Uppdaterade FireFit motiverar räddningspersonalen att upprätthålla arbetsförmågan
FireFit-metoden har använts för att bedöma och följa upp räddningspersonalens funktionsförmåga under femton års tid. Syftet är att stödja räddarens arbetsförmåga under hela arbetskarriären. Nyheter i metoden som hela tiden uppdateras är nu eget referensvärdesmaterial för personer över 60 år och för kvinnor samt en uppdaterad bana som simulerar rökdykning.
Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 11.1.2023
FireFit-metoden bedömer, ger respons på och följer upp den fysiska funktionsförmågan hos räddningspersonal.Bedömningen består av testning av syreupptagningsförmågan och muskelkonditionen, som utgör grunden för FireFit-indexet, och bedömer räddarens fysiska funktionsförmåga och lämplighet för räddningsväsendet. På basis av bedömningen får räddaren individuell respons och ett personligt träningsprogram.
Därtill testar man separat räddarens motorik och rörlighet samt ger övningsinstruktioner. Motoriken och rörligheten stödjer arbetsförmågan, men dessa test bedömer inte lämpligheten för räddningsväsendet. Funktionsförmågan följs upp regelbundet i FireFit.
Egna referensgrupper för personer över 60 år och kvinnor
Responsen från FireFit använder referensvärdesmaterial från tidigare testresultat. Det nyaste materialet består av testresultat från närmare 10 000 räddare och är uppdelat i fem olika åldersgrupper.
– En allt större andel av räddarna är över 60 år. Den upplevda arbetsförmågan är starkt anknuten till åldern, så vi vill hjälpa dem att upprätthålla arbetsförmågan. Nu har de en egen referensvärdesgrupp i FireFit, så att de egna testresultaten kan jämföras med andra i samma ålder. Därtill utarbetar vi egna referensvärden separat för heltidsanställda och avtalsbrandkårernas personal samt för kvinnor. Målet är att räddaren ska sträva efter en god fysisk funktionsförmåga och bevara en god nivå så länge som möjligt, berättar specialsakkunnig Janne Halonen vid Arbetshälsoinstitutet.
Referensvärden används i första hand till att motivera personerna till att själva upprätthålla och utveckla sin fysiska funktionsförmåga.
En bana som simulerar rökdykning bedömer belastning och arbetsfärdighet
På banan som simulerar rökdykning kan räddarens fysiska funktions- och arbetsförmåga bedömas under arbetsliknande förhållanden. Den bedömer inte lämpligheten direkt, utan individuell belastning under arbete med rökdykningsutrustning.
Testbanan är ett bra sätt att bedöma belastningen och arbetsfärdigheterna till exempel efter en sjukledighet. Testbanan som härstammar från 1990-talet har nu uppdaterats för att motsvara dagens behov och förändrade utrustning.
– Det är inte fråga om en tävling, utan var och en har samma mängd tid på banan och prestationen jämförs med personens egen maximala puls. Banan har fått en helt ny slangdragningsuppgift för att den på bästa möjliga sätt ska motsvara riktigt rökdykningsarbete, berättar ledande forskare Sirpa Lusa vid Arbetshälsoinstitutet.
Den uppdaterade banan som simulerar rökdykning rekommenderas att användas för bedömning av arbetsförmågan under arbetsliknande förhållanden.
Testresultaten har ett samband med utvecklingen av arbetsförmågan
FireFit-metodens test och övningar för motorisk funktionsförmåga och rörlighet anses enligt en enkät vara gynnsamma för att stödja räddarens arbetsförmåga. Resultaten från uppföljningsundersökningen stärker pålitligheten hos FireFits motorik- och rörlighetstest för att bedöma och följa balansen, rörligheten och kroppshanteringen som krävs i arbetet för räddare i olika åldrar.
– Vår uppföljningsundersökning stödjer vägledande sambandet mellan resultaten från FireFits motorik- och rörlighetstest och förändringar i arbetsförmågan. När räddaren i början av uppföljningen presterade bra till exempel i det dynamiska balanstestet, där man går på en 10 cm hög och 10 cm bred bom, var räddarens självrapporterade arbetsförmåga efter åtta års uppföljning vanligtvis också bättre, berättar ledande forskare Anne Punakallio vid Arbetshälsoinstitutet.
FireFit5-projektet 2020–2022
- Projektet utvecklade och uppdaterade FireFit-metoden, som bedömer, ger respons på och följer upp den fysiska funktionsförmågan hos räddningspersonal. I projektet bedömde man därtill användningen av metoden för räddningspersonalens motoriska funktionsförmåga och rörlighet.
- Arbetshälsoinstitutet genomförde projektet i samarbete med aktörer inom räddningsbranschen.
- Projektet finansierades av Brandskyddsfonden och Arbetshälsoinstitutet.
- Projektets slutrapport (på finska): FireFit-menetelmän sisällön ja testien päivittäminen ja kehittäminen : FireFit 5. Vaihe (julkari.fi)
- Projektets webbplats (på finska): FireFit-menetelmän sisällön ja testien päivittäminen ja kehittäminen – FireFit5 | Työterveyslaitos (ttl.fi)
Ytterligare information
- ledande forskare Sirpa Lusa, Arbetshälsoinstitutet, sirpa.lusa@ttl.fi, 030 474 8652
- ledande forskare Anne Punakallio, Arbetshälsoinstitutet, anne.punakallio@ttl.fi, tfn 030 474 2648
- specialsakkunnig Janne Halonen, Arbetshälsoinstitutet, janne.halonen@ttl.fi, tfn 030 474 2598
Nyckelord
Kontakter
Juha HietanenspecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504773267juha.hietanen@ttl.fiPäivi LehtomurtospecialexpertTyöterveyslaitos | Finnish Institute of Occupational Health | Arbetshälsoinstitutet
Tel:+358504156309paivi.lehtomurto@ttl.fiLänkar
Om
Må bra av jobbet
Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.
Följ Työterveyslaitos
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos
Policyrekommendation: Arbetsförmåga och produktivitet inom välfärdsområdena med samarbete mellan aktörer inom social- och hälsovården7.2.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Välfärdsområdets uppgift är att ordna social- och hälsovård för invånarna i sitt område. Social- och hälsovårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder produceras av många aktörer och samarbetet mellan dem förverkligas inte alltid på ett systematiskt och planmässigt sätt. För att personer i arbetsför ålder ska få rätt tjänst från rätt plats vid rätt tidpunkt måste välfärdsområdena koordinera de arbetandes hälso- och sjukvårdstjänster. TYÖOTE-verksamhetsmodellen effektiviserar social- och hälsovårdsaktörernas samarbete och stödåtgärderna för arbetsförmågan på en praktisk nivå. Arbetshälsoinstitutet har publicerat en ny policyrekommendation om ämnet.
Politiikkasuositus: Työkykyä ja tuottavuutta hyvinvointialueille sote-toimijoiden yhteistyöllä7.2.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Hyvinvointialueen tehtävänä on järjestää sosiaali- ja terveydenhuolto alueensa asukkaille. Työikäisten sote-palveluita tuottaa moni toimija, eikä toimijoiden välinen yhteistyö aina toteudu järjestelmällisesti ja suunnitelmallisesti. Jotta työikäinen saa oikeat palvelut, oikeasta paikasta ja oikeaan aikaan, hyvinvointialueilla on koordinoitava työssäkäyvien terveyspalveluita. TYÖOTE-toimintamalli tehostaa sote-toimijoiden yhteistyötä ja työkyvyn tukitoimia käytännön tasolla. Työterveyslaitos on julkaissut aiheesta uuden politiikkasuosituksen.
Ett aktivitetsbaserat kontor kan ha långvariga verkningar på välbefinnandet6.2.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Det finns stora individuella skillnader mellan arbetstagare i hur aktivitetsbaserade kontor utnyttjas. Till exempel påverkar ålder, kön och arbetsförmåga hur lokalerna används. När man flyttar till ett aktivitetsbaserat kontor är det viktigt att ta hänsyn till individuella skillnader och övervaka personalens välbefinnande. Aktivitetsbaserade kontor kan ha långvariga verkningar på personalens välbefinnande.
Monitilatoimistolla voi olla pitkäaikaisia hyvinvointivaikutuksia6.2.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Työntekijöiden välillä on suuria yksilöllisiä eroja siinä, miten monitilatoimistoja hyödynnetään. Esimerkiksi ikä, sukupuoli ja työkyky vaikuttavat siihen, miten tiloja käytetään. Monitilatoimistoon siirryttäessä on tärkeää huomioida yksilölliset erot ja seurata henkilöstön hyvinvointia. Monitilatoimistoilla voi olla pitkäaikaisia vaikutuksia henkilöstön hyvinvointiin.
Ingripande i den etiska belastningen inom äldrearbetet förbättrar arbetshälsan, vårdkvaliteten och tillgången till arbetskraft31.1.2023 08:30:00 EET | Tiedote
Etisk belastning är en betydande faktor som belastar arbetshälsan inom äldreomsorgen. Modellen Vanhustyön vatupassi (Vattenpasset för äldrearbete) erbjuder lösningar för chefer och ledningen, med vilka de kan stävja den etiska belastningen i vardagen inom äldrearbetet och bygga en etisk arbetskultur. Resultatet är bättre arbetshälsa och på lång sikt äldrearbete med större dragningskraft.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum