitusta myönnettiin kansallisesti merkittävien ja korkeatasoista tieteellistä tutkimusta edistävien tutkimusinfrastruktuurien vahvistamiseen ja laajentamiseen. Uusia, tiekartan ulkopuolisia rahoituksen saajia oli kaksi.

Suomen Akatemia valitsi lippulaivaohjelmaan neljä uutta osaamiskeskittymää8.1.2019 13:30:00Tiedote

Suomen Akatemia on valinnut neljä osaamiskeskittymää rahoitettaviksi lippulaivaohjelmassa. Lippulaivaohjelman kokonaisuus on nyt valmis ja siihen kuuluu kuusi osaamiskeskittymää, joiden taustaorganisaatioina on kuusi yliopistoa, kaksi tutkimuslaitosta ja HUS. Ne rahoittavat vuosina 2019-2022 lippulaivoja yhteensä 320 miljoonalla eurolla. Suomen Akatemian rahoitus lippulaivaohjelmalle on 54,5 miljoonaa euroa.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme