Värmebölja på kommande – du kan själv förhindra dess skadliga effekter
Värmen kan utgöra en hälsorisk för vem som helst om man inte skyddar sig från dess effekter tillräckligt. Skadliga sidoeffekter som orsakas av hög temperatur såsom värmesjukdomar, kan man själv förebygga.
“Under värmeböljan är det skäl att upprätthålla vätskebalansen regelbundet under hela dagen. Det lönar sig att välja ett alkoholfritt alternativ för att släcka törsten. Det är också viktigt att äta tillräckligt för att saltbalansen i kroppen ska hållas normal”, berättar direktören för resultatenheten Internmedicin och rehabilitering och ledande överläkare Jukka Louhija.
Det lönar sig att hålla sig i svala inomhusutrymmen och undvika fysisk belastning.
Det är också viktigt att ta hand om sina närmaste i varmt väder. Äldre personer är särskilt sårbara för värmens sidoeffekter. Tillståndet hos en äldre person som lider av hetta kan sjunka snabbt och kräva sjukhusvård redan inom ett dygn.
“Det är skäl att se till att man dricker tillräckligt med vatten och att miljön är sval. Det är bra om de närmaste ringer åtminstone en gång om dagen och kontrollerar att den äldre mår bra”, berättar Louhija.
Känn igen tecken på värmeslag
Den varma temperaturen kan orsaka värmesjukdomar av olika grader och leda till värmeutmattning och till och med värmeslag. Värmeslag ska alltid misstänkas när fysisk belastning förenas med varm hud, medvetandestörningar, lågt blodtryck, hyperventilation, illamående eller diarré.
Om du har symtom på värmesjukdomar:
- Se till att kroppen svalnar och att vätskeförlusten korrigeras.
- Sök dig genast i skugga och ta av dig extra kläder.
- Kyl ned kroppen med kylförpackningar eller genom att ösa eller skvätta kallt vatten på huden och huvudet.
- Fläktar och att manuellt fläkta luft kan hjälpa.
Om du misstänker att det behövs jourmässig vård - ring Jourhjälpen på numret 116 117
Om du får symtom på värmeslag - ring det allmänna nödnumret 112
För mera information
Kontaktuppgifter till HUS medietjänst: https://www.hus.fi/sv/aktuellt/media
Nyckelord
Kontakter
Överläkare, linjedirektör Jukka Louhija
HUS Internmedicin och rehabilitering
050 449 7524
jukka.louhija@hus.fi
Om
På HUS Helsingfors universitetssjukhus vårdas årligen cirka 680 000 patienter. Våra nästan 27 000 proffs arbetar för alla patienters bästa. Vi har ansvaret för den specialiserade sjukvården för invånarna i våra 24 medlemskommuner. Dessutom har behandlingen av flera sällsynta och svåra sjukdomar koncentrerats riksomfattande till oss.
HUS är Finlands största aktör inom hälso- och sjukvårdsbranschen och den näst största arbetsgivaren i landet. Vår kompetens är internationellt känd och erkänd. Som universitetssjukhus utvärderar och utvecklar vi ständigt våra behandlingsmetoder och vår verksamhet.
Följ HUS
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från HUS
Riktad screening kan förebygga farliga hjärnblödningar hos rökande medelålders kvinnor26.6.2025 08:58:18 EEST | Pressmeddelande
Enligt en undersökning utförd av finländska neurokirurger har till och med var tionde kvinna i åldern 50–60 år som röker ett hjärnaneurysm. En screening riktad till denna riskgrupp kan förebygga allvarliga hjärnblödningar.
Kohdennettu seulonta voi ehkäistä vaarallisia aivoverenvuotoja tupakoivilla keski-ikäisillä naisilla26.6.2025 08:58:18 EEST | Tiedote
Suomalaisten neurokirurgien tutkimuksen mukaan jopa joka kymmenennellä tupakoivalla 50–60-vuotiaalla naisella on aivovaltimopullistuma. Tälle riskiryhmälle kohdennettu seulonta voi ehkäistä vakavia aivoverenvuotoja.
Targeted screening may prevent dangerous cerebral hemorrhages in middle-aged women who smoke26.6.2025 08:58:18 EEST | Press release
According to a study by Finnish neurosurgeons, up to one in ten female smokers aged 50–60 have an intracranial aneurysm. Screening targeted at this risk group may prevent severe cerebral hemorrhages.
Arteriovenösa missbildningar i hjärnan orsakar sällan plötslig död utanför sjukhus24.6.2025 08:59:37 EEST | Pressmeddelande
En finländsk studie visar att arteriovenösa missbildningar i hjärnan (AVM) endast sällan leder till plötslig död utanför sjukhus. Överraskande nog visade sig epileptiska anfall vara en vanligare dödsorsak än hjärnblödningar.
Aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat aiheuttavatkin vain harvoin äkkikuolemia sairaalan ulkopuolella24.6.2025 08:59:37 EEST | Tiedote
Suomalaistutkimus osoitti, että aivojen valtimo-laskimoepämuodostumat (AVM) johtavat vain harvoin äkillisiin kuolemiin sairaalan ulkopuolella. Yllättäen epilepsiakohtaukset osoittautuivat yleisemmäksi kuolinsyyksi kuin aivoverenvuodot.
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum