Doktorsavhandling: Skolans diskussionskultur och socialt kapital stärker svenskspråkiga ungdomars förtroende för sin politiska förmåga

Minskande och ojämlikt politiskt deltagande bland unga från olika bakgrunder försvagar många västerländska demokratier. Finlandssvenskar – till skillnad från de flesta etniska minoriteter – deltar dock mer aktivt och systematiskt i politiken än finskspråkiga finländare. Detta deltagande utvecklas inte i ett vakuum, och därför jämför PM Venla Hannuksela ungdomar i åldern 15–18 år från både den finskspråkiga majoriteten och den svenskspråkiga minoriteten.

Hannuksela fokuserar särskilt på ungdomars tilltro sin egen förmåga att förstå och påverka politik. Denna så kallade politiska självtillit är en av de viktigaste drivkrafterna för politiskt deltagande, och avhandlingen visar att den också bidrar till finlandssvenskarnas högre politiska deltagande.

Ungas politiska utveckling – eller politiska socialisation – sker främst i familjen, vänkretsen, skolan, genom medier och i sociala gemenskaper som fritidsgrupper. Dessa aktörer behöver inte förmedla bokstavlig politisk information för att vara politiskt betydelsefulla – till exempel påverkar sättet att bemöta unga utvecklingen av politiska attityder. Politisk socialisation kan också påverkas av bakgrundsfaktorer som minoritetsstatus.

– Den sårbarhet som minoritetsstatus medför kan stärka den interna sammanhållningen inom minoritetsgrupper och öka behovet av att betona aktivt medborgarskap. Samtidigt befinner sig olika minoriteter i mycket olika situationer, till exempel vad gäller ekonomiska resurser och statligt skydd, säger Hannuksela.

Känslan av samhörighet förbättrar den politiska diskussionen

Hannukselas forskningsresultat bekräftar bilden av en stark känsla av samhörighet inom minoriteter: svenskspråkiga ungdomar upplever i högre grad gemenskap och mindre ensamhet än finskspråkiga. Studien visar också att dessa faktorer hänger samman med ungas politiska självtillit. Däremot deltar svenskspråkiga ungdomar inte mer i medborgaraktivitet än finskspråkiga, och de har inte heller generellt sett större förtroende för andra människor.

Enligt avhandlingen kan upplevelser av gemenskap förstärka politisk självtillit inte bara direkt, utan också genom att förbättra möjligheter att diskutera politik. 

– Ju starkare ungdomar känner att de hör till sin klassgemenskap, desto mer sannolikt är det att de upplever att samhällsfrågor kan diskuteras på ett tryggt sätt där olika åsikter respekteras. 

Enligt Hannukselas resultat hänger ett sådant diskussionsklimat i sin tur samman med politisk självtillit och enligt tidigare forskning även med många andra faktorer bakom politiskt deltagande – med andra ord är satsningar på gemenskapskänslor också satsningar på ungas politiska engagemang, både bland majoriteter och minoriteter.

Disputation fredagen den 27 juni

Venla Hannukselas doktorsavhandling i statsvetenskap, Political Self-Efficacy Development within a Minority: The Causes and Consequences of Political Self-Efficacy among Swedish-Speaking Finnish Adolescents, försvaras offentligt vid Fakulteten för ledarskap och ekonomi vid Tammerfors universitet fredagen den 27 juni 2025 kl. 12.00 i sal D11 i universitetets huvudbyggnad (Kalevantie 4, Tammerfors). Opponent är biträdande professor Ellen Claes från KU Leuven i Belgien och kustos är professor Elina Kestilä-Kekkonen från Tammerfors universitet.