Undersökning: Var femte väljer partiell ålderspension
Varje år börjar mer än 10 000 finländare ta ut pension i förväg. De tar ut en del av sin ålderspension redan innan de uppnår pensionsåldern genom att välja partiell ålderspension.
–Det ser ut att finnas ett behov av ett flexibelt sätt att gå i pension i Finland. Det blev möjligt att ta ut partiell ålderspension år 2017. Åren 2017–2020 tog fler än 47 000 personer vara på den här möjligheten, berättar nationalekonom Satu Nivalainen på PSC.
Enligt Nivalainen har utnyttjandet av partiell ålderspension tydligt blivit etablerat. En studie av åldersgrupperna visar att var femte väljer partiell pension före pensionsåldern. Män tar oftare ut partiell ålderspension än kvinnor.
– Man kan börja ta ut partiell pension vid 61 års ålder, och det är den vanligaste åldern för det. Varje år börjar en tiondel av 61–åringarna ta ut partiell pension, säger Nivalainen.
De flesta arbetar före pensionen, många har arbetat länge
Drygt 70 år av dem som började ta ut pensionen i förtid arbetade innan pensionen började. Arbetslöshet förekom vid nästan en fjärdedel av pensionerna. I synnerhet arbetslösa män tar ut pensionen oftare än andra.
Största delen av dem som arbetade när de började ta ut den partiella pensionen arbetar vidare. För dem kan den partiella ålderspensionen utgöra tilläggsinkomster eller en möjlighet att minska arbetstimmarna.
– De som tar ut pension i förtid har också ett långt arbetsliv bakom sig. Av dem hade 40 procent arbetat i 35–40 år och 30 procent 40 år eller mer, säger Satu Nivalainen.
Företagare tar aktivare ut partiell pension än övriga. Knappt 15 procent av dem som tar ut pension i förtid har företagarbakgrund och ca 80 procent löntagarbakgrund. Bland män är den allmännaste socioekonomiska bakgrunden arbetare, bland kvinnor lägre tjänsteman.
Inom den offentliga sektorn är det mer sällsynt att ta ut partiell pension. Ca 30 procent av dem som börjat ta ut partiell pension arbetar inom den offentliga sektorn.
Allt längre tid med partiell ålderspension
År 2017 började partiell pension i snitt tas ut 22 månader före pensionsåldern. År 2020 var motsvarande siffra 29 månader. En del av denna ökning förklaras av att den lägsta åldern för ålderspension har höjts.
– Den lägsta åldern för ålderspension har höjts med tre månader per årskull, medan den nedre åldersgränsen för partiell ålderspension har hållits vid 61 år. Eftersom pensionsåldern höjs fortsättningsvis, ser det ut som att tiden med partiell ålderspension i framledes blir längre, bedömer Satu Nivalainen.
Endast 2 procent tar ut partiell ålderspension som uppskjuten
Man kan också ta ut partiell ålderspension som uppskjuten, efter att ha uppnått pensionsåldern.
– Det är sällsynt med uppskjuten pension, årligen tar mindre än 2 procent av dem som har rätt till det vara på den här möjligheten. I den här gruppen är höginkomsttagare och högutbildade starkare representerade än andra.
De som har tagit ut partiell ålderspension som uppskjuten har i genomsnitt börjat ta ut den 12 månader efter sin lägsta pensionsålder.
Största delen tar ut hälften av sin intjänade pension
Partiell ålderspension innebär en möjlighet att ta ut antingen en fjärdedel eller hälften av den pension man tjänat in under tiden i arbetslivet.
Att ta ut hälften av pensionen är det överlägset populäraste alternativet. År 2017 valde ca 87 procent av dem som tog ut partiell ålderspension att ta ut hälften av sin pension. År 2020 var motsvarande andel 82 procent.
I genomsnitt var partiell ålderspension 810 euro före skatt. Medianen var 720 euro.
Satu Nivalainens, Aart-Jan Riekhoffs, Sanna Tenhunens och Janne Salonens undersökning grundar sig på PSC:s registeruppgifter. Registeruppgifterna omfattar de finländare som började ta ut partiell ålderspension åren 2017–2020 och dem som hade möjlighet att göra det.
Forskningspublikationen
Partial old–age pension – a picture of claimants in 2017–2020
Partiell ålderspension i ett nötskal
- Infördes i stället för deltidspension vid pensionsreformen år 2017.
- Ger dem som fyllt 61 år en möjlighet att börja ta ut en fjärdedel (25 %) eller hälften (50 %) av sin intjänade pension.
- Om pensionen tas ut i förtid minskar den permanent med 0,4 procent per månad med vilken den tidigareläggs.
- Kan också tas ut efter den lägsta pensionsåldern. Om den partiella ålderspensionen börjar först efter den lägsta pensionsåldern, utökas den med en uppskovsförhöjning som är 0,4 procent för varje månad med vilken pensionen skjuts upp.
- Ingen kontroll av arbetstiden eller inkomsterna. Pensionstagaren kan arbeta eller vara arbetslös och ta ut pensionen.
Räknaren talar om hur mycket du kan få i partiell ålderspension
Använd en räknare på Arbetspension.fi för att ta reda på hur mycket du kunde få i partiell ålderspension.
De som är födda åren 1956–2004 kan uppskatta sin pension med hjälp av räknaren.
Närmare
Nationalekonom Satu Nivalainen, tfn 029 411 2151, fornamn.efternamn(at)etk.fi
Avainsanat
Kuvat
Tietoja julkaisijasta
Eläketurvakeskus (ETK) on lakisääteinen työeläketurvan kehittäjä, asiantuntija ja yhteisten palvelujen tuottaja.
Tilaa tiedotteet sähköpostiisi
Haluatko tietää asioista ensimmäisten joukossa? Kun tilaat tiedotteemme, saat ne sähköpostiisi välittömästi julkaisuhetkellä. Tilauksen voit halutessasi perua milloin tahansa.
Lue lisää julkaisijalta Eläketurvakeskus (ETK)
Pensionärspar har meningsskiljaktigheter om pengar oftast vid tiden för pensionering13.9.2024 08:30:00 EEST | Tiedote
Nästan hälften av pensionärsparen har meningsskiljaktigheter om penningärenden. Motstridigheter finns oftare hos dem som nyligen pensionerats än hos äldre pensionärer. De finns oftare hos de par som upplever ekonomisk knapphet. Finländska pensionärspars meningsskiljaktigheter om penningärenden har studerats för första gången i en forskningsartikel som publicerats i tidskriften Yhteiskuntapolitiikka.
Eläkeläispariskunnilla on erimielisyyksiä rahasta yleisimmin eläkkeelle siirtymisen aikaan13.9.2024 08:30:00 EEST | Tiedote
Lähes puolella eläkeläispariskunnista on erimielisyyksiä raha-asioista. Ristiriitoja on enemmän hiljattain eläkkeelle jääneillä kuin iäkkäämmillä eläkeläisillä. Niitä on useammin taloudellista niukkuutta kokevilla pariskunnilla. Suomalaisten eläkeläisparien rahaerimielisyyksiä on tarkasteltu ensi kertaa Yhteiskuntapolitiikka-lehdessä julkaistussa tutkimusartikkelissa.
Stora skillnader i sjukpensionerades inkomster19.6.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Bland sjukpensionstagarna finns allt flera som blivit pensionerade som unga och är beroende av folkpension eller annan social trygghet. Samtidigt har partiell sjukpension blivit tydligt allmännare. För dem som får partiell pension är lönearbete en viktig inkomstkälla utöver pensionen. Det finns ca 180 000 sjukpensionärer.
Kolmen kerroksen väkeä – työkyvyttömyyseläkkeelle siirtyneiden tuloissa suuria eroja19.6.2024 08:00:00 EEST | Tiedote
Työkyvyttömyyseläkkeensaajissa on entistä enemmän nuorena eläkkeelle siirtyneitä, joiden toimeentulo on kansaneläkkeen tai muun sosiaaliturvan varassa. Samaan aikaan osatyökyvyttömyyseläke on yleistynyt selvästi. Osatyökyvyttömyyseläkkeensaajille palkkatyö eläkkeen rinnalla on tärkeä toimeentulon lähde. Työkyvyttömyyseläkeläisiä on noin 180 000.
Pensionsbarometern: Arbetsrelaterad invandring är det populäraste sättet att stärka pensionsfinanserna – motstånd mot nedskärning av pensionerna13.6.2024 06:45:00 EEST | Tiedote
Drygt 60 procent av finländarna anser att arbetsrelaterad invandring är ett bra sätt, om finansieringen av pensionerna behöver stärkas. Det näst populäraste alternativet enligt den nya Pensionsbarometern är att höja pensionsavgifterna. Nedskärning av nuvarande och framtida pensioner är något som största delen av svararna motsätter sig.
Uutishuoneessa voit lukea tiedotteitamme ja muuta julkaisemaamme materiaalia. Löydät sieltä niin yhteyshenkilöidemme tiedot kuin vapaasti julkaistavissa olevia kuvia ja videoita. Uutishuoneessa voit nähdä myös sosiaalisen median sisältöjä. Kaikki tiedotepalvelussa julkaistu materiaali on vapaasti median käytettävissä.
Tutustu uutishuoneeseemme