Työterveyslaitos

Utnyttja kontorsmiljöns möjligheter och öka kontorets attraktionskraft och personalens välbefinnande

Dela
I och med distansarbetets stigande popularitet funderar man på många arbetsplatser hur kontoren kan göras mer attraktiva och hur arbetsmiljön kan stödja personalens välbefinnande. Planeringen av en kontorsmiljö som stöder välbefinnande grundar sig på att mängden belastningsfaktorer minskas och resursfaktorerna ökas. Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln. Enligt Arbetshälsoinstitutets översikt har kontorsmiljöer mycket välbefinnandepotential som ännu inte utnyttjats. Fokus har legat på belastningsfaktorer i stället för resursfaktorer. Resursfaktorer kan ökas experimentellt och med små resurser.
Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)
Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)

Arbetshälsoinstitutets pressmeddelande 26.1.2023

Kontrollen av belastningsfaktorer bildar grunden för lokalplanering som stöder välbefinnandet och innebär till exempel bra ventilation, inomhusluft och akustik samt fungerande lokallösningar.

– Kontorsmiljöns belastningsfaktorer har undersökts i stor omfattning och deras kontroll är i regel i bra skick i Finland, säger äldre sakkunnig Kaisa Wallenius från Arbetshälsoinstitutet.

– Arbetslokalernas resursfaktorer har å sin sida tills vidare undersökts i liten grad och vad gäller lokalplanering som grundar sig på dem finns det ännu mycket oanvänd potential när man strävar efter arbetstagarnas bättre välbefinnande, betonar Wallenius.

Resursfaktorer förbättrar trivseln, arbetets smidighet och hälsan

Resursfaktorer är till exempel lösningar som ökar återhämtningen och trivseln, såsom gröna växter, dagsljus eller naturvyer. Även lösningar som främjar hälsosamt beteende, t.ex. möbler som ökar fysisk aktivitet eller incitament till att använda trappor och att äta hälsosamt, räknas som resursfaktorer. Mängden resurser kan också ökas genom att beakta arbetets funktionella behov såsom arbetets smidighet, samarbete, interaktion, integritet och behovet av utrymme.

Starta med smidiga försök

Det positiva med resursorienterad planering är att resursfaktorer ofta kan testas smidigt och med små resurser.

– Det är relativt lätt att prova på att till exempel hämta gröna växter till arbetsstationerna, bättre utnyttja utsikter från fönster eller hitta nya sätt att göra namnlösa arbetsstationer mer personliga, föreslår specialsakkunnig Sara Malve-Ahlroth från Arbetshälsoinstitutet.

– Försök och deras effekter ska förstås också följas upp så att man får veta hur ändringarna upplevdes och huruvida de var till nytta. Med hjälp av resursfaktorer kan man också möjligtvis minska belastningsfaktorernas skadliga effekter, såsom stress, påminner Malve-Ahlroth.

Mer forskning behövs

Mycket undersökning krävs fortfarande av hurdana effekter arbetslokalernas resursfaktorer har och av deras förhållande till belastningsfaktorer för att de ska kunna utnyttjas på bästa möjliga sätt i planeringen av arbetslokalerna.

Miniöversikt: Inomhusmiljöfaktorer som stöder välbefinnande och arbetets smidighet i kontor (på finska)
Minikatsaus: Hyvinvointia ja työn sujumista tukevat sisäympäristötekijät toimistossa
Kaisa Wallenius, Sara Malve-Ahlroth, Hanna Keränen ja Annu Haapakangas, Työterveyslaitos 2023.

  • Arbetshälsoinstitutets experter har publicerat en kompakt och lättbegriplig översikt över belastnings- och resursfaktorer som påverkar välbefinnandet i kontorsmiljöer. Välbefinnande kan stödjas med lokalernas planeringslösningar och ändringar i arbetsmiljön som strävar efter att minska antalet belastningsfaktorer (patogena tillvägagångssätt) eller öka mängden resursfaktorer (salutogena tillvägagångssätt).
  • Översikten granskar hur inomhusluftens kvalitet, temperaturförhållandena, ljudmiljön, den visuella miljön, naturelementen och lokal- och möbellösningarna anknyter till välbefinnande och arbetets smidighet.
  • Översikten grundar sig huvudsakligen på översiktsartiklar som publicerats i internationella vetenskapliga tidskrifter på 2010- och 2020-talen.
  • Finansieras av: Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa, som verkställer de mål avsedda för främjande av välbefinnande och hälsa som anges i programmet Sunda lokaler 2028.

Ytterligare information

äldre sakkunnig Kaisa Wallenius, Arbetshälsoinstitutet, tfn 050 514 5993, kaisa.wallenius@ttl.fi

specialsakkunnig Sara Malve-Ahlroth, Arbetshälsoinstitutet, tfn 044 970 7292, sara.malve-ahlroth@ttl.fi

 

Nyckelord

Kontakter

Bilder

Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)
Centrala inomhusmiljöfaktor på kontoret som påverkar välbefinnandet och arbetets smidighet (på finska)
Ladda ned bild

Länkar

Om

Työterveyslaitos
Työterveyslaitos
Topeliuksenkatu 41 b
00250 Helsinki

+35830 474 1https://www.ttl.fi/

Må bra av jobbet

Arbetshälsoinstitutet är en finländsk forsknings-, utvecklings- och expertinstans inom området för arbetsvälbefinnande. Verksamhetens syfte är att främja hälsa och säkerhet i arbetet och öka arbetstagarnas välbefinnande. Institutet är ett självständigt offentligrättsligt samfund inom social- och hälsovårdsministeriets förvaltningssektor med verksamhetsställen på fem orter och huvudkontor i Helsingfors, Finland. Verksamheten finansieras till hälften av statsmedel. Arbetshälsoinstitutet har cirka 500 anställda.

 För medier | Arbetshälsoinstitutet (ttl.fi)

Följ Työterveyslaitos

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Työterveyslaitos

Undersökning: Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade särskilt inom social- och hälsovårdsbranschen – ångest var den vanligaste orsaken12.9.2025 06:00:00 EEST | Pressmeddelande

Arbetshälsoinstitutets registerundersökning visar att sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade tydligt inom alla undersökta verksamhetsområden åren 2015–2021. Ökningen var särskilt kraftig inom social- och hälsovårdsbranschen och bland kvinnor i tjänstemannaställning under 50 år. Samtidigt passerade ångest depression som den vanligaste orsaken till nya perioder av sjukfrånvaro.

Tutkimus: Mielenterveysperusteiset sairauspoissaolot kasvoivat erityisesti sote-alalla – ahdistuneisuus nousi yleisimmäksi syyksi12.9.2025 06:00:00 EEST | Tiedote

Työterveyslaitoksen rekisteritutkimus osoittaa, että mielenterveysperusteiset sairauspoissaolot lisääntyivät selvästi kaikilla tutkituilla toimialoilla vuosina 2015–2021. Nousu oli erityisen rajua sote-alalla ja alle 50-vuotiailla toimihenkilönaisilla. Samalla ahdistuneisuus ohitti masennuksen uusien sairauspoissaolojaksojen yleisimpänä syynä.

Study: Mental health-related sickness absences increased especially in the social welfare and health care sector – anxiety became the most common cause12.9.2025 06:00:00 EEST | Press release

A register study by the Finnish Institute of Occupational Health demonstrates that mental health-related sickness absences increased significantly in all studied industrial sectors in 2015–2021. The increase was particularly steep in the social welfare and health care sector and among female white-collar employees under the age of 50. At the same time, anxiety overtook depression as the most common cause of new periods of sickness absence.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
World GlobeA line styled icon from Orion Icon Library.HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye