Kommunförbundets budskap till ramförhandlingarna: Vårdreformens överraskande slutfaktura måste kompenseras så att välfärden och livskraften kan tryggas

Om staten inte klarar av att betala slutfakturan innebär det massiva nedskärningar i kommunernas statsandelsfinansiering och i de redan nu utsatta kommunala tjänsterna för barn och unga. Också kommunernas bildnings-, välfärds- och sysselsättningstjänster är i fara och trycket på oskäliga åtstramningar i beskattningen av arbete ökar.

Kommunförbundet föreslår att det i kompensationen till kommunerna för tilläggsnedskärningarna används en kombination av till exempel ökad statsandelsfinansiering, minskad finansieringsandel av det grundläggande utkomststödet, överföring av kommunernas inkomstskatteavdrag till statsbeskattningen och en höjning av kommunernas samfundsskatteandel.

Kommunförbundet påminner om att kommunernas andel av finansieringen av basservicen som stöder välfärden har ökat de senaste åren, medan statens relativa andel har minskat. Den statliga finansieringen av dessa tjänster, eller andra tjänster, får inte skäras ned ytterligare.

AN-tjänsterna bör överföras från staten till kommunerna på ett kostnadsneutralt sätt

Kommunernas ansvar för sysselsättnings- och näringstjänsterna utvidgas i början av 2025. Reformen är motiverad och välkommen, men finansieringen som överförs till kommunerna för AN-tjänsterna håller tyvärr på att bli alltför liten. Det beror bland annat på att den finansiering för AN-tjänsterna som beviljas kommunerna via statsandelssystemet grundar sig på anslag som budgeterats för uppgifterna i statsbudgeten. Dessa anslag håller regeringen nu på att skära ner. Om tjänsterna överförs med underresurser finns det en risk att kommunerna måste göra nedskärningar i sysselsättningstjänsterna genast då reformen trätt i kraft.

Enligt regeringsprogrammet ska staten ersätta kommunerna fullt ut för nya och utvidgade uppgifter. Kommunförbundet förutsätter att AN-reformen genomförs kostnadsneutralt och att nödvändiga korrigeringar görs både i finansieringen av tjänsterna och i kompensationen för de ökade förmånsutgifterna.

Kommunernas förslag till avveckling av normer måste tas på allvar

Kommunförbundet ser positivt på att arbetet med att avveckla normer enligt skrivningen i regeringsprogrammet snabbt har kommit i gång. Från kommunerna kom närmare 600 förslag om normer som kunde avvecklas och om olika försök.

I nästa skede gäller det att aktivt söka efter metoder för att luckra upp normerna och inte motiveringar till varför man inte kan göra något. Man måste förhålla sig återhållsamt till nya normer.

Flexiblare normer har i bästa fall betydande positiva effekter när det gäller att stävja kostnaderna samt förbättra tillgången på personal, kvaliteten på tjänsterna och förutsättningarna att tillhandahålla dem. Kommunförbundet önskar att regeringen i sina riktlinjer vid ramförhandlingarna förbinder sig till målet att luckra upp normerna.

Kommunernas investerings- och reparationskostnader för infrastrukturen ökar, deloptimeringar bör undvikas

Kommunförbundet påminner om att växande städer har ett stort behov av nya investeringar i infrastruktur och tjänster och investeringar för att åtgärda eftersatt underhåll. Kommunerna vill också satsa på tillväxt, tillgänglighet och klimatmål.

Kommunernas relativa skuldsättning har ökat betydligt i och med vårdreformen. Samtidigt medför den stigande räntenivån att finansieringskostnaderna ökar. I jakten på besparingar i de offentliga finanserna är det viktigt att staten inte deloptimerar och belastar kommunerna med nya finansieringsansvar, såsom finansiering av trafikprojekt som hör till staten.

Ställningstagandet av Kommunförbundets styrelses arbetsutskott finns i bilagan (på finska).

Närmare upplysningar:

Lauri Lyly, ordförande för Kommunförbundets styrelse,lauri.lyly@riksdagen.fi

Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 040 5558458

Sanna Lehtonen, direktör för kommunal ekonomi, tfn 050 575 9090

Minna Punakallio, chefsekonom, tfn 040 751 5175