Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 5.5.2022

Betydelsen av coronatidens allmänna anvisningar på arbetsplatserna betonas i Arbetshälsoinstitutets färska undersökning som genomfördes som en del av forskningsprojektet om pandemin och riskhantering.

Enligt undersökningen har dock tillämpandet av de allmänna rekommendationerna och anvisningarna vållat huvudbry på arbetsplatserna. Endast en femtedel av respondenterna bedömde att det inte alls var utmanande att tolka den offentliga coronakommunikationen på arbetsplatserna. 61 procent av respondenterna tyckte att den offentliga coronakommunikationen var motstridig.

Utöver de motstridiga anvisningarna var också terminologins svårtyddhet utmanande för arbetsplatserna.

– I materialet betonades frågan om vems anvisningar man i över huvud taget ska tolka. När det gäller termer uppfattades till exempel frivillig karantän och vad den betyder på arbetsplatserna som svår, säger Pia Perttula, äldre forskare vid Arbetshälsoinstitutet.

Arbetsplatsernas egen riskbedömning och företagshälsovårdens expertis betonades

Coronatidens medborgarkommunikation syftar till andra behov än kommunikationen för arbetsplatserna. Arbetsplatserna behövde göra sin egen riskbedömning och beakta de regionala och nationella rekommendationerna vid utarbetandet av den.

– Arbetsgivarna har ett annat ansvar än medborgarna som svarar bara för sig själva medan arbetsgivarna svarar för arbetsplatsens säkerhet. Till exempel den allmänna maskrekommendationen styr egentligen inte arbetsplatserna utan arbetsgivaren bestämmer om användningen av masker på arbetsplatsen utifrån riskbedömningen, säger Perttula.

Arbetsplatsens riskbedömning ska uppdateras regelbundet och arbetsplatsens egna riktlinjer och coronaanvisningar ska utarbetas utifrån den. Arbetsgivaren kan be företagshälsovården och experterna inom arbetarskydd om stöd för riskbedömning.

Det som var positivt enligt forskargruppen var att 90 procent av arbetsplatserna tillgodogjorde sig företagshälsovårdens kompetens som en del av sin egen riskbedömning.

– Arbetsplatserna och experterna har gjort ett fantastiskt arbete under hård tidspress och i en helt ny situation. Det är glädjande att man under pandemin har förstått att utnyttja företagshälsovårdens expertis fullt ut för att stöda säkerheten på arbetsplatserna, konstaterar Arbetshälsoinstitutets generaldirektör Antti Koivula.

Tillbaka till det nya normala med stöd av de allmänna anvisningarna

Betydelsen av den offentliga kommunikationen under en pandemi är uppenbar. 73 procent av arbetsplatserna bestämde att återgå till det så kallade nya normala på basis av de allmänna anvisningarna.

– På många arbetsplatser fortsätter praxis för distansarbete att vara mer omfattande än vad den var före corona. Det vore bra att föra en diskussion på arbetsplatserna om praxis som främjar gemenskapskänslan i den här förändrade situationen, konstaterar Pia Perttula.

För undersökningen genomfördes intervjuer och en enkät till Noll olycksfall-forumets medlemsarbetsplatser. De första forskningsresultaten publicerades i går onsdagen den 4 maj 2022 på seminariet Turvallisuus on yhteinen matka.

Mer information

• Pia Perttula, äldre forskare, Arbetshälsoinstitutet, pia.perttula@ttl.fi, +358 30 474 2684

Läs även

• Seminariet: Turvallisuus on yhteinen matka
• Pressmeddelande: Diskuterande ledarskap förbättrar säkerheten
• Projektet om pandemin och riskhantering (Paras)