Työterveyslaitos

Upp till 40 procent kortare konvalescenstid – snart motar TYÖOTE-modellen arbetsoförmågan i grind i hela landet

Dela

Patienterna återvänder snabbare till arbetet när företagsläkaren och specialistläkaren samarbetar. I fråga om ortopediska operationer har det enligt preliminära bedömningar varit möjligt att förkorta konvalescenstiden med cirka en månad. Merparten av välfärdsområdena har tagit TYÖOTE-modellen i bruk. Målet är att sprida modellen bland patientgrupper där arbetsoförmågan är omfattande och inom primärhälsovården och rehabiliteringen.

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 4.1.2023 

Enligt preliminära beräkningar av kostnadseffekterna är det möjligt att med hjälp av TYÖOTE-modellen förkorta konvalescenstiderna avsevärt. Den största effekten ekonomiskt sett beror på ökad produktivitet då patienterna snabbare kan återgår till arbetet.

Till exempel i fråga om diskbråcksoperationer i ländryggen förkortade handlingsmodellen konvalescenstiden med i snitt 29 dagar, dvs. med 40 procent i jämförelse med det nationella genomsnittet för patientgruppen i fråga. Även efter höft- och knäprotesoperationer förkortades konvalescenstiden med åtminstone en fjärdedel (26–34 dagar).

– Enligt nationella bedömningar uppgår kostnaden för enskilda sjukfrånvarodagar för arbetsgivaren och samhället till 420 euro per arbetsdag, berättar Janne Martikainen, professor vid Östra Finlands universitet.

I TYÖOTE-modellen inom den specialiserade sjukvården undviks långa sjukledigheteter, och frågor om patientens arbetsförmåga hänvisas till företagshälsovården. På så sätt bedöms arbetsförmågan individuellt och med beaktande av belastningen.

Gemensamt med den anställda och arbetsgivarrepresentanten gör företagshälsovården en uppskattning om en passligt lång sjukledighet. Dessutom planeras vilken rehabilitering och vilka ändringar i arbetet som är nödvändiga för att återgången till arbetet ska ske så bra som möjligt till exempel efter en operation.

Ett samarbete mellan specialistläkaren och företagsläkaren är även till nytta för patienten

I verksamhetsmodellen fördjupas samarbetet mellan den specialiserade sjukvården och företagshälsovården då kompetensen hos experterna utnyttjas tvärsektoriellt. Den specialiserade sjukvården kan med patientens samtycke kontakta företagshälsovården med hjälp av en elektronisk remiss, till och med genast i samband med att diagnosen är klar.

En specialistläkare inom den specialiserade sjukvården har haft nytta av att kunna få stöd av kompetensen inom företagshälsovården. Detta har i synnerhet varit till nytta för att bedöma en individuell arbetsförmåga, berättar Sari Avikainen, specialist inom neurologi på Sjukhuset Nova i Mellersta Finlands välfärdsområde.

På Sjukhuset Nova har avdelningssekreteraren Carita Sironen bekantat sig med TYÖOTE-modellen i och med sin egen rehabilitering. Sironens rygg opererades i slutet av förra oktober efter flera år av symtom.

– På företagshälsovården lyssnade man noga på mig. Den opererande läkaren skrev ett sjukintyg endast på två veckor, och redan innan operationen bokades en tid för mig hos företagsläkaren och företagsfysioterapeuten. En sjukledighet på en månad räckte totalt. Här har det hela tiden varit möjligt att beakta tillfrisknandet och arbetets natur, berättar Sironen.

Verksamhetsmodellen sprider sig till nya patientgrupper och även till primärhälsovården

Modellen som tagits i bruk i Mellersta Finland kommer att spridas i hela Finland. Efter årsskiftet har ibruktagandet av verksamhetsmodellen inletts åtminstone inom en patientgrupp i flertalet välfärdsområden, och i vissa regioner är uppbyggandet av verksamhetsmodellen i gång eller i ett initialskede. 

– Mest erfarenhet av TYÖOTE-modellen finns i samband med ortopediska operationer, men modellen är till nytta för många olika patientgrupper. Psykiska störningar är orsaken till omfattande arbetsoförmåga i Finland, och det är bra att flera välfärdsområden har byggt upp denna verksamhetsmodell för att även hjälpa patienter som lider av depression, berättar Pauliina Kangas, överläkare på Arbetshälsoinstitutet.

Följande etapper är att anpassa modellen för primärhälsovården och rehabiliteringen samt utöka användningen av den inom den specialiserade sjukvården att även gälla alla patientgrupper bland vilka arbetsoförmågan är omfattande.

För spridningen av TYÖOTE-modellen svarar Arbetshälsoinstitutet. Ett långsiktigt arbete har gjorts för att få spridning av modellen, och detta projekt belönades av Finlands företagsläkarförening som Årets gärning inom arbetshälsa 2022. Finansieringen av verksamheten avbröts dock i september på grund av avslutad projektfinansiering på social- och hälsovårdsministeriet.

Spridningen av verksamhetsmodellen har lyckats bra, men förankringen av den kräver mer tid och stöd. Det vore ett viktigt framsteg att få med primärhälsovården och rehabiliteringen eftersom det kunde bringa avsevärd nytta såväl för de anställda som för samhället, säger Pauliina Kangas.  

Ytterligare information

  • Pauliina Kangas, överläkare, Arbetshälsoinstitutet, pauliina.kangas@ttl.fi, tfn 030 474 2514
  • Janne Martikainen, professor, Östra Finlands universitet,  janne.martikainen@uef.fi, tfn 040 3552600

Läs mer

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Dokument

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Utnyttja kontorsmiljöns möjligheter och öka kontorets attraktionskraft och personalens välbefinnande26.1.2023 09:45:52 EET | Tiedote

I och med distansarbetets stigande popularitet funderar man på många arbetsplatser hur kontoren kan göras mer attraktiva och hur arbetsmiljön kan stödja personalens välbefinnande. Planeringen av en kontorsmiljö som stöder välbefinnande grundar sig på att mängden belastningsfaktorer minskas och resursfaktorerna ökas. Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln. Enligt Arbetshälsoinstitutets översikt har kontorsmiljöer mycket välbefinnandepotential som ännu inte utnyttjats. Fokus har legat på belastningsfaktorer i stället för resursfaktorer. Resursfaktorer kan ökas experimentellt och med små resurser.

Hyödynnä toimistoympäristön mahdollisuudet ja lisää toimiston vetovoimaa ja henkilöstön hyvinvointia26.1.2023 09:00:00 EET | Tiedote

Etätyön lisääntymisen myötä monilla työpaikoilla pohditaan, miten toimistoista saisi vetovoimaisempia ja miten työympäristö voisi tukea henkilöstön hyvinvointia. Hyvinvointia tukevan toimistoympäristön suunnittelu perustuu kuormitustekijöiden vähentämiseen ja voimavaratekijöiden lisäämiseen. Voimavaratekijöitä ovat esimerkiksi palautumista ja viihtyisyyttä lisäävät ratkaisut. Työterveyslaitoksen katsauksen mukaan toimistoympäristöissä on vielä paljon hyödyntämätöntä hyvinvointipotentiaalia. Huomio on kiinnitetty kuormitustekijöihin voimavaratekijöiden sijasta. Voimavaratekijöitä voitaisiin lisätä kokeilevasti ja pienillä resursseilla.

Det behövs nu stöd för ork inom social- och hälsovården och kommunsektorn25.1.2023 10:00:00 EET | Tiedote

Oron över arbetsmängdens tillväxt över toleransen inom social- och hälsovården är större än vid tidigare mätningar enligt både arbetshälsoundersökningen Mitä kuuluu? och Kommun10-undersökningen. Trots anledningarna till oro visar flera indikatorer i båda undersökningarna positiv utveckling och lösningsmöjligheter gällande förbättring av social- och hälsovårdens håll- och attraktionskraft.

Extensive survey: Service sectors need to invest in work orientation – new guide offers solutions24.1.2023 13:30:01 EET | Press release

Service sector employees’ experiences regarding the quality of work orientation has decreased. Nearly two out of three employees have considered changing employers. The experience of hurry has also grown significantly. These are among the results of an extensive research survey. Specifically the labour-intensive service sectors, which employ a lot of young people and people with immigrant background, need support when it comes to work orientation. A new digital guide by the Finnish Institute of Occupational Health offers solutions.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum