Undersökningen Hälsosamma Finland: Mindre än hälften av alla vuxna motionerar tillräckligt, kvällspigghet och otillräcklig sömn har blivit vanligare
Mindre än hälften av männen och kvinnorna över 20 år motionerar enligt rekommendationen för hälsomotion. 46 procent av männen och 38 procent av kvinnorna motionerar tillräckligt.
Rekommendationen för hälsomotion omfattar motion både i arbetet, på arbetsresan och på fritiden. Rekommendationen uppfylls om man per vecka rör på sig
- i minst 2 h 30 min på ett sätt som höjer pulsen, eller i minst 1 h och 15 min så att man blir andfådd och
- genom att upprätthålla muskelkonditionen och rörelsekontrollen minst 2 gånger i veckan.
Äldre personer motionerar allra minst: 31 procent av männen och 23 procent av kvinnorna som fyllt 75 år motionerar enligt rekommendationen. Rekommendationen om hälsomotion uppnås bäst bland män i åldern 20–39 år, av vilka 52 procent rör på sig tillräckligt.
Det är positivt att tre av fyra finländare ändå berättar att de motionerar något på fritiden. På befolkningsnivå motsvarar detta över tre miljoner personer som motionerar. På fritiden till exempel går man, cyklar, fiskar, jagar eller utför lätta trädgårdsarbeten. Betydligt färre vuxna motionerar ändå enligt rekommendationen för hälsomotion.
Tid som tillbringas framför skärmen minskar mängden fysisk aktivitet. 45 procent av männen och 39 procent av kvinnorna sitter på fritiden framför en skärm mer än tre timmar per dag.
"Motion upprätthåller arbets- och funktionsförmågan. Det är bra att man i vårt samhälle förstår motionens betydelse för välfärden och till exempel i regeringsprogrammet har man funderat på olika sätt att uppmuntra människor att motionera", berättar specialforskare Jouni Lahti.
"Brist på motion orsakar hälsoproblem och ökar social- och hälsovårdskostnaderna. Med tanke på folkhälsan och ekonomin måste man se till att det finns jämlika möjligheter till motion och till att röra på sig. Man måste i synnerhet beakta personer i låg socioekonomisk ställning och äldre personer", fortsätter Lahti.
Resultaten framgår av THL:s befolkningsundersökning Hälsosamma Finland, som genomfördes hösten 2022 och våren 2023.
Nu publicerar vi resultat som förutom motion gäller även sömn och matvanor.
"I arbetet med att främja hälsan måste dessa levnadsvanor beaktas samtidigt. Motion, sömn och kost bildar en helhet: en hälsosam förändring i en av dessa tre återspeglas i de två andra", konstaterar specialforskare Niina Kaartinen.
Otillräcklig sömn och kvällspigghet blir vanligare
Hur mycket sömn man behöver är individuellt. Enligt rekommendationerna ska en vuxen sova 7−9 timmar per dygn. Cirka 20 procent av de vuxna anser dock att de inte sover tillräckligt. Otillräcklig sömn är vanligast bland 40–54-åringar, av vilka cirka en tredjedel sover för lite.
En femtedel av både männen och kvinnorna är kvällspigga. Andelen kvällspigga är störst i åldersgruppen 20–39 år, där cirka en tredjedel är kvällspigga.
Både otillräcklig sömn och kvällspigghet håller på att bli vanligare.
"Kvällspigghet kan ofta kopplas ihop med otillräcklig sömn. Dagsrytmen kan göras regelbunden till exempel genom att följa en måltidsrytm och planera in motion antingen till morgonen eller eftermiddagen. Detta förbättrar sömnen, minskar sömnskulden och främjar sannolikt hälsan", berättar forskningsprofessor Timo Partonen.
Var tredje vuxen äter fisk minst två gånger i veckan
Enligt rekommendationerna ska man äta fisk 2–3 gånger i veckan. Endast en tredjedel av männen och kvinnorna når detta mål.
Äldre personer äter fisk enligt rekommendationerna oftare än yngre åldersgrupper. Mindre än hälften av personer över 75 år äter fisk 2–3 gånger i veckan. Däremot äter endast 24 procent av männen och 17 procent av kvinnorna i åldern 20–39 år fisk minst två gånger i veckan.
Äldre personer äter också fullkornsprodukter, såsom fullkornsbröd, fullkornsgröt eller -spannmålstillägg oftare än yngre. Av personer över 65 år äter 65 procent av männen och 72 procent av kvinnorna fullkornsprodukter minst en gång per dag. Däremot äter endast 36 procent av männen och 51 procent av kvinnorna i åldern 20–39 år fullkornsprodukter dagligen.
"Kostrekommendationerna betonar vikten av produkter från växtriket och fisk i kosten. Att äta hållbart fångad och odlad fisk är till fördel inte bara för hälsan utan också för miljön. Fullkornsprodukter tryggar å sin sida fiberintaget och är en bra källa till näringsämnen och växtprotein", berättar Niina Kaartinen.
Bra matval kan stödas på många sätt. Viktiga metoder är att förbättra måltidsutbudet inom måltidstjänsterna, utveckla matfostran och föra en positiv diskussion om mat i samhället.
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland rapporteras utförligt under hösten
Till enkäten i undersökningen Hälsosamma Finland kallades 61 000 slumpmässigt utvalda personer från olika delar av Finland som fyllt 20 år. Av dessa personer fick 10 000 dessutom en kallelse till en omfattande hälsoundersökning. 28 000 (46 % av de som blivit kallade) svarade på enkäten och 5 700 (58 % av de som blivit kallade) deltog i hälsoundersökningen. Undersökningens urval bildades så att resultaten kan generaliseras till hela Finland.
Källa:
Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Jouni Lahti
specialforskare
THL
tfn 029 524 7226
fornamn.efternamn@thl.fi
Timo Partonen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8859
fornamn.efternamn@thl.fi
Niina Kaartinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7384
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare om undersökningen:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum