Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017.
Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter.
Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket.
"Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander.
”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor, som är allt vanligare", fortsätter Majlander.
Nativiteten har sjunkit under en lång tid och det finns inga enkla lösningar för att höja den.
"En positiv diskussion om barnfamiljers liv kunde uppmuntra dem som förhåller sig tveksamma till att skaffa barn", konstaterar forskningschef Reija Klemetti. "Dessutom borde samhällsstrukturerna stöda familjebildningen bättre. Att bilda familj och skapa en egen karriär borde vara möjligt också för kvinnor i reproduktiv ålder.”
"Barnfamiljernas liv borde underlättas genom att stöda föräldrarnas ork och till exempel trygga högklassig småbarnspedagogik och möjlighet till familjebostäder till rimligt pris", fortsätter Klemetti.
För en del är barnlöshet ett medvetet val, men många är barnlösa mot sin egen vilja
En stor del av deltagarna i undersökningen vill ha barn. 39 procent av kvinnorna under 50 år och 44 procent av männen uppger att de vill ha barn i framtiden. Önskan att skaffa barn är vanligast bland personer under 30 år och minskar med åldern.
16 procent av kvinnorna i åldern 30–74 år och 11 procent av männen har upplevt ofrivillig barnlöshet. Cirka 60 procent av dem som upplevt ofrivillig barnlöshet har sökt sig till fertilitetsundersökningar eller -behandlingar och cirka hälften av dem har fått barn med hjälp av behandlingar.
"Fertilitetsrådgivningen erbjuder information om såväl prevention av graviditet som de biologiska förutsättningarna för graviditet. Rådgivningen borde göras till en del av undervisningen i hälsokunskap i skolorna och av hälsoundersökningar och annan rådgivning för personer i fertil ålder. På så sätt skulle åtminstone inte brist på kunskap vara orsaken till en enda människas ouppfyllda drömmar om barn", konstaterar Reija Klemetti.
För en del av de kvinnor och män som valt frivillig barnlöshet är orsaken till beslutet att de inte vill ha egna barn. För en del kan orsaken vara den ekonomiska situationen eller otillräckligt samhälleligt stöd.
"Vi vet från tidigare undersökningar att de som valt frivillig barnlöshet är nöjda med sin livsstil och inte vill avstå från den. Bland de personer som redan fått barn är de viktigaste orsakerna till att inte vilja ha fler barn ett lämpligt antal barn, föräldrarnas egen ork samt samordningen av arbete och familj", berättar Klemetti.
Det är vanligt med rikliga och smärtsamma menstruationer
I undersökningen utreddes också andra teman med anknytning till kvinnosjukdomar. Enligt undersökningen har 45 procent av kvinnorna under 50 år rikliga menstruationsblödningar. Dessutom har hela 51 procent av kvinnorna under 50 år svåra menstruationssmärtor.
"Orsakerna till problemen måste utredas och besvären behandlas, eftersom de i värsta fall kan vara något som stör livet avsevärt. Hormonell behandling lämpar sig för de flesta för behandling av menstruationssmärtor och rikliga blödningar och man borde inte vara rädd för att använda sig av dessa vid behov. Det är beklagligt att läkarbesöken för kvinnobesvär, med undantag av preventivmedels- och rådgivningsbesök, i praktiken i många fall måste bekostas av en själv på den privata sidan", konstaterar överläkare Lara Lehtoranta.
Källa:
Alla Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Reija Klemetti
forskningschef
THL
tfn 029 524 7265
fornamn.efternamn@thl.fi
Satu Majlander
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7510
fornamn.efternamn@thl.fi
Lara Lehtoranta
överläkare
THL
tfn 029 524 8234
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare undersökningar:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
Undersökningen Hälsosamma Finland: Finländarnas övervikt orsakar redan betydande problem – nu behövs samhällsåtgärder4.12.2023 11:39:09 EET | Tiedote
Cirka 1,2 miljoner vuxna har ett kroppsmasseindex (BMI) som överskrider gränsen för fetma (30 kg/m2). 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har fetma. Fetma är vanligast i åldersgruppen 40–64 år, där en av tre har fetma. Bukfetma är ännu vanligare och förekommer hos nästan varannan vuxen. Ett midjemått på över 90 centimeter hos kvinnor och över 100 centimeter hos män betraktas som bukfetma. Fetma och bukfetma har blivit vanligare bland personer i arbetsför ålder, dvs. 20–64-åringar. Bland män i arbetsför ålder har fetma ökat med 3 procentenheter och bland kvinnor med 4 procentenheter jämfört med 2017. I genomsnitt har vikten för en man av medellängd ökat med 1,6 kg och för en kvinna av medellängd med 1,8 kg. Uppgifterna framgår av THL:s undersökning Hälsosamma Finland, där 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 20 år och äldre kallades till en omfattande hälsoundersökning. Av dem deltog 5 800 (58 % av dem som fick kallelsen) i hälsoundersökningen. ”Fetma blir vanligar
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum