Suomen ympäristökeskus

I Europa finns det flera åtgärder tillgängliga för att lösa plastutmaningar

Dela

I de europeiska länderna genomförs det många åtgärder för att främja cirkulär plastekonomi och för att förhindra plasternas negativa påverkningar. SYKE har utrett olika länders urval av åtgärder. I utredningen kom det fram att det finns skillnader i hur planmässigt länderna agerar och hur snabbt de reagerar för att lösa problemen.

Cirkulär plastekonomi främjas i Europa huvudsakligen genom regleringsåtgärder samt marknadsbaserade och ekonomiska styrmedel. Ytterligare används det informering, frivilliga avtal och olika forsknings- och utvecklingsåtgärder. Mer detaljerad information gällande tidtabeller och konsekvensbedömningar saknades ändå ofta från olika ländernas plastplaner. Uppföljningsdata om resultat var sällan tillgängliga. Nederländernas strategi utmärkte sig, eftersom budgetar och tidtabeller var exceptionellt noggrant presenterade i strategin.

I Finland främjar Färdplanen för plast den cirkulära plastekonomin. Färdplanen för plast, som koordineras nationellt av Miljöministeriet, publicerades ursprungligen år 2018 och den uppdaterades i början av året 2022. I uppdateringen togs halvtidsöversynen och resultaten av forskningsprojekt som har stött implementeringen till hänsyn. Ytterligare tillades tidtabeller, vilka siktar till att nå den cirkulära plastekonomin i Finland senast 2030.

Liknande strategier och enstaka åtgärder har också införts i andra europeiska länder. Exempelvis i Danmark och i Nederländerna publicerades nationella handlingsplaner samma år som i Finland. För tillfället förbereder Sverige sin egen plan, som baseras på en mängd olika utredningar och forskning.

Internationellt samarbete nyckeln till att lösa plastproblem

Plaster lämpar sig för många användningsändamål. Lösning av plastrelaterade utmaningar är därför en viktig del av hållbarhetsomställningen, där man siktar mot en koldioxidneutral cirkulär ekonomi. Såväl råmaterial som planering och användning av plaster måste undersökas i lösningar. Speciellt plasters återanvändning och återvinning är viktiga delar i strävan efter cirkulär ekonomi. Dessa åtgärder förhindrar även klimatförändring och andra negativa miljöpåverkningar.

Den mest synliga skadan som plaster förorsakar är nedskräpning. Miljö- och hälsopåverkningarna av nedskräpning förblir inte lokala eftersom spridning av avfall i miljön inte känner statsgränser. På grund av detta är internationellt samarbete nödvändigt. Ett historiskt steg för att begränsa plastförorening togs i vår då Förenta nationernas (FN) miljökonferens fattade ett beslut om att ta fram ett globalt avtal gällande plastavfall. Avtalet planeras att vara juridiskt bindande och omfatta hela plastens livscykel. Som ett medlemsland i FN är Finland med i förhandlingarna.

En viktig form av samarbete är kunskapsutbyte och spridning av goda praxis, som SYKEs senaste undersökning också främjar. ”Cirkulär plastekonomi är ett mycket aktuellt ämne och situationsbilden utvecklas hela tiden. Därför rekommenderar vi även att söka efter den senaste informationen om åtgärderna”, berättar Milja Räisänen från Finlands miljöcentral.

Bio-märkningar orsakar förvirring

I studien, som utfördes av SYKE, påträffades även skillnader i sätten hur olika europeiska länderna förhåller sig till biobaserade och bionedbrytbara plaster som ersätter traditionella plaster. ”Biobaserade plaster har stor potential, men fler och mer omfattande hållbarhetsgranskningar skulle fortfarande behövas, exempelvis en jämförelse mellan biobaserade och återvunna traditionella plasters miljöeffekter”, berättar SYKEs specialforskare Sari Kauppi.

I diskussioner blandas ofta biobaserat ihop med bionedbrytbarhet. Biobaserade plaster är tillverkade av förnybara råvaror men de är nödvändigtvis inte bionedbrytbara. Många bionedbrytbara plaster bryts inte ut i miljön, utan de är tillämnade för att brytas ned i komposteringsanläggningar.

Om en produkt eller en förpackning har en märkning om att den är bionedbrytbar, kan det uppmuntra till nedskräpning. För att förhindra detta har Frankrike tagit en strikt linje: markeringarna ”bionedbrytbar” och ”miljövänlig” är förbjudna i plastförpackningar och i plastprodukter.

Läs mer

Mer information

Forskare Milja Räisänen, Finlands miljöcentral, förnamn.efternamn@syke.fi, tel. 029 525 2085

Nyckelord

Kontakter

Finlands miljöcentrals medietjänst

Finlands miljöcentrals medietjänst ger information om forskning, hjälper journalister att hitta experter för intervjuer och tillhandahåller fotografier för mediabruk.

Kontakterna kommer att besvaras av kommunikationsexperter. Vi serverar vardagar från 9.00 till 16.00.

Tel:029 525 1072syke_ajankohtaiset@syke.fi

Bilder

Länkar

Om

Suomen ympäristökeskus
Suomen ympäristökeskus
Latokartanonkaari 11
00790 HELSINKI

0295 251 000https://www.syke.fi/fi-FI

Det är dags att gå bortom att lösa miljöproblem en efter en till en hållbarhetsomställning som omfattar hela samhället. Finlands miljöcentral SYKE är ett multiprofessionellt forsknings- och expertinstitut. Hos oss arbetar cirka 700 kompetenta experter och forskare i Helsingfors, Uleåborg, Jyväskylä och Joensuu.

 

Följ Suomen ympäristökeskus

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen ympäristökeskus

Ruovikon niitto on vain laastari - uusi käsikirja antaa ohjeita, miten vesistöjä kannattaa kunnostaa Natura-alueilla30.9.2022 08:37:00 EEST | Tiedote

Suomen ympäristökeskuksen ja Metsähallituksen uusi käsikirja tarjoaa toimintamallin siitä, miten vesistöjä kannattaa kunnostaa Natura-alueilla, eli millaisilla ratkaisuilla rehevöitymistä voi estää ja mitä luontoarvoja pitää samalla huomioida. Toimintamallin ja sen ohjeiden tavoitteena on tukea kustannustehokasta suojelutyötä esimerkiksi ELY-keskuksissa, järjestöissä, konsulttitoimistoissa, kunnissa ja alueellisissa vesiensuojeluyhdistyksissä.

Marja Salo ja Laura Salmivaara Ratkaisuja-blogissaan: Ilmastotavoitteiden saavuttaminen edellyttää kulutuksen nopeaa muutosta.27.9.2022 12:58:20 EEST | Blogi

Arjen sujuvuutta ja energian ja tavaroiden saatavuutta ovat viime aikoina heilauttaneet nykysukupolville ennennäkemättömät kriisit: koronapandemia ja Venäjän hyökkäyssota. Ilmasto- ja luontokriisit eivät kuitenkaan ole hävinneet minnekään, ja toimistamme riippuu, saadaanko kriisien aiheuttamat murrokset valjastettua vauhdittamaan muutosta kohti kestävämpää kulutusta ja hiilineutraaliutta, kirjoittavat Marja Salo ja Laura Salmivaara Ratkaisuja-blogissaan.

Palveluja kiertotaloustyöhön – Kiertotalous-Suomi aloittaa toimintansa27.9.2022 08:05:04 EEST | Tiedote

Kiertotalous-Suomi (KiSu) on kiertotalouden osaamisverkosto, jonka tavoitteena on tukea kuntien, yritysten, elinkeinoelämän ja kiertotalouden ekosysteemien työtä hiilineutraalin kiertotalousyhteiskunnan rakentamisessa. Kiertotalous-Suomea on kehitetty yhdessä sidosryhmien kanssa keväästä 2022 asti. Lanseeraustilaisuudessa 27.9. esiteltiin kiertotalouden tilannekatsaus, verkkopalvelu ja osaamisverkoston tarjoamat palveluaihiot.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum