Suomen Akatemia

Vetenskaplig kvalitet, genomslag och förnyelse hörnstenar i Finlands Akademis finansieringsbeslut

Dela

Finlands Akademis septemberutlysningen 2019 ledde till finansieringsbeslut för 219 akademiprojekt som omfattar totalt 263 delprojekt. Dessutom beviljade Akademin finansiering för 67 anställningar som akademiforskare, 107 anställningar som forskardoktor och 12 anställningar som klinisk forskare. Forskningsrådens finansiering riktades brett mot olika ämnesområden och uppgick sammantaget till 173,6 miljoner euro. Andelen kvinnor bland finansieringsmottagarna var 42 procent.

I syfte att främja forskarkarriären hos den yngre generationen beviljade Akademin nu för andra gången finansiering från ett specialanslag på 25 miljoner euro som avsatts i statsbudgeten. Anslaget delades ut i samband med akademiprojektsbidragen. Finansieringen beviljades till de bästa företrädarna för den yngre generationens forskare som disputerat för högst tio år sedan eller för högst 14 år sedan när det gäller läkare som specialiserat sig.

Antalet ansökningar är relativt stabilt och inga stora förändringar har kunnat skönjas de senaste två åren. Ansökningarna minskade något från ifjol. Det största antalet ansökningar kommer in inom naturvetenskapliga ämnen, som även har de flesta finansierade projekten. Könsfördelningen bland dem som ansöker om respektive beviljas finansiering har varit rätt jämn om man ser till forskardoktorerna, medan männens andel är klart högre när det gäller akademiforskare och akademiprojekt.

I sina finansieringsbeslut betonade Akademin forskningens höga kvalitet och genomslag liksom nya vetenskapliga infallsvinklar. Reko Leino, ordförande för forskningsrådet för naturvetenskap och teknik, säger att forskningsrådet gladde sig över ansökningarnas höga kvalitet. ”Beklagligt nog var vi även tvungna att avstå från att finansiera ett stort antal ansökningar som bedömts vara utmärkta”, berättar Leino.

Ansökningarna genomgick en referentgranskning (peer review) av internationella bedömningspaneler. Varje år deltar ungefär 900 internationella forskare i Finlands Akademis bedömningsprocess. I samband med septemberutlysningen 2019 var antalet bedömningspaneler 62 med totalt 650 experter. Dessutom deltog 80 enskilda sakkunniga.

Bedömningspanelerna rangordnade ansökningarna, inte bara med hänsyn till den vetenskapliga kvaliteten och forskningens originalitet, utan även med tanke på de mål som satts upp för bidragsformen i fråga. Akademiprojekten rangordnades efter forskningsplanens vetenskapliga kvalitet och innovativa approach. När det gäller forskaranställningar beaktades utöver dessa kriterier även sökandes kvalifikationer för anställningen.

I sin respons ansåg panelernas ordförande att Akademins bedömningsprocess var lyckad och att Akademins e-tjänst håller internationell toppnivå. Även panelernas sammansättning ansågs lyckad.

Alla slutliga finansieringsbeslut fattades vid forskningsrådens möten som ordnades i form av distansmöten med anledning av coronapandemin. Förbindelserna fungerade riktigt bra, och att mötas på distans försvårade inte besluten på något sätt”, säger Ursula Schwab, ordförande för forskningsrådet för biovetenskap, hälsa och miljö.

Det här var andra gången som beslut fattades genom en tvådelad process när det gäller ansökningar om akademiprojektsbidrag och bidrag för anställning som akademiforskare, forskardoktor och klinisk forskare. I regel beslutade forskningsrådet, efter eget avvägande, att inte bevilja finansiering för de ansökningar som i det första skedet fått betyget 1–4 i panelens vetenskapliga bedömning. I det första skedet fattades beslut för 52–72 procent av ansökningarna om akademiprojekts-, akademiforskar- och forskardoktorsbidrag. I det andra steget behandlades resten av ansökningarna, huvudsakligen de som fått betyget 5–6.

”Beslutsprocessen i två steg har tagits positivt emot eftersom det leder till snabbare besked. I det första skedet fattas bara negativa beslut, men det har inte väckt negativa kommentarer”, säger Sami Pihlström, ordförande för forskningsrådet för kultur och samhälle.

”Vi samarbetar med forskare och forskarsamhället för att bättre kunna svara på förändringar och utvecklingsbehov när det gäller ansöknings- och beslutsprocessen. Akademins insatser och finansieringsformer syftar till att stödja forskare i de förändringar som sker i forskningsarbetet”, säger Riitta Maijala, överdirektör för forskning vid Finlands Akademi.

Mer information

Kontakter

Finlands Akademi, kommunikationen
informatör Leena Vähäkylä
tfn 0295 335 139
fornamn.efternamn(at)aka.fi

Om

Suomen Akatemia
Suomen Akatemia
Hakaniemenranta 6, PL 131
00531 HELSINKI

029 533 5000http://www.aka.fi/fi

Suomen Akatemia rahoittaa korkealaatuista tieteellistä tutkimusta, toimii tieteen ja tiedepolitiikan asiantuntijana sekä vahvistaa tieteen ja tutkimustyön asemaa yhteiskunnassa. Pyrimme toiminnassamme siihen, että suomalainen tutkimus uusiutuu, monipuolistuu ja kansainvälistyy. Luomme edellytyksiä tutkijankoulutukselle ja tutkijanuralle, kansainvälistymiselle ja tutkimustulosten hyödyntämiselle. Katamme kaikki tieteen ja tutkimuksen alat. Vuonna 2020 rahoitamme tutkimusta 413 miljoonalla eurolla. Akatemia toimii opetus- ja kulttuuriministeriön hallinnonalalla.

Följ Suomen Akatemia

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Akatemia

Laatu, vaikuttavuus ja tieteen uudistuminen Suomen Akatemian jakaman rahoituksen kulmakivinä24.6.2020 10:29:11 EESTTiedote

Suomen Akatemia rahoitti syyskuun 2019 haussa 219 akatemiahanketta, joihin osallistuu yhteensä 263 osahanketta. Lisäksi rahoitusta myönnettiin 67 akatemiatutkijan, 107 tutkijatohtorin ja 12 kliinisen tutkijan tehtävään. Yhteensä tutkimuksen toimikunnat myönsivät rahoitusta 173,6 miljoonaa euroa laajasti eri tieteenaloille. Rahoituksen saaneista naisia oli 42 prosenttia.

Pandemiat yhteiskunnallisena haasteena mukaan strategisen tutkimuksen uusiin teemaehdotuksiin16.6.2020 09:17:24 EESTTiedote

Suomen Akatemian yhteydessä toimiva strategisen tutkimuksen neuvosto (STN) ehdottaa valtioneuvostolle kolmea teemaa vuoden 2021 strategisen tutkimuksen ohjelmille . Teemoissa keskitytään hyvinvointiyhteiskunnan rakenteita haastavaan väestön ikärakenteen muutokseen, luonnon monimuotoisuuden uhkaavaan vähenemiseen sekä pandemioihin yhteiskunnallisena haasteena. Neuvoston ehdotukset uusiksi strategisen tutkimuksen teemoiksi: - Väestörakenteen muutokset – syyt, seuraukset ja ratkaisut - Elonkirjon köyhtymisen ympäristölliset ja yhteiskunnalliset yhteydet - Pandemiat yhteiskunnallisena haasteena Tutkimusteemoja läpileikkaavaksi painopisteeksi ehdotetaan hyvinvointia. Strategisen tutkimuksen vuotuisen teemavalmistelun tavoitteena on ennakoida Suomen tulevaisuuden kannalta merkittäviä yhteiskunnallisia haasteita. Uudet teemaehdotukset täydentävät myös strategisen tutkimuksen aiempia teemoja. Yhdessä strategisen tutkimuksen teemat luovat monipuolisen kokonaisuuden sekä tukevat tietoon perustuv

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum