Marina undervattensmiljöer i huvudstadsregionen har kartlagts – i Esbo och Helsingfors 24 lokalt betydelsefulla områden

Man strävar efter att öka användningen av havsområdet i huvudstadsregionen på ett hållbart sätt, med beaktande av undervattensmiljön

Huvudstadsregionens havsområde är mångsidigt och vackert, och till exempel Helsingfors stad har utarbetat en havsstrategi 2030 för att öka områdets dragningskraft. Den ökade användningen av havsområdet ska dock genomföras så att de värden som huvudstadsregionens marina dragningskraft grundar sig på bevaras. Därför inleddes 2021 VELMU-programmet och Helsingfors och Esbo städers gemensamma kampanj Havsnaturen 2021, vars syfte var att identifiera huvudstadsregionens mest betydande objekt i den marina undervattensmiljön – "Helsingfors Häftiga och Esbos Enastående " – och erbjuda denna information till beslutsfattarna i Helsingfors och Esbo för planeringen av en hållbar användning av havsområdet.

Tyngdpunkten i kampanjen Havsnaturen 2021 låg särskilt på rev- och lagunobjekt i huvudstadsregionen, samt öarnas strandzon och arbetet genomfördes med tillämpning av VELMU-programmets fältmetoder. I området gjordes över 4 000 nya observationer genom att dyka och vada, och alla observerade arter identifierades. Geologiska forskningscentralen GTK genomförde lodningar på havsbottnen i den yttre skärgården för att kartlägga undervattensmiljöer, i synnerhet rev. Tidigare har VELMU-programmet samlat in över 2 000 observationer i området genom att dyka och vada samt filma över 1 000 undervattensvideor, av vilka de viktigaste arterna har fastställts. Sammanlagt finns det över 9 000 observationspunkter i Helsingfors och Esbo havsområde.

Fastställandet av lokalt ekologiskt betydelsefulla områden i Esbo och Helsingfors är en lokal tillämpning av EMMA-arbetet som färdigställdes 2020, där man fastställde ekologiskt betydelsefulla havsområden på nationell nivå. Dessa så kallade EMMA-områden fastställdes till 87. Vid identifieringen av både lokala och nationella ekologiskt betydelsefulla objekt har man utnyttjat kriterierna i beskrivningarna av ekologiskt eller biologiskt betydelsefulla havsområden (EBSA) i FN:s konvention om biologisk mångfald. Exempel på kriterier är områdets betydelse för artens livscykel, områdets naturtillstånd och områdets betydelse för hotade arter.

EMMA-rapporten: Finlands ekologiskt betydelsefulla marina undervattensmiljöer (EMMA)

Huvudstadsregionens områden fastställdes på basis av de uppgifter som inventeringarna gav i workshopar där VELMU-programmets havsmiljöexperter från Finlands miljöcentral, Forststyrelsens Naturtjänster, Naturresursinstitutet och Geologiska forskningscentralen samt representanter för städerna deltog. Som lokalt ekologiskt betydande fastställdes 24 områden, varav åtta är för Esbo, 13 för Helsingfors och tre gemensamma.

Att ett område fastställs som lokalt ekologiskt betydelsefullt medför inga administrativa begränsningar för området och förpliktar i sig inte till exempel vattenområdets ägare eller kommunerna till några särskilda åtgärder. Information om områdenas ekologiska betydelse kan dock vara till hjälp i regionplaneringen och planläggningsprocesserna. Lokalt ekologiskt viktiga områden finns både i skyddsområdena och utanför dem.

Städerna nöjda med resultaten

Helsingfors stad planerar att under de närmaste åren inrätta nya marina skyddsområden, berättar forskare Emil Nyman från Helsingfors stad. "Samarbetet med Forststyrelsen och Finlands miljöcentral för att kartlägga värdefulla undervattensområden var oersättligt. I Helsingfors strategi har man satt upp ett ambitiöst mål att inrätta fem nya skyddsområden per år under strategiperioden. Vårt mål är att inkludera så många av de identifierade PEMMA-områdena som möjligt i de skyddade områdena i Helsingfors, så att vi kan bevara den unika stadsnaturen även för kommande generationer."

Enligt limnolog Miina Fagerlund, som arbetar inom miljöskyddet i Esbo stad, är det allt viktigare att identifiera känsliga havsområden med betydande naturvärden i den växande staden, så att de kan beaktas i planeringen och placeringen av funktioner som riktar sig till havsområdena. "Vi behöver mer information om undervattensnaturtyper, fiskarnas lekområden och arter som indikerar tillståndet på havets ekosystem. Kartläggningsinformationen från denna Havsnaturen-kampanj kan också utnyttjas för att bedöma behovet av restaurering av eutrofierade havsvikar samt för att rikta in skyddet", säger Fagerlund.

Koordinatorn för VELMU-programmet Markku Viitasalo vid Finlands miljöcentral känner på sig att resultaten kommer att intressera även andra kuststäder i Finland. "EMMA- och PEMMA-arbetena som gjordes för att identifiera ekologiskt betydelsefulla havsområden var innovativa, eftersom de visade att internationella kriterier för identifiering av värdefulla områden kan tillämpas både regionalt och lokalt", konstaterar Viitasalo. Verksamhetsmodellen kan upprepas i vilket havsområde som helst, i önskad omfattning, både i Finland och utomlands.

Vad då VELMU?

Inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur (VELMU) samlar in information om förekomsten av undervattensnaturtyper, arter och de samhällen som de ger upphov till i Finlands havsområden. Sedan 2004 har programmet samlat in enorma mängder information om alger, växter och ryggradslösa djur i Finlands havsområde, fiskarnas lekområden samt havsbottnens geologiska särdrag. Det har redan samlats in material från över 170 000 observationspunkter. Programmets huvudsakliga mål är att främja skyddet av Östersjöns arter och havsområden samt att stödja ett hållbart nyttjande av havet och dess naturresurser.

Information på kartor

Lokalt ekologiskt betydelsefulla havsmiljöområden i Esbo och Helsingfors kan hittas i VELMU-programmets karttjänst samt på den bifogade kartbilden.

Mer information

Forskningsprofessor Markku Viitasalo, VELMU-koordinator, Finlands miljöcentral,
tfn 0295 251 742, fornamn.efternamn@syke.fi 

Limnolog Miina Fagerlund, Esbo stad, tfn 040 636 5626, fornamn.efternamn@espoo.fi 

Forskare Emil Nyman, Helsingfors stad, tfn 09 310 70911, fornamn.efternamn@hel.fi 

Övriga medlemmar i forskningsgruppen

Specialforskare Louise Forsblom (mer information om regionernas val och material, tillgänglig fr.o.m. 15.12.2022), Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 013, fornamn.efternamn@syke.fi 

Specialplanerare Lasse Kurvinen (kartläggningar), Forststyrelsens Naturtjänster, tfn 040 631 8029, fornamn.efternamn@metsa.fi 

Specialforskare Sanna Kuningas (fiskbestånd), Naturresursinstitutet, tfn 050 500 1220, fornamn.efternamn@gtk.fi 

Geolog Anu Kaskela (geologi), Geologiska forskningscentralen GTK, tfn 029 503 2629, fornamn.efternamn@gtk.fi