Työterveyslaitos

Utnyttja kontorsmiljöns möjligheter och öka kontorets attraktionskraft och personalens välbefinnande

Dela
I och med distansarbetets stigande popularitet funderar man på många arbetsplatser hur kontoren kan göras mer attraktiva och hur arbetsmiljön kan stödja personalens välbefinnande. Planeringen av en kontorsmiljö som stöder välbefinnande grundar sig på att mängden belastningsfaktorer minskas och resursfaktorerna ökas. Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln. Enligt Arbetshälsoinstitutets översikt har kontorsmiljöer mycket välbefinnandepotential som ännu inte utnyttjats. Fokus har legat på belastningsfaktorer i stället för resursfaktorer. Resursfaktorer kan ökas experimentellt och med små resurser.
Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)
Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.1.2023

Kontrollen av belastningsfaktorer bildar grunden för lokalplanering som stöder välbefinnandet och innebär till exempel bra ventilation, inomhusluft och akustik samt fungerande lokallösningar.

– Kontorsmiljöns belastningsfaktorer har undersökts i stor omfattning och deras kontroll är i regel i bra skick i Finland, säger äldre sakkunnig Kaisa Wallenius från Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetslokalernas resursfaktorer har å sin sida tills vidare undersökts i liten grad och vad gäller lokalplanering som grundar sig på dem finns det ännu mycket oanvänd potential när man strävar efter arbetstagarnas bättre välbefinnande, betonar Wallenius.

Resursfaktorer förbättrar trivseln, arbetets smidighet och hälsan

Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln, såsom gröna växter, dagsljus eller naturvyer. Även lösningar som främjar hälsosamt beteende, t.ex. möbler som ökar fysisk aktivitet eller incitament till att använda trappor och att äta hälsosamt, räknas som resursfaktorer. Mängden resurser kan också ökas genom att beakta arbetets funktionella behov såsom arbetets smidighet, samarbete, interaktion, integritet och behovet av utrymme.

Starta med smidiga försök

Det positiva med resursorienterad planering är att resursfaktorer ofta kan testas smidigt och med små resurser.

– Det är relativt lätt att prova på att till exempel hämta gröna växter till arbetsstationerna, bättre utnyttja utsikter från fönster eller hitta nya sätt att göra namnlösa arbetsstationer mer personliga, föreslår specialsakkunnig Sara Malve-Ahlroth från Arbetshälsoinstitutet.

– Försök och deras effekter ska förstås också följas upp så att man får veta hur ändringarna upplevdes och huruvida de var till nytta. Med hjälp av resursfaktorer kan man också möjligtvis minska belastningsfaktorernas skadliga effekter, såsom stress, påminner Malve-Ahlroth.

Mer forskning behövs

Mycket undersökning krävs fortfarande av hurdana effekter arbetslokalernas resursfaktorer har och av deras förhållande till belastningsfaktorer för att de ska kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt i planeringen av arbetslokalerna.

Miniöversikt: Inomhusmiljöfaktorer som stöder välbefinnande och arbetets smidighet i kontor (på finska)
Minikatsaus: Hyvinvointia ja työn sujumista tukevat sisäympäristötekijät toimistossa
Kaisa Wallenius, Sara Malve-Ahlroth, Hanna Keränen ja Annu Haapakangas, Työterveyslaitos 2023.

  • Arbetshälsoinstitutets experter har publicerat en kompakt och lättbegriplig översikt över belastnings- och resursfaktorer som påverkar välbefinnandet i kontorsmiljöer. Välbefinnande kan stödjas med lokalernas planeringslösningar och ändringar i arbetsmiljön som strävar efter att minska antalet belastningsfaktorer (patogena tillvägagångssätt) eller öka mängden resursfaktorer (salutogena tillvägagångssätt).
  • Översikten granskar hur inomhusluftens kvalitet, temperaturförhållandena, ljudmiljön, den visuella miljön, naturelementen och lokal- och möbellösningarna anknyter till välbefinnande och arbetets smidighet.
  • Översikten grundar sig huvudsakligen på översiktsartiklar som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter på 2010- och 2020-talen.
  • Finansieras av: Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa, som verkställer de mål avsedda för främjande av välbefinnande och hälsa som anges i programmet Sunda lokaler 2028.

Ytterligare information

äldre sakkunnig Kaisa Wallenius, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 514 5993, kaisa.wallenius@ttl.fi

specialsakkunnig Sara Malve-Ahlroth, Arbetshälsoinstitutet, tfn 044 970 7292, sara.malve-ahlroth@ttl.fi

 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)
Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)
Ladda ned bild

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Upplevelserna bland den arbetande befolkningen är kraftigt delade25.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Undersökningen Arbetande Finland lyfter fram att de arbetande personernas upplevelser av sitt eget arbete på många sätt skiljer sig från varandra och återspeglas differentierande på arbetshälsan. Skillnaderna förekommer så väl mellan företagare och löntagare som mellan tjänstemän och arbetstagare. Stillasittande arbete betonas i yrken som högre tjänstemän, liksom även överlånga arbetsveckor.

Työssäkäyvän väestön kokemukset työstä jakautuvat vahvasti25.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote

Työn Suomi -tutkimus nostaa esiin, että työssäkäyvien kokemukset omasta työstä eroavat monella tapaa toisistaan ja heijastuvat eriyttävästi työhyvinvointiin. Eroja on paitsi yrittäjien ja palkansaajien myös toimihenkilöiden ja työntekijöiden välillä. Istumatyö korostuu ylemmissä toimihenkilöammateissa, samoin ylipitkät työviikot. Työn fyysinen luonne on puolestaan keskeinen piirre työntekijäammateissa.

Experiences of the working population are divided in Finland25.3.2024 02:00:00 EET | Press release

The Working Finland study highlights how experiences among the working population diverge in many ways and lead to different outcomes in well-being at work. There are differences between entrepreneurs and employees as well as between white-collar employees and blue-collar employees. Sedentary work and overlong work weeks are emphasized among upper white-collar employees, while the physical nature of work is a key feature of blue-collar work.

Rakenteiden sisältämien PAH-yhdisteiden arvioinnissa materiaali, rakenne ja rasitustekijät on tutkittava kokonaisuutena19.3.2024 11:08:50 EET | Tiedote

Tuoreen tutkimuksen perusteella rakennusmateriaalien sisältämät PAH-yhdisteet ovat harvoin sisäilmariski, jos rakenteet ovat ehjät ja ilmanvaihto on kunnossa. Terveydellisesti haitallisia PAH-yhdistepitoisuuksia saattaa kuitenkin syntyä, kun rakenteita lähdetään avaamaan. Rakenteiden sisältämien PAH:ien arvioinnissa onkin tärkeää tutkia päästöriskiksi arvioitu materiaali, rakenne ja siihen kohdistuvat rasitustekijät kokonaisuutena. AFRYn ja Työterveyslaitoksen tekemän tutkimuksen tuloksia voidaan hyödyntää sisäilmaongelmien ratkaisemisessa sekä korjaus- ja purkutarpeen arvioinnissa.

Personer i arbetsför ålder grupperades på ett nytt sätt – stora grupp- och välfärdsområdesspecifika skillnader i deltagande i arbete12.3.2024 08:00:00 EET | Tiedote

Hälsorelaterade faktorer förklarar endast en del av den arbetsföra befolkningens deltagande i arbete, berättar en ny undersökning. Materialet som samlats i tjänsten Arbetslivskunskap erbjuder ny slags information både nationellt och enligt välfärdsområde om hur befolkningen i arbetsför ålder deltar i arbete. Grupp- och områdesspecifika särdrag ger verktyg för att tänka ut åtgärder som kan vidtas för att öka deltagandet i arbete.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye