Undersökningen Hälsosamma Finland: Oron för klimatförändringen är allmän och många gör hållbara val i sin vardag
Oron för klimatförändringen är allmän, särskilt bland unga kvinnor. Av kvinnor i åldern 20–39 år är 46 procent mycket eller väldigt oroade över klimatförändringen. Många vuxna är också beredda att agera för att begränsa klimatförändringen, till exempel genom att spara energi, äta växtbaserat och inte köpa lika många varor.
Resultaten framgår av THL:s befolkningsundersökning Hälsosamma Finland, som genomfördes hösten 2022 och våren 2023. THL utredde nu för första gången i hela landet oron för klimatförändringen och klimatgärningar. Deltagarna var i åldern 20–74 år.
Av dem som svarade på enkäten uppgav 38 procent av kvinnorna och 26 procent av männen att de är mycket eller väldigt oroade för klimatförändringen. Endast 7 procent av dem som svarade på enkäten var inte alls oroliga för klimatförändringen.
Oron är vanligast bland högutbildade, till exempel bland högutbildade kvinnor är det varannan som oroar sig för klimatförändringen.
"Oron för klimatförändringen kan också påverka den psykiska hälsan och de ungas framtidsutsikter. Det behövs dock ytterligare forskning om detta. Det borde föras en bredare samhällsdiskussion om klimatproblemen och metoderna för att hantera dem", berättar forskningsprofessor Timo Partonen.
Oron för klimatförändringen kan kanaliseras till hållbara val i vardagen
Många berättar att de i vardagen gör val som främjar begränsningen av klimatförändringen. Klimatåtgärder rapporteras i stor utsträckning över ålders- och könsgränserna.
Cirka 70 procent uppgav att de bekämpar klimatförändringen genom att minska sina inköp av varor och spara energi. Dessutom hade 34 procent minskat bilismen eller skaffat en bil som förbrukade mindre fossilt bränsle.
"Var och en kan minska sitt eget koldioxidavtryck genom att göra hållbara val i vardagen. Att agera kan också minska oron och hjälpa till att upprätthålla hoppet. Därför är det även viktigt att säkerställa möjligheten till hållbara val även för personer i låg socioekonomisk ställning", konstaterar överläkare Mikaela Grotenfelt-Enegren.
Matvalen har betydelse för bekämpningen av klimatförändringen
46 procent av kvinnorna och 31 procent av männen hade redan ändrat sin kost till mer växtbaserad för att bekämpa klimatförändringen.
"Redan små förändringar i vardagen har betydelse om en stor del av befolkningen deltar i dem. Till exempel när man gör makaronilåda kan en del av köttet ersättas med en växtbaserad proteinkälla", berättar specialforskare Laura Sares-Jäske.
Att göra kosten mer växtbaserad främjar såväl miljöns som människornas hälsa och välfärd.
En del upplever osäkerhet kring vad som är miljövänlig mat. Detta kan göra det svårare att göra ändringar i den egna kosten, även om det finns en vilja till förändringar. Enligt undersökningen upplever cirka 23 procent osäkerhet i ärendet. Det finns fortfarande behov av tydlig information om ämnesområdet.
En miljövänlig kost kan sammanställas på många sätt med betoning på egna preferenser. Växtrikets produkter, såsom fullkornsspannmål, baljväxter, rotfrukter, grönsaker, frukt och bär, samt hållbart fångad och odlad fisk är bra val med tanke på hälsan och miljön.
"Det är bra att man i vårt samhälle förstår behovet av att begränsa klimatförändringen och av livsstilsförändringar som främjar hållbarheten. Det är också viktigt att man i regeringsprogrammet förbinder sig till klimatlagens mål för att minska utsläppen. Programmet är ägnat åt att upprätthålla hoppet i vårt samhälle", fortsätter Mikaela Grotenfelt-Enegren.
Resultaten av undersökningen Hälsosamma Finland rapporteras utförligt under hösten
Till enkäten i undersökningen kallades 61 000 slumpmässigt utvalda personer från olika delar av Finland som fyllt 20 år. Undersökningen innehöll för första gången också ett avsnitt om hållbarhet. 14 000 personer i åldern 20–74 år som fick kallelse till undersökningen frågades om hållbarhet. Av dem svarade 5 580 (40 %) på frågorna. Undersökningens urval bildades så att resultaten kan generaliseras till hela Finland.
Planetär hälsa och välfärd identifierar människan som en del av den naturliga helheten
Planetär hälsa och välfärd innebär att människans och den övriga naturens hälsa och välfärd är beroende av varandra:
- klimatförändringen, naturförlusten och överkonsumtionen av naturresurser påverkar människors hälsa och välfärd överallt
- människor och samhällen påverkar genom sina åtgärder jordens tillstånd och dess verksamhet i framtiden.
THL föreslår i sina påverkansmål att främjandet av planetär hälsa och välfärd lyfts fram i beslutsfattandets kärna.
Källa:
Klimatförändringen, webbrapport, Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Hållbar näring, webbrapport, Resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Mikaela Grotenfelt-Enegren
överläkare
THL
tfn 029 524 8418
fornamn.efternamn@thl.fi
Timo Partonen
forskningsprofessor
THL
tfn 029 524 8859
fornamn.efternamn@thl.fi
Laura Sares-Jäske
specialforskare
THL
tfn 029 524 7238
fornamn.efternamn@thl.fi
Hälsosamma Finland-undersökningen
Resultaten av Hälsosamma Finland-undersökningen
Tidigare undersökningar:
Nyckelord
Institutet för hälsa och välfärd THL
Mannerheimvägen 166
00270 Helsingfors
Följ Institutet för hälsa och välfärd THL
Abonnera på våra pressmeddelanden. Endast mejladress behövs och den används bara här. Du kan avanmäla dig när som helst.
Senaste pressmeddelandena från Institutet för hälsa och välfärd THL
Vaccinationstäckningen bland småbarn är mycket god i Finland – andelen ovaccinerade barn födda 2021 något större än i tidigare åldersklasser27.3.2024 02:00:00 EET | Tiedote
Vaccinationstäckningen bland småbarn är hög i Finland år efter år. Nästan 98 procent av de barn som föddes 2021 har börjat få vaccinationsserien med femvalent vaccin som skyddar mot difteri, stelkramp, kikhosta, polio och Hib-sjukdomar. Nästan 95 procent av dem som föddes 2021 har fått MPR-vaccin som skyddar mot mässling, påssjuka och röda hund. De här uppgifterna framgår av det nationella vaccinationsregistret. Det finns skillnader i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena. I områden med lägre täckning har man dock gjort långsiktigt arbete för att öka de positiva attityderna till vaccination, och skillnaderna i vaccinationstäckningen mellan välfärdsområdena håller på att minska för flera vaccin. Det är sällsynt att vara ovaccinerad, men en liten ökning har skett I Finland är det fortfarande sällsynt att vara ovaccinerad. Av de barn som föddes 2021 är 1,7 procent helt ovaccinerade, vilket är något fler än i de tidigare åldersklasserna. Av dem som är födda 2020 var 1,4 procent ov
Ny bestämmelse för undersökning av hälsouppgifter – betydande fynd kan leda till kontakt31.1.2024 11:25:17 EET | Tiedote
Det är nu möjligt att utveckla den individuella vården av patienter även med hjälp av fynd som gjorts i registerundersökningar.
Antalet fall av fästingburen hjärninflammation ökade klart i fjol – det nationella vaccinationsprogrammet utvidgas på flera orter15.1.2024 12:00:00 EET | Tiedote
År 2023 anmäldes före utgången av september sammanlagt 160 fall av fästingburen hjärninflammation till THL:s register över smittsamma sjukdomar, vilket är 37 fler än året innan. År 2022 anmäldes 123 fall av TBE till registret under hela året, 2021 var antalet 148 och under tidigare år under hundra. Enligt uppföljningsuppgifterna för 2019–2023 har incidensen av fästingburen hjärninflammation varit högst i kommuner i kustområdet – i Gustavs (67 fall per 100 000 invånare) och Pargas (45/100 000) samt på Åland (35/100 000). I dessa områden har man länge känt till den höga risken för sjukdomen. ”Största delen av de personer som smittats har saknat vaccinationsskydd. Det är viktigt att se till att man har ett vaccinationsskydd i synnerhet om man bor i ett område som omfattas av det nationella vaccinationsprogrammet”, säger THL:s forskare Henna Mäkelä. År 2023 inte helt jämförbart med tidigare år Tidigare år har förekomsten av fästingburen hjärninflammation följts upp per kalenderår, men häda
Undersökning: Drömmar om barn blir till en allt senare ålder – fertilitetsrådgivning, stöd för barnfamiljer och en positiv diskussion kan stöda nativiteten10.1.2024 12:00:48 EET | Tiedote
Allt fler kvinnor under 35 år är barnlösa. Enligt THL:s undersökning Hälsosamma Finland har 73 procent av kvinnorna i åldern 20–34 år inte fött barn. Antalet kvinnor som inte fött barn har ökat med hela åtta procentenheter sedan 2017. Bland kvinnor som fyllt 35 har däremot antalet förlossningar ökat och andelen kvinnor som fött barn har ökat med två procentenheter. Barnlöshet är inte något som bara gäller kvinnor. Enligt tidigare statistik har också andelen barnlösa män ökat mycket. "Resultaten är betydande både samhällsmässigt och på individnivå. Den sjunkande nativiteten leder till att antalet personer utanför arbetslivet ökar i förhållande till personer i arbetsför ålder”, berättar utvecklingschef Satu Majlander. ”När man blir äldre är det inte nödvändigtvis längre möjligt att bli gravid. När man är äldre medför graviditet och förlossning risker som kan försämra den blivande moderns och fostrets hälsa. En annan faktor som ökar komplikationer under graviditeten är fetma bland kvinnor
Undersökningen Hälsosamma Finland: En allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter14.12.2023 09:37:33 EET | Tiedote
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020. Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020. "Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att
I vårt pressrum kan du läsa de senaste pressmeddelandena, få tillgång till pressmaterial och hitta kontaktinformation.
Besök vårt pressrum