Työterveyslaitos

Undersökning: Unga upplever mer likgiltighet och ångestsymtom i arbete jämfört med äldre – arbetsplatser bör beakta att arbetet är betydelsefullt

Dela

Likgiltighet och ångestsymtom i arbete framhävs hos unga vuxna jämfört med äldre arbetstagare. Unga upplever också att arbete är mindre betydelsefullt och förenligt med deras värden, egen kompetens och egna önskemål. Skillnaderna i ångest- och depressionssymtom mellan olika åldersgrupper minskade emellertid under 2021 och 2022.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 16.1.2023

I forskningsprojektet Sinnesro och psykisk hälsa av arbete (Työstä mieltä ja mielenterveyttä) av Arbetshälsoinstitutet följde man utvecklingen av arbetshälsa och psykisk hälsa från sommaren 2021 till sommaren 2022 hos unga vuxna (24–35-åringar) och den äldre befolkningen (36–66-åringar).

Det skedde inga stora förändringar i ungas arbetshälsa och psykiska hälsa. Unga upplevde mer likgiltighet och ångestsymtom i arbetet än äldre under hela uppföljningstiden.

Hos äldre arbetstagare förbättrades arbetsförmågan och likgiltigheten i arbete ökade. Kronisk trötthet minskade och mental distansering i arbetet ökade hos äldre arbetstagare. Skillnaderna i ångest- och depressionssymtom mellan åldersgrupperna minskade.

Situationen hos unga kvinnor är mer oroväckande jämfört med unga män

Hos unga kvinnor förbättrades arbetsförmåga och kronisk trötthet minskade under uppföljningen. Trots den positiva utvecklingen upplevde unga kvinnor mer utmattningssymtom och allvarliga ångestsymtom än unga män.

Av unga kvinnor var 10,8 procent sannolikt utmattade, när motsvarande andel hos män var 2,9 procent. Av kvinnor upplevde 9 procent allvarliga utmattningssymtom, när motsvarande andel hos män var 3,5 procent.

Hos unga män minskade arbetsengagemanget och den mentala distanseringen i arbetet ökade.

– I undersökningen granskades arbetshälsa och psykisk hälsa både ur positiv och negativ synvinkel. En god psykisk hälsa handlar inte enbart om att vara symtomfri, utan till exempel upplevelser om att man klarar sig och är nöjd med livet i nuläget, säger forskare Jie Li vid Arbetshälsoinstitutet.

Betydelselöst och oförenligt arbete i arbetet utmanar arbetshälsan hos unga

I undersökningen rapporterar unga att arbete är mindre betydelsefullt och förenligt med deras egna värden, egen kompetens och egna önskemål än hos äldre arbetstagare. Unga rapporterar också att de gör mer social jämförelse om hur de klarar sig, sina egna förmågor och prestationer i större omfattning än äldre. Dessa fenomen har ett samband med försvagad arbetshälsa. 

Däremot upplevde unga bättre anställbarhet jämfört med äldre arbetstagare, vilket har ett samband med bättre arbetshälsa. Upplevelsen av att man är anställbar beror på personens egna förmågor, nätverk och erfarenheter som bidrar till att hitta arbete.

– Arbetsplatser bör beakta dessa erfarenheter och fenomen som identifierades i undersökningen, eftersom det är möjligt att förbättra arbetshälsan och den psykiska hälsan genom att påverka dessa. Metoder kan till exempel vara att möjliggöra förbättrande av arbetet samt rättvis behandling och beslutsfattande, säger specialforskare Janne Kaltiainen.

Negativ inverkan av coronarestriktionerna är vanligare hos unga

I undersökningen framkom även observationer av coronarestriktionernas inverkan och minskad känsla av trygghet bland annat med anledning av krigssituationen i Ukraina. Coronarestriktionernas negativa inverkan på arbetshälsan och den psykisk hälsan var en aning vanligare hos unga, då en känsla av minskad trygghet var en aning vanligare hos äldre.

– Yttre negativa händelser kan påverka den psykisk hälsan och det är även möjligt att de som redan är stressade i arbetet upplever de stora kriserna starkare än andra. Samtidigt vet vi att de positiva effekterna av ett arbetsklimat där arbetsinsatsen värdesätts har verkningar i större utsträckning på det allmänna välbefinnandet än arbetshälsan, konstaterar forskningsprofessor Jari Hakanen.

Forskningsprojekt: Sinnesro och psykisk hälsa av arbete – olika generationer i arbetslivets vågsvall

  • I Arbetshälsoinstitutets forskningsprojekt, Sinnesro och psykisk hälsa av arbete, undersöker man utvecklingen av befolkningens arbetshälsa och psykiska hälsa samt inverkan av individuella faktorer och faktorer i anknytning till arbets- och livssituationen.
  • Målet är att producera lösningar för att stödja ungas arbetshälsa, psykiska hälsa och hållbara karriärer.
  • I undersökningen följde man arbetshälsans och den psykisk hälsans utveckling hos unga vuxna (24–35-åringar) och den äldre befolkningen (36–66-åringar). Enkätundersökningen genomfördes på sommaren 2021 och en uppföljningsenkät sommaren 2022. Resultaten har rapporterats för de som svarade på båda enkäterna och var i arbete under båda tidpunkterna. Enkäten besvarades av 541 unga och 344 äldre.
  • Undersökningssammandraget bifogas (på finska).
  • Projektets webbplats (på finska): www.ttl.fi/tyostamielta

Mer information

Bekanta dig även med

Nyckelord

Kontakter

Dokument

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Utnyttja kontorsmiljöns möjligheter och öka kontorets attraktionskraft och personalens välbefinnande26.1.2023 09:45:52 EET | Tiedote

I och med distansarbetets stigande popularitet funderar man på många arbetsplatser hur kontoren kan göras mer attraktiva och hur arbetsmiljön kan stödja personalens välbefinnande. Planeringen av en kontorsmiljö som stöder välbefinnande grundar sig på att mängden belastningsfaktorer minskas och resursfaktorerna ökas. Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln. Enligt Arbetshälsoinstitutets översikt har kontorsmiljöer mycket välbefinnandepotential som ännu inte utnyttjats. Fokus har legat på belastningsfaktorer i stället för resursfaktorer. Resursfaktorer kan ökas experimentellt och med små resurser.

Hyödynnä toimistoympäristön mahdollisuudet ja lisää toimiston vetovoimaa ja henkilöstön hyvinvointia26.1.2023 09:00:00 EET | Tiedote

Etätyön lisääntymisen myötä monilla työpaikoilla pohditaan, miten toimistoista saisi vetovoimaisempia ja miten työympäristö voisi tukea henkilöstön hyvinvointia. Hyvinvointia tukevan toimistoympäristön suunnittelu perustuu kuormitustekijöiden vähentämiseen ja voimavaratekijöiden lisäämiseen. Voimavaratekijöitä ovat esimerkiksi palautumista ja viihtyisyyttä lisäävät ratkaisut. Työterveyslaitoksen katsauksen mukaan toimistoympäristöissä on vielä paljon hyödyntämätöntä hyvinvointipotentiaalia. Huomio on kiinnitetty kuormitustekijöihin voimavaratekijöiden sijasta. Voimavaratekijöitä voitaisiin lisätä kokeilevasti ja pienillä resursseilla.

Det behövs nu stöd för ork inom social- och hälsovården och kommunsektorn25.1.2023 10:00:00 EET | Tiedote

Oron över arbetsmängdens tillväxt över toleransen inom social- och hälsovården är större än vid tidigare mätningar enligt både arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? och Kommun10-undersökningen. Trots anledningarna till oro visar flera indikatorer i båda undersökningarna positiv utveckling och lösningsmöjligheter gällande förbättring av social- och hälsovårdens håll- och attraktionskraft.

Extensive survey: Service sectors need to invest in work orientation – new guide offers solutions24.1.2023 13:30:01 EET | Press release

Service sector employees’ experiences regarding the quality of work orientation has decreased. Nearly two out of three employees have considered changing employers. The experience of hurry has also grown significantly. These are among the results of an extensive research survey. Specifically the labour-intensive service sectors, which employ a lot of young people and people with immigrant background, need support when it comes to work orientation. A new digital guide by the Finnish Institute of Occupational Health offers solutions.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum