Förhandsuppgifter om kommunernas bokslutsprognoser 2017: Kommunekonomin stärktes, men förväntningarna infriades inte

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
7.2.2018
Får publiceras kl. 9.30

Förhandsuppgifter om kommunernas bokslutsprognoser 2017:
Kommunekonomin stärktes, men förväntningarna infriades inte

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2017 visar att den kommunala ekonomin stärktes i fjol, men förväntningarna infriades inte helt. Den bedömningen gör Kommunförbundet i sin analys av förhandsuppgifterna om boksluten.
Analysen baserar sig på de uppgifter som Statistikcentralen publicerade på onsdagen.

– Räkenskapsperiodens resultat för 2017 förbättrades enligt bokslutsuppgifterna med cirka 200 miljoner euro, men blev ändå 500 miljoner euro mindre än vad som uppskattades i kommunekonomiprogrammet i höstas. Också förhoppningarna om att lånestocken för hela kommunsektorn skulle krympa förblev en önskedröm, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen.

Kommunsektorns verksamhetskostnader minskade i fjol med i genomsnitt 1,0 procentenheter, bland annat till följd av åtgärderna i konkurrenskraftsavtalet, överföringen av det grundläggande utkomststödet till FPA och kommunernas egna sparåtgärder.

Kommunernas skatteinkomster ökade år 2017 med 2,0 procent på riksnivå. Ökningen blev sammanlagt 450 miljoner euro. Samtidigt minskade ändå statsandelarna med 3,3 procent, dvs. med 300 miljoner euro. Räkenskapsperiodens resultat var negativt i 60 kommuner. Alla dessa kommuner hade färre än 100 000 invånare.

– Kommunsektorns utgifter har inte minskat så mycket som Finansministeriet förutspått, så fjolårets statsandelsnedskärningar har varit överdimensionerade. Då statens finansieringsandel minskat har finansieringen av basservicen i allt högre grad fallit på kommunerna, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

För tillfället finns det 295 kommuner på fastlandet.

Bra finansiell balans år 2017

Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde, som beskriver den finansiella balansen i kommunekonomin, blev 250 miljoner euro på plus.

– Det betyder att kommunsektorns finansiella ställning för första gången på länge är i balans. Förändringen beror på kommunernas stränga ekonomiska disciplin, välavvägda investeringar och den gemensamma balanseringspolitiken för hela offentliga sektorn, säger Henrik Rainio, direktör för Kommunförbundets kommunalekonomiska enhet.

Kommunernas och samkommunernas lånestock växte år 2017 med sammanlagt cirka 150 miljoner euro, dvs. 0,9 procent. Kommunernas lånestock minskade visserligen med 100 miljoner euro, men samtidigt ökade samkommunernas lånestock med 250 miljoner till följd av stora sjukhusinvesteringar.

Lånestocken minskade i kommuner med över 100 000 eller färre än 2 000 invånare. I de övriga kommunerna fortsatte skuldsättningen. För närvarande uppgår kommunernas och samkommunernas lånestock till 18,3 miljarder euro.

Utsikterna för kommunekonomi försvagas

Enligt den budgetenkät som kommunerna besvarat kommer skatteinkomsterna och statsandelarna år 2018 inte att växa just alls, medan verksamhetskostnaderna ökar med omkring en miljard euro. År 2019 blir ett lika svårt år enligt kommunernas uppskattning.

– Fjolåret verkar bli exceptionellt, eftersom kommunernas ekonomi tydligt försvagas redan i år. Enligt kommunernas uppskattningar ökar investeringarna i år med en femtedel. Därför finns det en risk för att lånestocken börjar växa igen, säger Kommunförbundets vice verkställande direktör Timo Reina.

Det eftersatta underhållet i kommunsektorn har undersökts också i Kommunförbundets och FCG:s färska utredning. I utredningen görs bedömningen att kommunkoncernerna har ett kalkylerat eftersatt underhåll på 4 miljarder euro att täcka enbart för verksamhetslokalernas och fastigheternas del.

– Det eftersatta underhållet växer fortfarande. För att investeringarna ska kunna finansieras måste kommunerna ha en fortsatt god inkomstutveckling och utgifterna måste hållas under kontroll. Kommunernas inkomstbas får inte försvagas ytterligare genom statliga åtgärder, eftersom också vård- och landskapsreformen innebär många osäkerhetsmoment för kommunernas ekonomi under de närmaste åren, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen.

Närmare upplysningar:
Jari Koskinen, verkställande direktör, tfn 044 976 4225
Timo Reina, vice verkställande direktör, tfn 040 555 8458
Henrik Rainio, direktör för kommunalekonomiska enheten, tfn 050 596 9635
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Heikki Pukki, sakkunnig, tfn 050 324 3621

Bilagor:
Förändringar per år 2015–2017 i en del kommunalekonomiska faktorer enligt kommunstorlek, %

Uppgifter om kommunernas ekonomi 2016–2017 enligt kommunstorlek

Förändringar per år 2015–2017 i en del kommunalekonomiska faktorer enligt landskap, %
Uppgifter om kommunernas ekonomi 2016–2017, enligt landskap

Kommunernas ekonomiska nyckeltal för åren 2016 och 2017

Kommunernas och samkommunernas bokslutsprognoser för 2017 samt budgetar och ekonomiplaner för 2018-2019 (ppt-presentation)