Undersökningen Hälsosamma Finland: Över hälften av 65–74-åringarna upplever sig vara fullt arbetsföra – ändå förvärvsarbetar endast en liten del
I Finland finns det sammanlagt drygt 700 000 personer i åldern 65–74 år. Av dem bedömde 55 procent, dvs. nästan 390 000, att de är fullt arbetsföra. Av dessa som upplever sig vara arbetsföra förvärvsarbetar endast omkring 40 000, dvs. cirka 10 procent. Bland dem som överskrider pensionsåldern finns alltså en stor grupp vars potential förblir outnyttjad på arbetsmarknaden.
"På arbetsplatserna kan man stöda de äldres arbete genom flexibel praxis som beaktar arbetsförmågan. Det viktiga skulle vara att vid behov anpassa arbetstiderna, arbetsuppgifterna och arbetsförhållandena så att de lämpar sig bättre för olika arbetstagare. Arbetsmöjligheter för äldre bör stärkas och man bör informera både arbetstagarna och arbetsgivarna om dem, bland annat för att minska åldersdiskriminering", berättar ledande sakkunnig Päivikki Koponen.
"Förvärvsarbete är dock inte en realistisk möjlighet för alla som upplever sig vara arbetsföra. För att de äldre ska kunna känna delaktighet och upprätthålla sin funktionsförmåga är det viktigt att de deltar i frivilligarbete och hobbyer", fortsätter Koponen.
Allt fler äldre upplever att de behöver hjälp med vardagliga sysslor
Den äldre befolkningen är mycket varierande och människor i samma ålder kan vara i mycket olika skick: för vissa är gång redan något som orsakar svårigheter, medan andra klarar av att springa.
28 procent av kvinnorna i åldern 65–74 år och 51 procent av kvinnorna som fyllt 75 år upplevde att de behövde hjälp med vardagliga sysslor på grund av nedsatt funktionsförmåga. 19 procent av männen i åldern 65–74 år och 41 procent av männen som fyllt 75 år upplevde att de behövde hjälp. Behovet av hjälp ökade något år 2022 jämfört med 2018 och 2020.
En del äldre personer behöver till exempel hjälp för att kunna lämna bostaden. Hela 27 procent av kvinnorna som fyllt 85 år och 16 procent av männen upplevde stora svårigheter med att gå ut.
Tillräcklig rörelse- och funktionsförmåga gör det möjligt att sköta ärenden utanför hemmet och delta i evenemang som man är intresserade av, vilket stärker välfärden och livskvaliteten.
"Det är mycket viktigt att det i regeringsprogrammet har skrivits in åtgärder för att främja äldre personers rörlighet och funktionsförmåga. Dessutom har man i regeringsprogrammet särskilt lyft fram äldre personers subjektiva rätt till utomhusvistelse. Man måste också säkerställa att de som har stora svårigheter med vardagssysslor får tillräckligt med hjälp hemma eller vid behov en plats på ett vårdhem", konstaterar specialforskare Katri Sääksjärvi.
Problem med funktionsförmågan är vanligast i den lägsta utbildningsgruppen
Det finns skillnader i funktionsförmågan mellan utbildningsgrupperna. Skillnaderna syns tydligt inom alla delområden av funktionsförmågan hos vuxna i alla åldrar: i den lägsta utbildningsgruppen är begränsningar av funktionsförmågan vanligast, i den högsta utbildningsgruppen är de mest sällsynta. Skillnaderna syns både hos män och kvinnor.
Till exempel orsakade en promenad på en halv kilometer stora svårigheter för cirka fyra procent av de högutbildade 20 år fyllda, men andelen var dubbelt så stor i den lägsta utbildningsgruppen.
Även i fråga om arbetsförmågan är skillnaderna likartade: andelen män i åldern 20–74 år som upplever sig vara helt eller delvis arbetsoförmögna var mer än dubbelt så stor i den lägsta utbildningsgruppen (31 %) jämfört med högutbildade (14 %). Bland kvinnor är motsvarande skillnader också tydliga, men något mindre än för män (31 % lägsta vs. 20 % högsta utbildningsgruppen).
"De stora skillnaderna mellan utbildningsgrupperna beror på många faktorer som samhället kan påverka. Skillnaderna kan minskas till exempel genom att öka de mest utsatta gruppernas ekonomiska och andra förutsättningar för att göra val som främjar deras hälsa och funktionsförmåga. Dessutom är det viktigt att identifiera svårigheter i funktionsförmågan tillräckligt tidigt, vilket gör det lättare att korrigera dem", berättar forskningsprofessor Seppo Koskinen.
Ny information om befolkningens funktionsförmåga
I THL:s färska undersökning Hälsosamma Finland utreddes människors förmåga att klara sig i vardagen, dvs. funktionsförmågan, på ett mångsidigt sätt genom enkäter och mätningar. Undersökningen genomfördes hösten 2022 och våren 2023. Enkäten besvarades av 28 000 personer över 20 år (46 % av de som blivit kallade) och i hälsoundersökningen deltog 5 700 personer (58 % av de som blivit kallade).
Undersökningen bekräftar att nivån på befolkningens funktionsförmåga har hållits på ungefär samma nivå sedan den positiva utvecklingen upphörde i början av 2010-talet.
Främjandet av funktionsförmågan är en allt viktigare uppgift för samhällspolitiken, eftersom en handlingskraftig och arbetsför befolkning är en betydande resurs i det åldrande Finland. Funktionsförmågan bör främjas genom att stödja människors möjligheter att iaktta hälsosamma levnadsvanor och leva i en hälsosam miljö i alla skeden av livet. Omgivningen ska också anpassas så att även personer med svagare funktionsförmåga klarar av den egna vardagen.
Källa:
Arbetsförmåga, webbrapport (på finska), Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland
Fysisk funktionsförmåga, webbrapport (på finska), Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland
Mer information:
Seppo Koskinen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8762
fornamn.efternamn@thl.fi
Päivikki Koponen
ledande sakkunnig inom horisontell verksamhet för personer i arbetsför ålder
THL
tfn 029 524 8868
fornamn.efternamn@thl.fi
Katri Sääksjärvi
specialforskare
THL
tfn 029 524 8798
fornamn.efternamn@thl.fi
Undersökningen Hälsosamma Finland
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland
Tidigare om undersökningen:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum