Kommunförbundets styrelse tog ställning till lagutkastet om valfrihet inom vården: Valfriheten bör utvidgas på ett kontrollerat sätt – modellen behöver justeras

KOMMUNFÖRBUNDET INFORMERAR
22.11.2017
Får publiceras genast

Kommunförbundets styrelse tog ställning till lagutkastet om valfrihet inom vården
Valfriheten bör utvidgas på ett kontrollerat sätt – modellen behöver justeras

Kommunförbundets styrelse tog onsdagen den 22 november ställning till lagutkastet om valfrihet inom social- och hälsovården. Kommunförbundet anser att en vårdreform behövs och stöder en kontrollerad utvidgning av valfriheten. Den modell som presenteras i lagutkastet behöver ändå förenklas, förtydligas och rättas till.

Enligt förbundets bedömning håller landskapens självstyrelse på att bli mycket begränsad. I förbundets utlåtande bedöms bland annat modellerna för produktionen av valfrihetstjänster, uppfyllelsen av de mål som satts för reformen, kostnadsverkningarna och förutsättningarna för integration av social- och hälsovårdstjänsterna.

Om organiseringen och produktionen skiljs åt, en modell med flera producenter tillämpas och valfrihetstjänsterna släpps ut på marknaden skapas inte en struktur som stöder integrationen. Integrationen är problematisk i synnerhet med tanke på kunder som behöver flera tjänster samtidigt, eftersom tjänsterna sprids på olika aktörer. Kunder som behöver många tjänster kan falla mellan två stolar inom social- och hälsovården, säger Kommunförbundet i sitt utlåtande.

Med hänvisning till grundlagsutskottets ställningstaganden har skyldigheten att bolagisera valfrihetstjänsterna slopats i lagutkastet. I utkastet ingår nu i stället en skyldighet för landskapets affärsverk att organisera sina valfrihetstjänster på ett sätt som i stor utsträckning kan jämföras med bolagisering. Kommunerna bör få möjlighet att vara producenter.

Landskapen bör få större rätt att besluta om kundsedlar

I lagutkastet föreslås kundsedelstjänsterna omfatta sådana tjänster inom den specialiserade sjukvården som, om de i stor utsträckning betalas med kundsedel, skulle ha betydande verkningar för landskapens affärsverks möjligheter att garantera tillräckliga och högklassiga tjänster inom specialiteterna och i synnerhet jourberedskap dygnet runt under alla omständigheter i hela landet.

Kommunförbundets uppfattning är att landskapet inom ramen för sin självstyrelse bör ha rätt att bestämma vilka tjänster som tillhandahålls mot kundsedel på det sätt som landskapet anser vara ändamålsenligt. Vidare kunde landskapet föreskrivas en skyldighet att formulera mål för valfriheten och att följa hur målen uppfylls.

Kommunförbundet anser att bestämmelserna om personlig budget är oklara och att de inte ger möjlighet att bedöma ett hurdant system budgetarna leder till. I fråga om införandet av personliga budgetar önskar Kommunförbundet att erfarenheter från pilotförsök utnyttjas.  

Landskapen och bolagen på samma linje i fråga om ekonomiska uppgifter

Kommunförbundet anser att lagförslaget går i rätt riktning på den punkten att alla företag ska för verksamhet som omfattas av direktval ge in bokslut och verksamhetsberättelse samt uppge de beskattningsbara inkomsterna i den senast slutförda beskattningen och den debiterade skatten.

Lagförslaget måste anses vara bristfälligt i fråga om omfattningen av uppgifternas offentlighet, eftersom inte ens stora koncerner avkrävs alla de uppgifter som i allmänhet anses ge information om aggressiv skatteplanering. För att detta ska kunna förebyggas kräver Kommunförbundet ändringar i kraven på de ekonomiska uppgifter som företag ska ge.

Återhållsamhet i utläggningen av social- och hälsovårdstjänster

Kommunförbundets styrelse diskuterade förutom utlåtandet också social- och hälsovårdsreformen på ett mer allmänt plan och konstaterade att kommunerna och samkommunerna utför ett viktigt beredningsarbete, där tusentals sakkunniga i kommunsektorn deltar. Det finns skäl att fortsätta detta arbete med sikte på målen för reformen.

Kommunförbundet uppmanar kommunerna till återhållsamhet när de överväger att lägga ut produktionen av social- och hälsovårdstjänster och uppmanar dem att ha ett nära samarbete med landskapsberedningen. I den här situationen är det också motiverat att skärpa begränsningslagstiftningen, så att serviceproduktionen som helhet och kostnadsmotsvarigheten kan tryggas när reformen framskrider.

Kommunförbundet önskar att trovärdiga lagbestämmelser om kompensationer till kommunerna för egendomsöverlåtelser – som också grundlagsutskottet förutsatt – ska beredas så snabbt som möjligt. Principerna i kompensationsbestämmelserna bör gälla alla egendomsarrangemang i anknytning till reformen och alla kommuner.

Kommunförbundet har tidigare i november kartlagt kommunfältets synpunkter på valfrihetslagstiftningen genom enkäten Kommunpulsen. Svaren har utnyttjats i beredningen av förbundets utlåtande. I Kommunförbundets styrelse finns det representanter för samlingspartiet, socialdemokraterna, centern, sannfinländarna, blå framtid, de gröna och vänsterförbundet.

Närmare upplysningar:
Sirpa Paatero, ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 512 1602
Markku Andersson, I vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 0400 653 403
Tapani Tölli, II vice ordförande för Kommunförbundets styrelse, tfn 050 511 3180