Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020.
Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020.
Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020.
"Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att tillgången till service upplevs som långsam. Detta kan fördröja eller förhindra användningen av servicen. En del av dem som anlitat socialservice befinner sig i en livssituation där deras möjligheter att söka vård är svaga", konstaterar specialforskare Katja Ilmarinen.
"Tillgången till service försvåras av den uppskjutna social- och hälsovårdsreformen, vårdskulden till följd av coronan och den allt svårare personalbristen. Att förbättra tillgången till basservice och trygga personalresurserna är en viktig uppgift i de nya välfärdsområdena nu när servicenätverket förnyas", berättar ledande expert Anna-Mari Aalto.
Uppgifterna framgår av den omfattande undersökningen Hälsosamma Finland, som genomfördes hösten 2022 och vintern 2023.
Lågutbildade upplever mest problem med tillgången
Lågutbildade personer upplever mer problem med tillgången till hälso- och socialvårdstjänster än högutbildade.
Socioekonomiska skillnader ser man, utöver i tillgången till vård, även i vårdupplevelserna. Lågutbildade är mer missnöjda med vårdprocessen än högutbildade.
"Ett viktigt mål för den finländska social- och hälsovårdspolitiken är jämlik tillgång till tjänster. Enligt denna undersökning förverkligas detta emellertid dåligt. Det finns strukturella faktorer i vårt servicesystem som orsakar socioekonomiska skillnader i tillgången till vård och som är betydande även på internationell nivå", konstaterar Anna-Mari Aalto.
Hälften av dem som använder hälso- och socialvårdstjänster upplever att serviceprocessen är smidig
I undersökningen utreddes också användarnas erfarenheter av servicen efter att de hade fått tillgång till vård.
Över hälften av de vuxna som använt hälso- och sjukvårdstjänster och knappt hälften av dem som anlitat socialservice upplever att det går smidigt att använda tjänsterna och sköta sina egna ärenden.
En tredjedel av de män och kvinnor som använt hälso- och sjukvårdstjänster har oftast varit i kontakt med samma läkare. Ungefär en fjärdedel av männen och kvinnorna hade varit i kontakt med samma skötare.
Knappt hälften av de vuxna som anlitat socialservice har oftast varit i kontakt med samma yrkesutbildade person.
Vid bedömningen av det senaste mottagningsbesöket inom hälso- och sjukvården bedömde 70 procent av användarna av hälso- och sjukvårdstjänster att tjänsten motsvarade behovet och nästan lika många upplever att interaktionen med vårdpersonalen förlöpte på ett positivt sätt.
Minst hälften av de som anlitat socialservice har en positiv upplevelse av interaktionen, men endast 40 procent anser att servicen motsvarade behovet.
"Kundupplevelserna är något positivare när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster än socialservice. De ärenden som behandlas inom socialservicen är ofta mer komplicerade och svårare att lösa än inom hälso- och sjukvården, där ärendet kan skötas vid ett engångsbesök", berättar Katja Ilmarinen.
"Serviceupplevelsen förbättras av förtroendet för den anställda och stödets hållbarhet samt av att ärendet framskrider i servicesituationen. Personalrörligheten och dåligt informationsflöde, till exempel inom hemvården, kan i värsta fall orsaka farliga situationer”, fortsätter hon.
Digital ärendehantering ökar i popularitet, men det behövs handledning i användningen av tjänsterna
Den digitala ärendehanteringen inom social- och hälsovårdstjänsterna har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. 33 procent av männen och 41 procent av kvinnorna uppger att de nu använder digitala tjänster inom social- och hälsovårdstjänsterna.
Den digitala ärendehanteringen har ökat betydligt också bland personer över 65 år: bland män från 12 procent till 15 procent och bland kvinnor från 9 procent till 14 procent från 2020 till 2022.
Allmän digital ärendehantering till exempel i MinSkatt eller i nätbanken är fortfarande vanligare än digital ärendehantering inom social- och hälsovårdstjänster. I allmänhet använder nio av tio vuxna digitala tjänster, medan betydligt färre använder digitala social- och hälsovårdstjänster.
Nästan var femte upplever ett behov av handledning i användningen av digitala social- och hälsovårdstjänster. Yngre generationer behöver handledning mer sällan än andra. Trots det är 62 000 personer i åldern 20–39 år i behov av stöd. Bland personer över 75 år är antalet redan 346 000.
"Förmågan att uträtta ärenden digitalt är ingen självklarhet, och därför ska personer i alla åldrar ha möjligheter att utveckla sin kompetens under hela livet. Träning i att uträtta ärenden digitalt skulle till exempel kunna vara en del av den grundläggande undervisningen och av studier på andra stadiet", berättar forskare Maiju Kyytsönen.
"Det är särskilt viktigt att underlätta den digitala ärendehanteringen under de kommande åren, då man i Finland har för avsikt att främja den digitala ärendehanteringens företräde inom social- och hälsovårdstjänsterna", fortsätter Kyytsönen.
Till enkäten Hälsosamma Finland kallades 61 000 slumpmässigt utvalda personer från olika delar av Finland som fyllt 20 år. 28 000 (46 % av de som blivit kallade) svarade på enkäten. Undersökningens urval bildades så att resultaten kan generaliseras till hela Finland. Resultaten är också tillgängliga per välfärdsområde.
Källa:
Tillgång till tjänster, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Servicens tillgänglighet, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Servicens klientorientering, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Resultat per välfärdsområde, tabeller på webben (på finska)
Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Anna-Mari Aalto
ledande expert
THL
tfn 029 524 7252
anna-mari.aalto(at)thl.fi
Katja Ilmarinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6788
fornamn.efternamn@thl.fi
Maiju Kyytsönen
forskare
THL
tfn 029 524 7442
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare undersökningar:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: Finländarnas övervikt orsakar redan betydande problem – nu behövs samhällsåtgärder4.12.2023 11:39:09 EET | Tiedote
Cirka 1,2 miljoner vuxna har ett kroppsmasseindex (BMI) som överskrider gränsen för fetma (30 kg/m2). 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har fetma. Fetma är vanligast i åldersgruppen 40–64 år, där en av tre har fetma. Bukfetma är ännu vanligare och förekommer hos nästan varannan vuxen. Ett midjemått på över 90 centimeter hos kvinnor och över 100 centimeter hos män betraktas som bukfetma. Fetma och bukfetma har blivit vanligare bland personer i arbetsför ålder, dvs. 20–64-åringar. Bland män i arbetsför ålder har fetma ökat med 3 procentenheter och bland kvinnor med 4 procentenheter jämfört med 2017. I genomsnitt har vikten för en man av medellängd ökat med 1,6 kg och för en kvinna av medellängd med 1,8 kg. Uppgifterna framgår av THL:s undersökning Hälsosamma Finland, där 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 20 år och äldre kallades till en omfattande hälsoundersökning. Av dem deltog 5 800 (58 % av dem som fick kallelsen) i hälsoundersökningen. ”Fetma blir vanligar
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum