Coronaepidemin kommer att försvaga kommunernas ekonomi med minst 1,5 miljarder euro år 2020. Det framgår av Kommunförbundets enkät, där ekonomidirektörerna i de 24 största städerna bedömt de ekonomiska konsekvenserna av coronaviruset. Uppskattningarna baserar sig på respektive stads nuvarande bedömning och uppfattning om epidemins framfart under 2020.

Enligt uppskattningarna kommer coronaepidemin att innebära att städernas och kommunernas kommunal- och samfundsskatteinkomster minskar med över 700 miljoner euro. Ökningen av social- och hälsovårdsutgifterna beräknas försvaga den kommunala ekonomin med minst 400 miljoner euro, samtidigt som de krympande avgifts- och försäljningsintäkterna minskar kommunernas inkomster med cirka 200 miljoner euro. De övriga ekonomiska konsekvenserna, till exempel ökade kostnader för räddningsväsendet, uppskattas försvaga den kommunala ekonomin med ytterligare över 100 miljoner euro.

– De siffror som nu presenterats är minimiuppskattningar. De faktiska konsekvenserna riskerar bli flerfaldiga. Kommunsektorn har kämpat för att uppnå ekonomisk balans redan före coronan, säger Kommunförbundets vd Minna Karhunen.

– De slutliga konsekvenserna kan bedömas först efter krisen. Redan nu står det dock klart att staten måste stödja kommunerna betydligt mer än hittills, om man till exempel verkligen vill undvika permitteringar.

Hur stora konsekvenser epidemin får för den kommunala ekonomin är helt beroende av i vilken omfattning och hur lång tid undantagsförhållandena varar. Slutresultatet påverkas också av hur mycket personal som permitteras och hur snabbt företagsverksamheten börjar återhämta sig och konsumenternas förtroende börjar återställas.

Inom alla kommunala sektorer kan kostnaderna öka och verksamheten förändras på grund av övertidsarbete, beredskap, flyttning av semestrar, sjukfrånvaro (eget eller ett barns) och specialarrangemang med anledning av till exempel distansarbete eller ordnande av distansundervisning.

Räddningspaket behövs genast

Finlands 24 största städer uppgav i sina svar till Kommunförbundet att det genast behövs konkreta och trovärdiga förslag från regeringen om ett stödpaket för den kommunala ekonomin. Regeringen måste lägga fram förslag om belopp, åtgärder, finansieringskanaler och tidtabell för stödpaketet för att tjänsterna med säkerhet ska kunna tryggas också när epidemin eventuellt förlängs och utvidgas.

Regeringens senaste önskemål om att kommunerna till exempel ska undvika permitteringar och sänka klientavgifterna bör genast synas på kommunernas bankkonton i form av tilläggsbudgetar, eftersom kommunernas inkomstbas direkt påverkas av att skatteutfallet rasar.

– Kommunekonomin var i kris redan innan epidemin bröt ut. Många av de städer och kommuner som nu planerar permitteringar har under de senaste åren haft stora underskott eller negativt årsbidrag. Att permitteringar inleds är alltså inte bara en reaktion på coronaepidemin. Det är också fråga om att långvarig obalans mellan inkomster och utgifter måste åtgärdas enligt bestämmelserna i kommunallagen, påpekar Kommunförbundets vice vd Timo Reina.

Statens ansvar för tjänsterna förutsätter extra insatser för att lindra epidemins verkningar. Extra stöd behövs inte bara för företagen – även om också det är ytterst viktigt – utan också för kommunerna. Senast nu måste staten korrigera inte bara den ekonomiska kollaps som coronaepidemin hotar medföra, utan också den eftersläpning i den statliga finansieringen som existerade redan före epidemin.

– Regeringen bör fatta beslut om att kommunerna inte ska påföras nya uppgifter och skyldigheter under denna regeringsperiod. Beredningen av den nya dimensioneringen av vårdpersonalen och den utvidgade läroplikten samt andra lagändringar som ökar kommunernas kostnader bör avbrytas omedelbart, säger Minna Karhunen.

I det här skedet måste fokus läggas på att anpassa serviceproduktionen till den nya situationen. Nästa fas är övergången från akut krishantering till en mer bestående undantagssituation.

Närmare upplysningar:
Minna Karhunen, verkställande direktör för Kommunförbundet, tfn 09 771 2000
Timo Reina, vice verkställande direktör vid Kommunförbundet, tfn 09 771 2700