Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Jämförande undersökning: Kommunernas social- och hälsovårdskostnader under kontroll – bäst resultat i nyländska kommuner

Jaa

År 2017 hölls hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna på samma nivå som året innan. Det framgår av en jämförande undersökning som Kommunförbundet utfört bland tio stora städer. De stora städerna hade hälso- och sjukvårdskostnader på sammanlagt 5 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för omkring 2,2 miljoner finländare. I snitt uppgick kostnaderna till 2 297 euro per invånare.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
6.6.2018
Får publiceras kl. 12.00

Jämförande undersökning:
Kommunernas social- och hälsovårdskostnader under kontroll – bäst resultat i nyländska kommuner

År 2017 hölls hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna på samma nivå som året innan. Det framgår av en jämförande undersökning som Kommunförbundet utfört bland tio stora städer.

De stora städerna hade hälso- och sjukvårdskostnader på sammanlagt 5 miljarder euro och de tillhandahöll tjänster för omkring 2,2 miljoner finländare. I snitt uppgick kostnaderna till 2 297 euro per invånare.

När man beaktar prisutvecklingen steg kostnaderna med i snitt 1,6 procent jämfört med året innan.

Den åldersstandardiserade medianen var 2 301 euro per invånare. Högst var de åldersstandardiserade kostnaderna i Uleåborg, 2 492 euro per invånare, och lägst i Vanda, 2 147 euro per invånare.

De lägsta kostnaderna för hälso- och sjukvård hade Vanda, Esbo, Björneborg och Helsingfors. I dessa städer bor över hälften av de jämförda städernas befolkning.

– Resultaten visar att det går att hålla social- och hälsovårdskostnaderna under kontroll i olika situationer och genom de utvecklingsmöjligheter kommunerna har. De goda resultaten har dessutom nåtts under en tid då kommunerna använt mycket resurser till beredningen av landskaps- och vårdreformen, påpekar Hanna Tainio, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet.

I jämförelsen av hälso- och sjukvårdskostnaderna i de stora städerna deltar årligen Björneborg, Esbo, Helsingfors, Jyväskylä, Kouvola, Kuopio, Tammerfors, Uleåborg, Vanda och Åbo. I jämförelseuppgifterna ingår utöver hälso- och sjukvården också uppgifter om äldreomsorgen inom socialvården, dvs. hemservice och heldygnsvård.

Social- och hälsovårdskostnaderna minskade i medelstora kommuner

I jämförelsen mellan de medelstora kommunerna jämförde Kommunförbundet utöver kostnaderna för hälso- och sjukvården också socialvårdskostnaderna.

I fjol hade de jämförda kommunerna social- och hälsovårdskostnader på sammanlagt drygt 2,13 miljarder euro och de ansvarade för tjänsterna för cirka 0,62 miljoner finländare.

Social- och hälsovårdskostnaderna uppgick till i genomsnitt 3 453 euro per invånare. Högst var de åldersstandardiserade kostnaderna i samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, 3 851 euro per invånare, och lägst i Grankulla, 3 013 euro per invånare.

– I de medelstora kommunerna minskade social- och hälsovårdskostnaderna med 0,2 procent per invånare jämfört med året innan. Detta förklaras delvis av att administrationen och utbetalningen av det grundläggande utkomststödet överfördes till FPA i början av år 2017, säger Mia Malmila, sakkunnig.

När prisutvecklingen beaktas var kostnadsökningen 1,4 procent.

– Också bland de medelstora kommunerna har kommuner av olika storlek på olika håll i Finland, till exempel Rovaniemi, Kotka och affärsverket för vård och omsorg Saarikka, lyckats lägga band på kostnadsökningen, säger Mia Malmila.

I kostnadsjämförelsen mellan de medelstora kommunerna deltog Borgå, Grankulla, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, Kervo, Kotka, Kyrkslätt, Lojo, Lovisa, Mustijoki vård- och omsorg, Raumo, Rovaniemi, affärsverket för vård- och omsorg Saarikka, Salo, Sibbo, Träskända och Tusby.

Målmedveten utveckling av tjänsterna har gett resultat: vissa kommuner har hållit sig under regeringens utgiftstak

I kostnaderna för 2017 syns konkurrenskraftsavtalets kostnadssänkande effekt, men kommunerna har också vidtagit många egna anpassningsåtgärder och genomfört strukturella reformer i servicen.

– Kommunernas målmedvetna omläggning och utveckling av tjänsterna har bromsat kostnadsökningen, bedömer Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovården vid Kommunförbundet.

– Många kommuner av olika storlek har lyckats producera tjänster på ett kostnadseffektivt sätt. Av de medelstora kommuner som omfattades av undersökningen lyckades affärsverket för vård och omsorg Saarikka, Kotka, Rovaniemi, Salo, Borgå, Kervo, Grankulla, Tusby och Sibbo hålla sig under de 0,9 procent som regeringen satt som tak för den årliga utgiftsökningen inom social- och hälsovården i landskaps- och vårdreformen. Bland de stora städerna var ökningen av de åldersstandardiserade kostnaderna 0,9 procent eller mindre i Björneborg, Helsingfors, Uleåborg, Kouvola, Åbo och Vanda.

– Bland tjänsterna för äldre har serviceboende med heldygnsomsorg och hemvården ökat, medan institutionsvården har minskat. Att tyngdpunkten överförts från institutionsvård till öppenvård syns särskilt i form av mer somatisk öppenvård inom den specialiserade sjukvården, säger Teija Mikkola, sakkunnig.


Fakta om undersökningarna

Materialet i Kommunförbundets kostnadsjämförelse omfattar två separata delar där man jämförde de stora städernas hälso- och sjukvård och äldreomsorg respektive de medelstora kommunernas social- och hälsovård.

Siffrorna för de undersökta stora städerna och medelstora kommunerna gäller kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster för ungefär 2,8 miljoner finländare år 2017.

Materialet ger kommunvisa uppgifter om social- och hälsovårdskostnaderna per åldersgrupp och per tjänst, till exempel kostnaderna för mun- och tandvård och för serviceboende med heldygnsomsorg.

Kostnaderna är åldersstandardiserade. Det innebär att kostnaderna i de olika kommunerna gjorts jämförbara genom att kostnaderna för respektive kommun beräknats med antagandet att antalet invånare i olika åldersgrupper är lika stort som i kommunerna i medeltal.


Närmare upplysningar:
Hanna Tainio, vice verkställande direktör, tfn 050 567 1624
Tarja Myllärinen, direktör för social- och hälsovård, tfn 050 596 9866
Teija Mikkola, sakkunnig, tfn 050 352 0020
Anu Nemlander, sakkunnig, tfn 050 563 6180
Mia Malmila, sakkunnig, tfn 050 526 8113

Närmare upplysningar i de stora städerna:
Piia Vuorela, direktör för hälsovårdsservicen, Vanda, tfn 09 83922564
Leena Turpeinen, direktör för hälsovårds- och missbrukartjänster, Helsingfors, tfn 09 310 52481
Ulla Kuittu, tf. sektordirektör, Jyväskylä, tfn 050 3538310
Liisa Kylmänen, tf. hälsodirektör, Uleåborg, tfn 044 7034174
Anna-Liisa Koivisto, direktör för hälso- och sjukhustjänster, Björneborg, tfn 044 7010243
Kari Kristeri, hälsodirektör, Kouvola, tfn 020 6159399
Taru Kuosmanen, direktör, välfärdstjänster, Tammerfors, tfn 03 565611
Riitta Liuksa, sektordirektör, Åbo, tfn 050 5590571
Jari Saarinen, tf. biträdande stadsdirektör, Kuopio, tfn 017 186301
Sanna Svahn, hälsovårdsdirektör, Esbo, tfn 050 5446535

Närmare upplysningar i de medelstora kommunerna:
Satu Helin, sektordirektör, social- och hälsovård, Raumo, tfn 050 428 5244
Ann-Sofie Silvennoinen, tf. social- och hälsovårdsdirektör, Borgå, tfn 040 6761374
Ari Laakkonen, tf. social- och hälsovårdsdirektör, Mäntsälä, tfn 040 314 5516
Carita Schröder, grundtrygghetsdirektör, Lovisa, tfn 040 570 2807
Erja Wiili-Peltola, sektordirektör, social- och hälsovård, Kervo, tfn 040 318 2170
Jaana Koskela, tf. vård- och omsorgsdirektör, Kyrkslätt tfn 040 5045 224
Jari Niemelä, tf. biträdande stadsdirektör, Salo, tfn 02 778 2059
Kati Homanen, hälsodirektör, Kotka, tfn 0400 8381 67
Kristiina Kariniemi-Örmälä, tf. serviceområdesdirektör, Träskända, tfn 040 315 2154
Leena Kokko, social- och hälsovårdsdirektör, Sibbo, tfn 09 2353 65 00
Maire Ahopelto, samkommunsdirektör, samkommunen för social- och hälsovård i Kajanaland, tfn 08 6155 4200
Markus Hemmilä, sektordirektör, Rovaniemi, tfn 016 322 6030
Mikael Palola, samkommuns-/affärsverksdirektör, samkommunen för vård och omsorg Saarikka, tfn 014 459 8208
Pirjo Vainio, social- och hälsovårdsdirektör, Tusby, tfn 09 87 181
Tuula Suominen, serviceområdesdirektör, Lojo, tfn 044 374 1291
Ulla Tikkanen, social- och hälsovårdsdirektör, Grankulla, tfn 09 5056 246

Avainsanat

Yhteyshenkilöt

Liitteet

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat mediatiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets styrelse godkände förbundets mål för regeringsprogrammet 2019-2023: Det flerdimensionella kommunfältets verksamhetsförutsättningar och självstyrelse måste stärkas18.10.2018 15:14Tiedote

Kommunförbundets styrelse har på sitt möte 18.10.2018 godkänt förbundets mål för regeringsprogrammet för riksdagsperioden 2019–2013. Förbundet kommer att ompröva sina mål när landskaps- och vårdreformens framskridande avgjorts. I alla scenarier kommer kommunerna ännu under flera år att ansvara för kommuninvånarnas social- och hälsovårdstjänster.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme