Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra.
Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen.
”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä.
År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år
Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men hädanefter byts uppföljningsperioden alltid i månadsskiftet september–oktober. På grund av ändringen var uppföljningsperioden för 2023 undantagsvis endast nio månader, från januari till september, så den är inte helt jämförbar med tidigare år. Trots att uppföljningsperioden var kortare än normalt konstaterades fler fall än under föregående kalenderår.
”Målet med att ändra uppföljningsperioden är att vaccinationsrekommendationerna kan ses över och uppdateras tidigare än förut. Då har personer som bor i riskområdena mer tid att skaffa ett omfattande vaccinationsskydd innan fästingarna aktiveras på våren. Det är bra att ta de två första doserna av vaccinet i vaccinationsserien medan snön ännu är på marken”, säger Mäkelä.
Nya områden med i vaccinationsprogrammet på olika håll i Finland
Det nationella vaccinationsprogrammet för fästingburen hjärninflammation utvidgas i år i flera områden. Nya områden är Tohmajärvi kommun, postnummerområde Kuusimäki-Lavola (53810) i Villmanstrand, postnummerområde Bromarv (10570) i Raseborg samt Björnsö i Helsingfors.
Dessutom utvidgas det område som omfattas av vaccinationsprogrammet i Kemi, så att det täcker postnummerområdena Takajärvi-Haukkari (94700), Pikku Berliini-Hepola (94830), Veitsiluoto (94800), Ajos (94900) och Peurasaari (94720) i sin helhet.
Förutom i ovan nämnda områden fortsätter TBE-vaccinationerna inom det nationella vaccinationsprogrammet på Åland, i Pargas, Simo, de södra stadsdelarna i Kemi, Kotka skärgård, Sommaröarna i Esbo, stadsdelen Sammonlahti i Villmanstrand, ön Preiskari utanför Brahestad, Gustavs, Sibbo skärgård, i postnummerområdena Ojamo (08200), Lylyis/Hormajärvi (08450), Vols/Virkby (08700) och Gerknäs (08800) i Lojo samt i postnummerområdena Bobäck (02440) och Masaby (02430) i Kyrkslätt.
Permanent bosatta invånare och långvariga fritidsboende i områdena har rätt till vaccinationer
Vaccinationerna i det nationella vaccinationsprogrammet är avgiftsfria och alla fast bosatta och långvariga fritidsboende i området som fyllt tre år har rätt till dem. Ju mer man vistas i området och rör sig i naturen under den snöfria tiden, desto mer behövs vaccinet.
I grundvaccinationsserien ingår tre doser, och det är bra att inleda serien senast i början av våren, så att man hinner få två vaccindoser före sommaren. Den tredje dosen ges 9–12 månader efter den andra dosen.
TBE-vaccinationer enligt det nationella vaccinationsprogrammet ges endast i de välfärdsområden som har områden som hör till vaccinationsprogrammet. Välfärdsområdena informerar om hur vaccinationerna ordnas.
De boosterdoser som behövs efter grundserien ingår tills vidare inte i det nationella vaccinationsprogrammet utan bekostas på egen hand. Den första boostern rekommenderas tre år efter grundserien.
Uppdateringar även i vaccinationsrekommendationerna för områden utanför vaccinationsprogrammet
THL ger vaccinationsrekommendationer även för områden som inte ingår i det nationella vaccinationsprogrammet, där risken inte är lika stor som i de områden som omfattas av programmet. Även rekommendationerna har uppdaterats för 2024. I dessa områden bekostar den som vaccineras själv vaccinationsserien. Många kommuner särskilt i skärgårds- och kustregionen hör till riskområdet för fästingburen hjärninflammation.
Kommunspecifika fall och TBE-vaccinationsrekommendationer kan granskas i kartapplikationen som finns på THL:s webbplats.
Skydda dig mot fästingbett
TBE-vaccinet skyddar endast mot fästingburen hjärninflammation som orsakas av ett virus. Vaccinet skyddar inte mot andra sjukdomar som sprids av fästingar, såsom borrelios, och det hindrar inte fästingar från att bita fast i huden. Alla sjukdomar som sprids av fästingar kan bekämpas genom att man skyddar sig mot fästingbett.
När man rör sig i naturen i områden där det förekommer fästingar är det bra att använda ljusa kläder med långa ärmar och byxben samt att lägga byxbenen innanför strumporna. Insektsmedel mot fästingar kan ge extra skydd, liksom en daglig fästingkontroll. Detta är särskilt effektivt med tanke på borrelia, som är betydligt vanligare än TBE i Finland.
”Man behöver dock inte begränsa sin vistelse i naturen på grund av rädsla för fästingsjukdomar. Utomhusvistelse har mycket större hälsofördelar än vad risken med fästingar är ", påminner Mäkelä.
Mer information
Vad är fästingburen hjärninflammation? (THL)
TBE-vaccinationer utanför vaccinationsprogrammet
Puutiaisaivotulehdus ja borrelioosi, kumpi olikaan kumpi? (på finska, THL:s blogg 16.3.2021)
Henna Mäkelä
forskare
THL
tfn 029 524 7488
fornamn.efternamn@thl.fi
Anniina Virkku (vaccin)
sakkunnigläkare
THL
fornamn.efternamn@thl.fi
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
Undersökningen Hälsosamma Finland: Finländarnas övervikt orsakar redan betydande problem – nu behövs samhällsåtgärder4.12.2023 11:39:09 EET | Tiedote
Cirka 1,2 miljoner vuxna har ett kroppsmasseindex (BMI) som överskrider gränsen för fetma (30 kg/m2). 30 procent av kvinnorna och 27 procent av männen har fetma. Fetma är vanligast i åldersgruppen 40–64 år, där en av tre har fetma. Bukfetma är ännu vanligare och förekommer hos nästan varannan vuxen. Ett midjemått på över 90 centimeter hos kvinnor och över 100 centimeter hos män betraktas som bukfetma. Fetma och bukfetma har blivit vanligare bland personer i arbetsför ålder, dvs. 20–64-åringar. Bland män i arbetsför ålder har fetma ökat med 3 procentenheter och bland kvinnor med 4 procentenheter jämfört med 2017. I genomsnitt har vikten för en man av medellängd ökat med 1,6 kg och för en kvinna av medellängd med 1,8 kg. Uppgifterna framgår av THL:s undersökning Hälsosamma Finland, där 10 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 20 år och äldre kallades till en omfattande hälsoundersökning. Av dem deltog 5 800 (58 % av dem som fick kallelsen) i hälsoundersökningen. ”Fetma blir vanligar
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum