Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Regionstäderna allt mer kända och attraktiva för invånarna i stora städer

Dela
En färsk undersökning om regionstädernas attraktionskraft visar att både kännedomen om regionstäderna och tendensen att flytta från stora städer till regionstäder ökar jämfört med den föregående undersökningsperioden 2019.

Ju mer känd staden är, desto attraktivare upplevs den vara. Enligt undersökningen känner invånarna i de stora städerna till regionstäderna sju procent bättre än år 2019. Regionstäderna framstår i positiv dager tack vare sin personlighet och aktiva kommunikation.

Ur de stora städernas synvinkel är Raumo, Kalajoki, Idensalmi och Kristinestad de regionstäder som är mest attraktiva att flytta till. Coronapandemin har också bidragit till att öka intresset för regionstäder bland dem som bor i stora städer.

Samtidigt har kvarhållningskraften, dvs. viljan att stanna kvar i sin hemstad, stärkts kraftigt bland dem som bor i regionstäder. Hela 40 procent av dem uppger att coronatiden har ökat viljan att stanna kvar i den nuvarande hemstaden. Coronapandemin har stärkt den interna kvarhållningskraften särskilt i Nyslott, Alavo, Pargas, Kuusamo och Nurmes.

Intresset för att flytta kan fångas upp och ge invånare och arbetskraft – kräver aktivt imagearbete

I likhet med föregående forskningsår 2019 ses säkerheten, boendemiljön och tillgängligheten i trafiken som centrala attraktionsfaktorer i regionstäderna.

– En potentiell invånar- och arbetskraftsmålgrupp är i synnerhet barnfamiljer som värdesätter naturen och hobbyer. Regionstäderna har en ypperlig chans att rikta sin marknadsföring till bland annat de invånare i stora städer som överväger återflyttning. Det lönar sig också att i stadens budskap utnyttja coronapandemins inverkan på flexibiliteten i arbetslivet, säger Kurikkas stadsdirektör Anna-Kaisa Pusa, ordförande för nätverket för regionstäder.

Resultaten av undersökningen visar att uppfattningen om regionstäderna hos dem som bor i stora städer i en mindre skala också påverkas av regionstädernas atmosfär och känsla, kommersiella tjänster, turismutbud, personlighet och särdrag.

I fråga om extern image förstärker regionstädernas större storlek det positiva intrycket i sådana fall då orten är mindre bekant. På längre avstånd finns ett intresse för regionstäder särskilt ur turismsynpunkt.

Nästan en miljon finländare bor på de orter undersökningen omfattade

Syftet med undersökningen, som genomfördes i januari-februari 2022, är att bedöma hur livskraften och attraktionskraften utvecklats i alla 57 finländska regionstäder. Materialet erbjuder regionstäderna värdefulla jämförelseuppgifter om positioneringen mellan städerna samt verktyg för utvecklingsarbetet.

Undersökningen resulterade i cirka 11 100 interna bedömningar gjorda av invånare i regionstäderna och cirka 2 000 externa bedömningar gjorda av invånare i stora städer.

Med regionstäder avses städer som utgör ett centrum eller centrumpar för sina ekonomiska regioner och som skapar ett pendlings- och serviceområde kring sig. Nästan en miljon finländare bor i regionstäder. Landskapscentrum räknas inte som regionstäder. Undersökningen genomfördes av Innolink Oy på uppdrag av nätverket för regionstäder.

Läs hela rapporten: Seutukaupunkien vetovoimatutkimus 2022 (Undersökning om regionstädernas attraktionskraft 2022, på finska)

Sammandrag av undersökningen om attraktionskraft (på finska)

Närmare upplysningar

Pekka Vuorela, verkställande direktör vid Innolink Research Ab, tfn 050 571 8804

Katja Helkala, kundchef vid Innolink Research Ab, 040 771 7518

Anna-Kaisa Pusa, ordförande för nätverket för regionstäder, stadsdirektör i Kurikka, tfn 044 020 9000

Fakta om regionstäderna:

Regionstäderna kan indelas utifrån invånarantal enligt följande:

Städer med fler än 30 000 invånare (4): Nyslott, Raumo, Lojo och Salo

Städer med 20 000–29 999 invånare (11): Varkaus, Kemi, Kurikka, Valkeakoski, Idensalmi, Torneå, Sastamala, Brahestad, Imatra, Raseborg och Riihimäki

Städer med 10 000–19 999 invånare (23): Nivala, Lieksa, Pemar, Alavo, Kalajoki, Kankaanpää, Kauhajoki, Lappo, Lovisa, Pargas, Kuusamo, Ylivieska, Nystad, Kauhava, Loimaa, Ackas, Forssa, Pieksämäki, Heinola, Äänekoski, Jakobstad, Fredrikshamn och Jämsä

Städer med färre än 10 000 invånare (19): Kannus, Etseri, Viitasaari, Parkano, Kristinestad, Ikalis, Suonenjoki, Kumo, Oulainen, Kemijärvi, Letala, Somero, Saarijärvi, Alajärvi, Keuru, Nurmes, Mänttä-Vilppula, Kides och Vittis

Nyckelord

Kontakter

Om

Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund
Kuntatalo / Toinen linja 14
00530 HELSINKI

09 7711http://www.kuntaliitto.fi

Finlands Kommunförbund är en tvåspråkig intresseorganisation för alla kommuner och städer i Finland. Med sin sakkunskap utvecklar förbundet den kommunala servicen. På förbundets webbplats Kommunforbundet.fi finns central information om kommunsektorn och den kommunala servicen.

Kommunerna skapar grunden för ett gott liv för sina invånare.​ Kommunförbundet arbetar för att kommunerna ska lyckas med sitt uppdrag.​

Följ Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.

Senaste pressmeddelandena från Suomen Kuntaliitto / Finlands Kommunförbund

Kuntaliiton viestit EU-vaaleihin: Työperäisen maahanmuuton edistäminen ja vihreässä siirtymässä onnistuminen ovat kohtalonkysymyksiä kuntien elinvoimaisuudelle18.4.2024 15:29:19 EEST | Tiedote

EU-vaaleissa ei määritellä pelkästään Euroopan suuntaa seuraavaksi viideksi vuodeksi vaan myös kuntien tulevaisuuskysymyksiä - siksi EU-vaalit ovat myös kuntavaalit! Kuntaliiton tavoitteena on, että kunnilla on kaikki mahdollisuudet toteuttaa vihreää ja digitaalista siirtymää, houkutella investointeja sekä vahvistaa EU:n tukemana elinvoimaa alueellaan. Tavoittelemme myös työperäisen maahanmuuton ja kotouttamisen voimakasta edistämistä, sillä työvoimapula rajoittaa yritystoiminnan kasvua ja vaikeuttaa julkisten palveluiden tuotantoa.

Ramförhandlingarna hörsammade kommunerna delvis – normerna måste luckras upp snabbt16.4.2024 18:38:49 EEST | Tiedote

Kommunförbundet och kommunerna är lättade över att regeringen vid ramförhandlingarna lovade kompensera åtminstone en del av den statsandelsnedskärning som staten stått i beråd att genomföra till följd av slutnotan för social- och hälsovårdsreformen. Om nedskärningen hade genomförts fullt ut, hade det inneburit att kommunernas statsandelar minskat permanent med 400 miljoner euro. En förbättring av kommunalskattens effektivitet ger på lång sikt också större spelrum i kommunernas ekonomi.

Kehysriihi vastasi kuntien huoliin osittain – normien keventämisessä edettävä ripeästi16.4.2024 16:52:45 EEST | Tiedote

Kuntaliitto ja kunnat ovat helpottuneita, että hallitus lupasi kehysriihessä kompensoida edes osan sote-uudistuksen loppulaskuun liittyvästä valtionrahoituksen leikkauksesta. Jos leikkaus olisi toteutunut täysimääräisesti, se olisi merkinnyt 400 miljoonan euron pysyvää vähenemistä kuntien valtionosuuksiin. Myös kunnallisverotuksen efektiivisyyden parannus tuo pitkällä aikavälillä kuntien taloudenhoitoon lisää liikkumavaraa.

I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.

Besök vårt pressrum
HiddenA line styled icon from Orion Icon Library.Eye