Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets enkät om balanseringsåtgärderna för kommunekonomin:Anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet räcker inte, kommunerna kompenserar med egna åtgärder

Jaa

Kommunförbundet har utrett hur de viktigaste kommunalekonomiska anpassningsbesluten i regeringsprogrammet påverkar kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten.

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
21.6.2017
Får publiceras genast


Kommunförbundets enkät om balanseringsåtgärderna för kommunekonomin:
Anpassningsåtgärderna i regeringsprogrammet räcker inte, kommunerna kompenserar med egna åtgärder

Kommunförbundet har utrett hur de viktigaste kommunalekonomiska anpassningsbesluten i regeringsprogrammet påverkar kommunerna, samkommunerna och sjukvårdsdistrikten.

- Regeringen räknar med att de sparåtgärder som regeringen initierat ska förbättra den kommunala ekonomin med omkring 765 miljoner euro. Enligt Kommunförbundets enkät ser anpassningsåtgärderna ändå i det här skedet ut att ge besparingar på bara 220 miljoner euro, dvs. bara en tredjedel av det målsatta beloppet, säger Kommunförbundets chefekonom Minna Punakallio.

Enkäten som utfördes i månadsskiftet maj/juni besvarades av 142 kommuner och samkommuner. Dessutom svarade 11 sjukvårdsdistrikt, vilket är mer än hälften av sjukvårdsdistrikten i Finland. Sett till invånarantalet täcker de kommuner, samkommuner och sjukvårdsdistrikt som besvarade enkäten över hälften av Finlands befolkning.

Arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet har liten verkan på kommunernas ekonomi

I enkäten tillfrågades kommunerna också om spareffekterna av arbetstidsförlängningen enligt konkurrenskraftsavtalet. Enligt kommunerna är det ännu i det här skedet mycket svårt att uppskatta avtalets ekonomiska konsekvenser.

- Enligt enkätresultatet kommer den förlängda årsarbetstiden att spara bara knappt 60 miljoner euro i kommunsektorn. Enligt regeringens kalkylerade uppskattning skulle förlängningen av årsarbetstiden spara cirka 190 miljoner euro för kommunerna, och därför står staten i beråd att minska kommunernas statsandelar med motsvarande belopp, säger Minna Punakallio.

- Denna statsandelsnedskärning är den största enskilda regeringsåtgärd som påverkar den kommunala ekonomin år 2017 och 2018. Största delen av svarsgivarna uppskattar ändå att arbetstidsförlängningen inte kommer att resultera i några besparingar. Kommunförbundet och KT Kommunarbetsgivarna har utgått ifrån att konkurrenskraftsavtalet ska vara kostnadsneutralt.


Beslutet om sänkta avgifter för småbarnspedagogik har större verkningar än väntat

Ramförhandlingsbeslutet om sänkta avgifter för småbarnspedagogik ser enligt enkäten ut att minska kommunernas avgiftsinkomster mer än väntat. Kommunerna befarar också att beslutet kommer att öka efterfrågan på dagvård och därmed även behovet av investeringar.

- Avgiftssänkningen från och med nästa år för familjer med små och medelstora inkomster kommer enligt kommunernas uppskattning att få stora konsekvenser. För många kommuner skulle reformen minska avgiftsinkomsterna för småbarnspedagogiken med hela 30–40 procent. Sammanlagt uppskattar kommunerna att de går miste om 100 miljoner euro, säger Mikko Mehtonen, sakkunnig vid Kommunförbundet.

Begränsningen av den subjektiva rätten till dagvård och ändringarna i personaldimensioneringen har inte heller gett kommunerna de spareffekter som uppskattats i regeringens konsekvensbedömningar. Enligt enkätresultaten har bara omkring en fjärdedel av sparmålen för småbarnspedagogiken nåtts.

De ekonomiska målen för den specialiserade sjukvården och äldreomsorgen nås inte

Hälso- och sjukvårdslagens bestämmelser om utveckling av den specialiserade sjukvården ändrades vid årsskiftet.

- Av de elva sjukvårdsdistrikt som besvarade enkäten uppskattar bara tre att reformerna kommer att medföra besparingar. Utifrån detta kan man dra slutsatsen att regeringens sparmål för den specialiserade sjukvården är svåra att uppnå inom den utsatta tiden, säger Minna Punakallio.

Ambitionen har varit att minska kostnaderna för tyngre serviceformer genom att förbättra förmånerna för närstående- och familjevårdare.

– Enligt enkäten har kommunerna ändå lyckats spara bara 30 miljoner euro genom att utveckla närstående- och familjevården. Det är inte ens i närheten av regeringens ursprungliga sparmål på 135 miljoner euro, säger Mikko Mehtonen.

– Höjningen av klientavgifterna inom social- och hälsovården har däremot gett goda resultat. Genom förhöjningarna har kommunerna fått in extra inkomster på omkring 105 miljoner euro på 2018 års nivå. Det är ändå mindre än de 150 miljoner euro som regeringen eftersträvade.

Kommunernas egna anpassningsåtgärder har gett betydande besparingar

Läget inom den kommunala ekonomin är inte så oroväckande som resultatet av anpassningsåtgärderna låter påskina, eftersom kommunerna lyckats spara pengar också genom egna beslut.

- Kommunerna har vidtagit många åtgärder för att balansera sin ekonomi utöver de sparåtgärder som regeringen beslutat om. Till exempel har effektivare användning av lokaler, effektivare servicenätverk och elektroniska lösningar påverkat den kommunala ekonomin i en positiv riktning, säger Minna Punakallio.

- Tack vare dessa extra åtgärder verkar kommunerna vara den enda sektor inom den offentliga förvaltningen som uppfyller regeringens balanseringsmål, påpekar Punakallio.

- Eftersom enkäten gäller den uppskattade situationen år 2018, men anpassningsåtgärder vidtas också senare, hinner det ännu hända mycket under regeringsperioden.

Närmare upplysningar
Minna Punakallio, chefekonom, tfn 040 751 5175
Mikko Mehtonen, sakkunnig, tfn 050 592 8986

Bilaga till pressmeddelandet 21.6.2017 PDF
https://www.kommunforbundet.fi/pressmeddelande/2017/anpassningsatgarderna-i-regeringsprogrammet-racker-inte-kommunerna-kompenserar

Yhteyshenkilöt

Linkit

Tietoja julkaisijasta

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats kommunerna.net finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen. Finlands kommuner och städer ansvarar för cirka 2/3 av den offentliga servicen.

Tilaa tiedotteet sähköpostiisi

Haluatko tietää asioista jo ennen kuin ne uutisoidaan? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi yhtä aikaa suomalaisen median kanssa. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.

Lue lisää julkaisijalta Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kommunförbundets förslag till reformministergruppen: Kommunernas finansieringsansvar för utkomststödet bör slopas och ansvaret för arbetsmarknadsstödet halveras25.5.2018 13:45Tiedote

I landskaps- och vårdreformen har man ännu inte tagit ställning till hur finansieringsansvaret för det grundläggande utkomststödet och arbetsmarknadsstödet kommer att fördelas från år 2020 mellan staten, kommunerna och de nya landskapen. Kommunförbundet anser att finansieringsandelen för det grundläggande utkomststödet i sin helhet bör överföras från kommunerna till landskapen när ansvaret för organiseringen och finansieringen av den övriga socialvården överförs, säger Kommunförbundets verkställande direktör Jari Koskinen.

Kuntaliitto esittää reformiministeriryhmälle: Kuntien rahoitusvastuu poistettava toimeentulotuesta ja rahoitusvastuu työmarkkinatuessa puolitettava25.5.2018 13:36Tiedote

Maakunta- ja sote-uudistuksessa ei toistaiseksi ole tehty päätöstä siitä, miten perustoimeentulotuen ja työmarkkinatuen rahoitusvastuu jakautuu uudistuksen jälkeen vuodesta 2020 alkaen valtion, kuntien ja uusien maakuntien välillä. Kuntaliitto katsoo, että kuntien nykyisen perustoimeentulotuen rahoitusosuuden tulee siirtyä kokonaisuudessaan vuoden 2020 alusta kunnilta maakuntien vastuulle osana muun sosiaalihuollon järjestämisvastuun ja rahoituksen siirtymistä, sanoo Kuntaliiton toimitusjohtaja Jari Koskinen.

Tjänsterna inom offentlig upphandling samlas i ett bolag24.5.2018 14:07Tiedote

Kompetensen inom offentlig upphandling i Finland samlas i ett enda bolag. Framöver kan statens, kommunernas och de nya landskapens gemensamma upphandlingar skötas på ett och samma ställe. Då kan upphandlingskompetensen utvecklas och inköpsvolymerna sammanslås till större helheter, vilket effektiviserar upphandlingen och ger skattebesparingar. Tack vare arrangemanget kan också enhetligare moderna arbetsformer införas vid offentlig konkurrensutsättning, och det gör det lättare för alla företag, också små, att delta i offentliga anbudsförfaranden.

Julkisten hankintojen palvelut yhteen yhtiöön24.5.2018 13:52Tiedote

Julkisten hankintojen osaamista kootaan Suomessa yhteen yhtiöön. Jatkossa valtion, kuntien ja perustettavien maakuntien yhteishankinnat on mahdollista hoitaa samasta paikasta. Näin saadaan kehitettyä hankintaosaamista ja yhdistettyä ostomäärät suuremmaksi kokonaisuudeksi, mikä tehostaa hankintaa ja säästää veroeuroja. Muutos mahdollistaa myös yhtenäisemmät modernit toimintatavat julkisissa kilpailutuksissa, mikä helpottaa kaikkien yritysten, myös pienten, osallistumista julkisiin tarjouskilpailuihin.

Kuntaliiton johtaja Tarja Myllärinen: Sote-uudistuksen säästötavoitteet ja toteutusaikataulu kaipaavat realismia22.5.2018 10:20Tiedote

Kuntaliiton sote-asioista vastaava johtaja Tarja Myllärinen peräänkuuluttaa realismia maakunta- ja sote-uudistuksen toimeenpanoon. – Esimerkiksi valtiovarainministeriön esittämät arviot teknologiaratkaisujen säästöpotentiaalista osana kustannuskehityksen hillintää kuulostavat ylioptimistisilta. Merkittävät hyödyt eivät tule teknologian käyttöönotolla, vaan toimintamallien muutoksilla pitkällä aikavälillä, Tarja Myllärinen totesi sosiaali- ja terveydenhuollon atk-päivien avaustilaisuudessa Jyväskylässä 22.5.2017.

Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki STT Infossa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.

Tutustu uutishuoneeseemme