Tillgången till studerandevårdstjänster i gymnasierna och inom yrkesutbildningen varierar – mer motion behövs på andra stadiet
Det är möjligt att främja de studerandes välbefinnande och hälsa på flera olika sätt inom utbildningen på andra stadiet. Det finns dock skillnader när det kommer till arbetet med att främja välbefinnande och hälsa mellan olika verksamhetsställen inom gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen, vilket framgår av datainsamlingar om främjande av välbefinnande och hälsa i gymnasierna och inom utbildning för yrkesinriktad grundexamen som utförts av Institutet för hälsa och välfärd och Utbildningsstyrelsen.
Positiv trend inom främjandet av studerandes välbefinnande och hälsa
Tillgången till studerandevårdstjänster varierar stort mellan olika gymnasier och yrkesläroanstalter och även mellan verksamhetsställen.
– Över lag är tillgången till tjänster sämst inom yrkesutbildningen, konstaterar Mia Vartiainen, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.
Många gemensamt överenskomna rutiner och verksamhetsmodeller till stöd för välbefinnande och hälsa har dock blivit vanligare inom utbildningen på andra stadiet. Jämfört med 2020 finns det fler kuratorer både i gymnasierna och inom yrkesutbildningen, men färre psykologer och läkare. I gymnasierna har dessutom de studerandes delaktighet i planeringen och utvecklingen av verksamheten ökat.
Studerandevårdsgrupperna sammanträder dock fortsättningsvis så sällan både i gymnasierna och inom yrkesutbildningen att det i praktiken kan vara svårt för dem att sköta sina lagstadgade uppgifter. Behandling av enskilda studerandes ärenden på ett lagstridigt sätt i studerandevårdsgrupperna har minskat inom yrkesutbildningen och blivit vanligare i gymnasierna.
Åtgärder som främjar motion under studiedagen har minskat
Samarbetet med studerandehälsovården i syfte att främja de studerandes fysiska aktivitet har minskat i gymnasierna och läroanstalterna som ordnar utbildning för yrkesinriktad grundexamen. Samtidigt har även individuell handledning för studerande till stöd för fysisk aktivitet och utbildning av studerande till kamrathandledare för fysisk aktivitet minskat.
Användningen av lokaler för inomhusidrott inom utbildningen på andra stadiet var dock något större jämfört med situationen vid den föregående datainsamlingen 2020, vilket delvis förklaras av restriktionerna i samband med coronapandemin under de föregående åren.
Åtgärder som främjar motion bör utökas inom utbildningen på andra stadiet.
– Av till exempel de senaste riksomfattande LIITU-undersökningarna och Move!-mätningarna framgår att barn och ungas fysiska aktivitet har minskat och deras fysiska funktionsförmåga försämrats. Satsningar på fysisk aktivitet och fysisk funktionsförmåga för studerande på andra stadiet bidrar till folkhälsan och samhällsekonomin, understryker Matti Pietilä, undervisningsråd vid Utbildningsstyrelsen.
Under datainsamlingen hösten 2022 togs svar emot av en stor del av gymnasierna (92 procent) och verksamhetsställena för läroanstalter som ordnar utbildning för yrkesinriktad grundexamen (88 procent) i Fastlandsfinland.
– Resultaten av datainsamlingarna vittnar om styrkorna och utvecklingsbehoven hos läroanstalternas arbete med att främja de studerandes välbefinnande och hälsa. Resultaten utgör samtidigt ett stöd för läroanstalterna när de utvärderar och utvecklar sin egen verksamhet, konstaterar Kirsi Wiss, projektchef vid Institutet för hälsa och välfärd.
Utbildningsstyrelsens meddelande om datainsamlingen som genomförts tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd
Nyckelord
Kontakter
undervisningsråd Christine Söderek (frågor på svenska), Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533 1805
fornamn.efternamn@oph.fi
undervisningsråd Kristiina Laitinen (resultaten av datainsamlingen för gymnasieutbildningens del) 9.5. från och med klockan 12.30, Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533 1244
kristiina.laitinen@oph.fi
undervisningsråd Mia Vartiainen (resultaten av datainsamlingen för yrkesutbildningens del), Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533 1187
mia.vartiainen@oph.fi
projektchef Kirsi Wiss (datainsamlingen), Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 7705
fornamn.efternamn@thl.fi
utvecklingschef Johanna Jahnukainen (datainsamlingen), Institutet för hälsa och välfärd
tfn 029 524 8032
fornamn.efternamn@thl.fi
Länkar
- Statistikrapport på finska: Hyvinvoinnin ja terveyden edistäminen lukioissa – TEA 2022. Tilastoraportti 19/2023, THL.
- THL:s nyhet 9.5.2023: Åtgärder för att öka den fysiska aktiviteten under studiedagen har minskat i gymnasierna och yrkesutbildningen
- Undervisnings- och kulturministeriet: Information om motionsindikatorer (på finska)
- Webbtjänsten TEAviisari
- Wiss K, Jahnukainen J, Saaristo V & Vartiainen M. Hyvinvoinnin ja terveyden ja edistäminen ammatillisessa perustutkintokoulutuksessa 2022. Tutkimuksesta tiiviisti 24/2023, THL. (på finska)
Om
Utbildningsstyrelsen är ett ämbetsverk som verkar inom undervisnings- och kulturministeriets förvaltningsområde och ansvarar för att utveckla utbildningen, småbarnspedagogiken och det kontinuerliga lärandet samt för att främja internationalisering. Utbildningsstyrelsens mediatjänst betjänar från måndag till torsdag kl. 9–16 och fredag kl. 9–15.
tfn 0295 331 703
media@oph.fi
Utbildningstyrelsens webplats: Service för media
Dataskyddsbeskrivning
Följ Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Opetushallitus / Utbildningsstyrelsen
I vårens andra gemensamma ansökan till högskolor fanns 144 300 sökande28.3.2024 11:30:00 EET | Tiedote
Antalet sökande till yrkeshögskolor och universitet i vårens andra gemensamma ansökan var 144 300, vilket är 2 300 flera än förra året. Det fanns nästan 51 000 nybörjarplatser att söka till inom finsk- och svenskspråkiga högskoleutbildningar som inleds på hösten.
Korkeakouluihin 144 300 hakijaa kevään toisessa yhteishaussa28.3.2024 11:30:00 EET | Tiedote
Ammattikorkeakouluihin ja yliopistoihin haki kevään toisessa yhteishaussa 144 300 hakijaa, mikä on noin 2300 enemmän kuin viime vuonna. Korkeakoulujen syksyllä alkaviin suomen- ja ruotsinkielisiin koulutuksiin oli tarjolla 51 000 aloituspaikkaa.
I den gemensamma ansökan till utbildningar efter grundläggande utbildning fanns 78 600 sökande20.3.2024 14:00:00 EET | Tiedote
I den gemensamma ansökan deltog 78 600 sökande, varav 61 500 går ut den grundläggande utbildningen i vår. Av dem som går ut grundläggande utbildningen sökte 55 % till gymnasieutbildning och 39 % till yrkesutbildning. Antagningsresultaten blir klara i mitten av juni.
Perusopetuksen jälkeisen koulutuksen yhteishaussa 78 600 hakijaa20.3.2024 14:00:00 EET | Tiedote
Juuri päättyneessä perusopetuksen jälkeisen koulutuksen yhteishaussa oli 78 600 hakijaa, joista 61 500 päättää perusopetuksen tänä keväänä. Perusopetuksesta valmistuvista hakijoista 55 % haki lukioon ja 39 % ammatilliseen koulutukseen. Tulokset opiskelijavalinnasta julkaistaan kesäkuun puolivälissä.
Utredning: Sociala färdigheter allt viktigare i framtiden utöver teknisk kompetens19.3.2024 10:00:00 EET | Tiedote
Behovet av kompetens med anknytning till digitalisering och ny teknik fortsätter att öka kraftigt. Utöver detta krävs även färdigheter med koppling till kulturell mångfald och social hållbarhet. Utbildningsstyrelsen har gjort en utredning av förändringar i kompetensbehoven fram till år 2040. Prognostiseringsforum för kunnande har utarbetat en bedömning av inverkan av olika förändringar på behovet av bransch- och yrkesöverskridande kompetens i framtiden.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum