S-Bankens bostadsmarknadsprognos: Från avvaktande sentiment till lätt tillväxt på bostadsmarknaden nästa år

Återhämtningen på bostadsmarknaden förhindras fortfarande av hotet om arbetslöshet och de ekonomiska trångmålen i många privathushåll. Konsumenternas allmänna förtroende har förblivit svagt, vilket också starkt påverkar avsikterna att köpa bostad.   

“Särskilt medelålders personer, som också har de allra högsta bostadsskulderna, upplever att den ekonomiska situationen är mer utmanande än vad andra åldersgrupper gör”, säger Janne Ronkanen, ekonom på S-Banken.  

Bostadslåneräntorna sjönk fortfarande under det första halvåret, men efter sommaren har de viktigaste referensräntorna för bostadslån, alltså Euriborräntorna, stabiliserats kring över två procent. Den framtida ränteutvecklingen framstår för närvarande som ganska stabil, och S-Banken förväntar sig att Euriborräntorna kommer att ligga kvar nära nuvarande nivåer även under det första halvåret nästa år. 

Traditionellt har förändringar i räntenivån också påverkat bostadspriserna i omvänd riktning med viss fördröjning. Den här gången har dock enbart en räntenedgång inte varit tillräcklig för att stödja prisutvecklingen på bostäder, utan på bostadsmarknaden har andra faktorer som väcker oro och försiktighet hos privathushållen spelat en mer betydelsefull roll.    

“Nu krävs det mer positiva nyheter om flera osäkerhetsfaktorer inom ekonomin och politiken, t.ex. om arbetsmarknadssituationen och världspolitiken, för att avsikterna att köpa bostad ska öka. När den allmänna diskussionen blir mer positiv finns det också förutsättningar för en bättre återhämtning på bostadsmarknaden. Det finns fortfarande ett starkt behov av att byta bostad eller köpa en första bostad”, säger Ronkanen.   

Fastighetsmarknaden är fortfarande köparens marknad – en prisvändning förutspås inför nästa år  

Prisutvecklingen på bostäder har varit fortsatt svag i år. På våren syntes små tecken på en prisuppgång på gamla aktiebostäder, men prisstatistiken under sommaren och hösten blev en besvikelse sett till förväntningarna, och priserna i hela landet sjönk på nytt till nära de lägsta nivåerna i början av året. Under det tredje kvartalet sjönk också priserna på enfamiljshus till samma nivåer som i början av året. 

Prisnedgången på bostäder sedan toppnivåerna under det andra kvartalet 2022 har varit avsevärd, och senast det inträffade en lika stor prisnedgång i Finland var för drygt 30 år sedan. Under det tredje kvartalet 2025 låg priserna på gamla aktiebostäder i hela landet 13,3 procent under pris­toppen.  

“I huvudstadsregionen har prisnedgången från tidigare toppnivåer varit något större än i resten av landet. Det har funnits många bostäder till salu i huvudstadsregionen i år, vilket delvis förklarar den större prisnedgången”, säger Ronkanen.  

Enligt Statistikcentralens månatliga statistik sjönk priserna på gamla aktiebostäder i oktober i år med 2,3 procent jämfört med samma månad i fjol. I huvudstadsregionen sjönk priserna med 3,1 procent och i resten av Finland med 1,8 procent. 

“Trots en uppgång i handelsvolymerna dröjer det fortfarande innan bostadspriserna vänder”, säger Ronkanen.   

Det kommer att dröja innan det stora utbudet på bostäder som är till salu försvinner från marknaden, vilket sannolikt leder till att prisutvecklingen på bostäder är dämpad ännu under en tid. S-Banken förutspår att priserna på gamla aktiebostäder i genomsnitt sjunker med 1,8 procent i år. År 2026 vänder bostadspriserna mot en uppgång på 1,5 procent och prisuppgången förväntas öka till 2,5 procent år 2027.  

Effekterna av det stora utbudet syns tydligt också på hyresmarknaden, där hyreshöjningstakten för fritt finansierade bostäder har sjunkit avsevärt. I huvudstadsregionen och i några andra städer i Nyland är hyresnivån redan lägre än för ett år sedan.  

Försäljningsvolymerna fortsätter att återhämta sig – i huvudstadsregionen är ökningen 25 procent  

Handeln med gamla aktiebostäder har i år trendmässigt fortsatt att återhämta sig från nedgången under 2022–2023. I januari–oktober ökade handelsvolymerna med nästan 17 procent jämfört med motsvarande period 2024. I huvudstadsregionen ökade handelsvolymerna med upp till 25 procent, medan ökningen i övriga Finland var 14 procent. 

Under de tre första kvartalen ökade handeln med äldre enfamiljshus med 8,3 procent jämfört med året innan. Under det tredje kvartalet avmattades dock tillväxttakten i handelsvolymerna jämfört med början av året.   

“Trots att bostadshandeln har ökat är volymerna i sin helhet fortfarande något måttligare än vanligt. Vi förväntar oss dock att handelsvolymerna kommer att fortsätta att stiga nästa år mot samma nivåer som 2016–2018”, förutspår Ronkanen.  

Ökningen av handelsvolymerna har märkts på att antalet nya bostadslån har ökat med 15 procent i år. Även på S-Banken har antalet ansökningar om bostadslån fortsatt att öka. Under januari–september 2025 ökade antalet ansökningar om bostadslån på S-Banken med cirka 16 procent jämfört med samma period året innan.   

Finlands ekonomi hackar, men växer med hjälp av den privata sektorn  

Just nu finns det många utmaningar i Finlands ekonomi. Den totala produktionen har krympt i år, arbetslösheten har stigit till den högsta nivån på 2000-talet och situationen är allvarlig för den offentliga ekonomin. Mot slutet av året har ekonominyheterna varit mörkare, men inom företagslivet finns det redan mer positiva tecken på en vändning.  

Den privata konsumtionen lyckades nå lätt tillväxt efter det svaga andra kvartalet, och de privata investeringar som redan hade ökat fyra kvartal i följd bidrog till tillväxten. Däremot minskade den offentliga konsumtionen och de offentliga investeringarna jämfört med föregående kvartal.  

För närvarande byggs det exceptionellt få bostäder. Den senaste BNP-statistiken visar dock att bostadsbyggandet ökade något under det tredje kvartalet. Som helhet ligger volymen för bostadsbyggandet dock fortfarande nästan 40 procent under toppnivåerna sommaren 2022.  

“Vi förväntar oss att bostadsbyggandet, trots den måttliga ökningen, kommer att förbli mycket lågt även 2026, eftersom det fortfarande finns ganska mycket osåld nyproduktion. Utvecklingen av bygglov och byggstarter för bostadsbyggande förutspår också en dämpning av bostadsbyggandet på kort sikt”, enligt Ronkanen.   

Vändningen till tillväxt i Finlands ekonomi har skjutits upp huvudsakligen på grund av den fortsatt svaga konsumtionen. Ljuspunkterna inom den privata sektorn, såsom ökad sysselsättning och stärkt förtroende bland företagen, förutspår dock en tillväxt som inleds med investeringar. Vi förväntar oss också att den privata konsumtionen som är viktig för hela ekonomin återhämtar sig nästa år.  

Till följd av den svaga konjunkturutvecklingen i år sänker S-Banken dock BNP-prognoserna för åren 2025 och 2026. Vi förväntar oss att tillväxten i Finlands ekonomi landar på 0,2 procent i år, och inte på 0,7 procent som i den tidigare tillväxtprognosen. Ett svagare utgångsläge, det så kallade tillväxtarvet, påverkar också BNP-prognosen 2026 negativt. S-Banken förutspår att BNP kommer att växa med 1,3 procent nästa år, medan den tidigare prognosen var 1,8 procent. Vår prognos för 2027 är en tillväxt med 1,6 procent. 

Läs hela den senaste bostadsmarknadsprognosen (på finska): Asuntomarkkinoiden suunta - joulukuu 2025 (PDF, 1,3 Mb)

S-Banken publicerar prognoser för ekonomin och bostadsmarknaden fyra gånger om året. Läs tidigare prognoser här.

Viktig information

Denna marknadsöversikt har utarbetats av S-Banken-koncernen, och syftet med översikten är att ge allmän information om marknadsutvecklingen. Informationen i översikten bygger på källor som betraktats som tillförlitliga och på aktuell marknadsinformation. Trots att S-Banken-koncernen strävar efter att kontrollera att informationen är korrekt och aktuell, kan vi inte garantera att den är fullständig eller felfri. Denna översikt är inte en investeringsrekommendation och bör inte betraktas som en sådan.