Ekonomisk prognos 2025-2027: Tillväxtfaktorer på plats efter lågkonjunkturen?
Enligt Labores höstprognos 2025 växer Finlands ekonomi med 0,6 procent i år. Konjunkturläget förbättras 2026 och 2027 då BNP-tillväxten väntas stiga till 1,5 procent respektive 1,4 procent. Den privata konsumtionen tynger fortfarande återhämtningen, men vi uppskattar att utvecklingen vänder uppåt nästa år. Samtidigt har osäkerheten i världshandeln minskat något, vilket stärker exportutsikterna.

Den långsamma återhämtning som började förra året har stannat av under våren och sommaren. Därför har vi sänkt årets prognos med 0,8 procentenheter jämfört med vårens uppskattning. Prognosen pressas främst av den svaga privata konsumtionen, medan nettoexporten ger ett visst stöd. Under de kommande åren väntas konsumtionen och investeringarna gradvis stärkas och bidra till högre tillväxt.
Sammanfattning av Labores konjunkturprognos hösten 2025:
-
Den privata konsumtionen minskar för andra året i rad, men väntas återgå till tillväxt under de kommande åren tack vare uppdämd efterfrågan och stigande realinkomster. Inflationen förblir låg i år, men accelererar till cirka 2 procent till under 2026–2027.
-
Exportutsikterna har blivit klarare under året. Även om osäkerheten fortfarande är stor förväntar vi oss att den finska exporten kommer att växa, särskilt i takt med att den tyska ekonomin återhämtar sig. Importen väntas växa i takt med den ekonomiska vändningen samt till följd av leveranser av stridsflygplan och andra investeringar, vilket innebär att nettoexporten endast kommer att ge ett måttligt stöd till tillväxten.
-
Den offentliga skulden kommer att fortsätta att växa och stabiliseras på cirka 86 procent av BNP i slutet av prognosperioden. Anpassningsåtgärder kommer att dämpa utgifterna, men svag tillväxt i skatteintäkterna, ränteutgifter och ökande försvarsinvesteringar kommer att hålla underskottet på en hög nivå.
-
Arbetslösheten i Finland är klart högre än EU-genomsnittet, på 10,0 procent. Vi uppskattar att arbetslösheten kommer att stanna kring 9,5 procent under prognosperioden på grund av låg efterfrågan på arbetskraft, långtidsarbetslöshet och accelererande arbetsproduktivitet.
-
Investeringarna kommer att växa med 3–4 procent under prognosperioden tack vare bostadsbyggande, försvarsanskaffningar och investeringar i forskning och utveckling.
Inhemsk efterfrågan håller tillbaka tillväxten
Den finska ekonomin började växa långsamt förra året, men den lovande återhämtningen stannade av under våren.
”Problemen i den finska ekonomin är för närvarande kopplade till den inhemska efterfrågan. Den privata konsumtionen minskar eftersom hushållen sparar exceptionellt mycket. De offentliga konsumtionsutgifterna minskar som en del av sparåtgärder, och den höga offentliga skulden gör det omöjligt att bygga tillväxt på nya stimulansåtgärder,” säger Juho Koistinen, prognoschef på Labore.
Exporten ger dock anledning till försiktig optimism.
”I år kommer tillväxten i varuexporten att upprätthållas av tillfälliga faktorer, såsom förra årets svaga jämförelsepunkt och den stora leveransen av kryssningsfartyg i juli. Exportutsikterna har samtidigt stabiliserats. Den finska exporten kommer att gynnas av den gradvisa återhämtningen i den tyska ekonomin, särskilt inom industrisektorn."
Arbetslösheten är däremot ett problem som kan undergräva förutsättningarna för tillväxt.
"Arbetslösheten är fortsatt hög, och vi förväntar oss inte att situationen kommer att förbättras snabbt. Det stora antalet långtidsarbetslösa och den kompetensförlust som följer av långa arbetslöshetsperioder är ett växande hinder för återhämtningen. Att lösa detta problem är oerhört viktigt ur ett mänskligt perspektiv och för förutsättningarna för ekonomisk tillväxt under de kommande åren.”
Prognosen publiceras på Labores webbplats den 25.9 kl. 00.01. Du kan ladda ner prognosen (PDF) från bilagorna.
Avainsanat
Yhteyshenkilöt
Juho KoistinenennustepäällikköMakrotalous, ennusteet ja toimialatalous
Puh:040 940 2833juho.koistinen@labore.fiLiitteet
Linkit
Labore eli Työn ja talouden tutkimus LABORE (ent. Palkansaajien tutkimuslaitos) on vuonna 1971 perustettu itsenäinen tutkimuslaitos, jossa keskitytään yhteiskunnallisesti merkittävään ja tieteen kansainväliset laatukriteerit täyttävään soveltavaan taloustieteelliseen tutkimukseen. Tutkimuksen painopistealueisiin kuuluvat työn taloustiede, julkistaloustiede sekä makrotaloustiede ja toimialan taloustiede. Lisäksi teemme suhdanne-ennusteita ja toimialakatsauksia sekä julkaisemme Talous & Yhteiskunta -lehteä ja podcasteja.
Vahvuuksiamme ovat tutkijoiden korkea tieteellinen osaaminen sekä tiivis yhteistyö kotimaisten ja ulkomaisten yliopistojen ja tutkimuslaitosten kanssa. Tutkijoillamme on tärkeä asiantuntijarooli eri yhteyksissä ja he osallistuvat aktiivisesti yhteiskunnalliseen keskusteluun.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Työn ja talouden tutkimus LABORE
Esimerkkiperheet 2025–2027: Hyvätuloisten ostovoima kasvaa, yksinhuoltajien heikkenee – esimerkkiperheet kuvaavat kotitalouksien kasvavaa eriytymistä29.10.2025 00:01:00 EET | Tiedote
Laboren syksyn 2025 esimerkkiperhelaskelmissa seurataan kahdeksan kuvitteellisen perheen tulojen, verojen ja veronluontoisten maksujen sekä ostovoiman kehitystä. Ostovoiman kasvu kohdistuu työssäkäyville ja hyvätuloisille kotitalouksille. Työtulovähennyksen lapsikorotus parantaa perheellisten tuloja, mutta veromuutosten merkittävimmät hyödyt painottuvat hyvätuloisille kotitalouksille. Yksinhuoltajien ostovoiman kehitys jääkin tarkastelluista perheistä heikoimpien joukkoon.
Isyysvapaan laajentaminen lisäsi isien osallistumista – mutta ei muuttanut perherakenteita23.10.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Tuore tutkimus tarkastelee, miten neljä suomalaista isyysvapaauudistusta 2000-luvulla vaikuttivat vanhempien pysymiseen yhdessä ja toisen lapsen hankintaan. Rekisteriaineistoihin perustuva analyysi osoittaa, että isyysvapaan joustavampi käyttö lisäsi isien vapaan hyödyntämistä, mutta ei vaikuttanut laajasti perheiden pysyvyyteen tai syntyvyyteen.
Tutkimushanke selvittää sukupuolten palkkaeron muutosta 30 vuoden ajalta22.10.2025 09:03:14 EEST | Tiedote
Sukupuolten välinen palkkaero on kaventunut Suomessa hitaasti. Uusi tutkimushanke tuottaa ensimmäistä kertaa laajan, pitkän aikavälin taloustieteellisen analyysin siitä, mitkä tekijät ovat vaikuttaneet palkkaeron muutoksiin.
M&A-podcast: Miksi terveydenhuollon tehokkuus ei tartu?20.10.2025 14:56:12 EEST | Tiedote
Miksi Suomen terveydenhuollon tehokkuus ei tartu, vaikka ongelmat tunnetaan ja ratkaisutkin ovat jo olemassa? M&A&X-erikoisjaksossa puretaan sote-systeemin rakenteita ja kysytään, miksi hyvät käytännöt jäävät maakuntien rajojen sisään – ja miksi tehokkuudesta puhuminen on meillä melkein kirosana. Taloustieteen näkökulmasta tutkitaan, miksi järjestelmä palkitsee sairastavuudesta eikä terveydestä, miten ”ylikirjaaminen” vääristää rahoitusta ja mitä tarkoittaa, kun keuhkosairauksien määrä nelinkertaistuu yhdessä maakunnassa. Lisäksi selviää, mitä tapahtuu, kun kilpailu ja valinnanvapaus oikeasti päästetään irti: brittiuudistusten ja suomalaisen Coxa-sairaalan esimerkit osoittavat, että parempi johtaminen ja terve kilpailu tuottavat enemmän terveyttä – vähemmällä rahalla. Vieraina jaksossa terveystaloustieteen huippu Mika Kortelainen (TY) sekä Coxan perustajat Matti Lehto ja Rauno Ihalainen. Jakso on toteutettu yhteistyössä Lääkäriliiton kanssa.
Tutkimus: Kotitalousvähennys ei lisännyt siivouspalveluiden käyttöä eikä vähentänyt harmaata taloutta9.10.2025 07:00:00 EEST | Tiedote
Tuore tutkimus tarkastelee, miten kotitalousvähennys vaikuttaa siivouspalveluiden kulutukseen ja harmaan talouden torjuntaan. Ruotsin vuoden 2007 uudistusta hyödyntävä analyysi osoittaa, että verokannustimen vaikutukset jäivät odotettua vähäisemmiksi: kulutus ei kasvanut merkittävästi eikä veronkierto vähentynyt.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme